Smarta hem är en snabbt växande marknad idag som blir allt mer populärt att använda för att underlätta vardagen. För människor som är rörelsehindrade kan dessa system vara till extra stor hjälp. Permobil är ett företag som tillverkar elektriska rullstolar och de arbetar ständigt med tekniklösningar som kan underlätta vardagen för deras kunder. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur Permobil kan hjälpa sina kunder genom att integrera sig mot smarta hem. Användarnas behov kring en smart hem-integration har undersökts med enkätfrågor, där responsen pekar på ett tydligt intresse hos användarna. Olika sätt att integrera dessa behov har undersökts där automationsramverket IFTTT verkar lämpa sig bäst i dagsläget och har därför använts för att ta fram en prototyp. Den slutgiltiga prototypen är en fullt fungerande integration mot IFTTT som kan ansluta en användares rullstol till tjänsten med information från Permobils API. / Smart homes is an ever growing market today and are being used to make everyday life a bit easier. For someone with a movement disability a smart home can be of extra great help. Permobil is a company that make powered wheelchairs and they are constantly working with new technology that can assist their customers further. The purpose of this project was to research how Permobil can help their customers by integrating their chairs towards smart homes. Permobils customers interest in a smart-home integration has been analyzed using survey questions, where the result points to a clear interest. After this different integration methods were looked at where the automation tool IFTTT seems to be the most suitable today and have been used to implement a prototype. The finished prototype is a fully working integration towards IFTTT that can connect a users chair to the service using information from Permobils API.

Inledning och syfte: Smarta telefoner används i allt högre utsträckning världen över och problematiskt användande blir alltmer vanligt. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka om det finns en fysiologisk beroendeutveckling kopplad till användande av smarta telefoner.  Metod: En litteratursökning på PubMed med sökorden ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction” utfördes. Inklusionskrav var att artiklarna skulle vara högst 5 år gamla, ha genomgått peer-review och innehålla biologiskt mätbara resultat avseende hjärnans belöningssystem. Totalt uppfyllde 5 artiklar inklusionskriterierna. Resultat: Signifikanta förändringar i transmittorsubstansaktivitet i hjärnans belöningssystem vid användning av smarta telefoner rapporterades i studierna.Diskussion: Studien fann stöd för signifikanta korrelationer mellan främst problematisk användning, men även normal användning av smarta telefoner och förändringar i hjärnans belöningssystem, men med få enhetliga resultat. Slutsats: Slutsatsen blev att problematisk användning av smarta telefoner verkar vara relaterat till fysiologiska förändringar i hjärnans belöningssystem. Dock, kan det konstateras att fler studier med större stickprov behövs för att man ska få en högre tillförlitlighet i resultaten. Man behöver också i högre grad kontrollera studierna så att olika problematik (exempelvis spelmissbruk, sociala medier) i bruket av smarta telefoner går att särskilja. / Introduction and aim: The use of smartphones is increasing around the globe. Problematic use of smartphones is being more common. Therefore, the aim of this literature study was to investigate the relationship between smartphone use and physiological alterations in the reward system of the brain. Method: A systematic literature search using PubMed was conducted using the words ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction”. According to inclusion criteria, peer-reviewed articles containing studies about problematic smart-phone use and physiological alterations in the reward system of the brain, no more than 5 years old were included. Results: Significant correlations between smart-phone use and activity of transmitter substances in the reward system of the brain were found. Discussion: This literature study found some support that significant correlations between problematic smart phone use and alterations in the reward system of the brain exists, but the results were somehow inconclusive.Conclusion: In conclusion, problematic smartphone use seems to be related to physiological alterations in the reward system of the brain. However, more studies with larger sample sizes are needed for more reliable results. Also, future studies should distinguish between different problematic smart phone use, for example, gambling addiction and social media.

Drömmen om ett smart hem som är helt automatiserat är snart inte en dröm längre. Uppkopplade enheter kan anpassa sig efter sin omgivning och efter givna situationer, vilket exempelvis gör det möjligt för kökslamporna att tändas när garageporten öppnas. Vidare har smarta hem möjligheten att öka livskvaliteten för användare genom att anpassa sig efter deras vanor och beteenden. Om enheterna ska kunna anpassa sig efter användarna och sin omgivning krävs det oerhört mycket information, som i fel händer skulle kunna få förödande konsekvenser för användaren. Dock finns det brister i säkerheten bland enheter och vissa produceras utan säkerhet i åtanke. Det finns flertalet säkerhetsrisker med smarta hem och studien har fokuserat på säkerhetsrisker med fokus på autentisering och beteendeanpassning, med ett användarperspektiv, då det är något som saknas i befintlig litteratur. Frågeställningen som behandlas i studien är: ”Hur ser användare av uppkopplade-enheter i smarta hem på säkerhet utifrån autentisering och beteendeanpassning?”. För att kunna besvara denna frågeställning har en kvantitativ metod tillämpats. En webbenkät utformades och testades i en pre-pilot studie och sedan i en pilotstudie innan den publicerades. Frågorna i enkäten har utvecklats från den teori som presenteras i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att användarna har en hög tilltro till säkerheten hos sina enheter och att en majoritet inte är oroliga över säkerhetsrisker kopplat till autentisering. Respondenterna är mer oroliga över säkerhetsrisker associerade med beteendeanpassning än med autentisering. De respondenterna med hög tillit tenderar att vara villiga att ge ut mer privat information än de med låg tillit. En majoritet är också positivt inställda till att lämna ut mer information för ökad bekvämlighet samt att enheterna använder lagrad information för ökad bekvämlighet.

Denna studie har undersökt hur användare av smarta hem-produkter i Sverige förhåller sig tillsin personliga integritet i relation till sitt användande av dessa produkter. Den har ocksåundersökt om användarvillkor är ett effektivt verktyg för att säkra ett giltigt informeratsamtycke från användare av smarta hem-produkter i Sverige. Studien vill bidra tillforskningssamhället genom att lyfta frågan om informerat samtycke i relation till IoT (Internetof Things). Det främsta syftet med studien är att förstå i vilken utsträckning konsumenter iSverige ger informerat samtycke till insamling och behandling av data i samband medanvändande av smarta hem-produkter.Studien genomfördes med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Denkvalitativa undersökningen bestod av 6 semistrukturerade intervjuer och den kvantitativa av enwebbenkät med 207 respondenter. Resultatet som framkom genom undersökningarna stämdetill stor del överens med tidigare forskning om personlig integritet och informerat samtycke isamband med insamling av data. En minoritet av respondenterna läser användarvillkor och dengenerella kunskapen om datainsamling visade sig vara låg i förhållande till hur mycket mångarespondenter uppger att de värderar sin personliga integritet. Flera respondenter värderar sinbekvämlighet över den personliga integriteten, vissa genom sitt agerande och andra mer explicitgenom att uttrycka att det är ett val de gjort.Slutsatserna i denna studie överensstämde med tidigare studier. Respondenterna har eninkonsekvent relation till sin personliga integritet. De upplever villkor och avtal för sina smartahem-enheter som svåra att förstå och många vet inte vad de givit sitt samtycke till. / This study has examined how users of smart home devices in Sweden relate to their personalintegrity in relation to their use of these devices. It has also examined whether end useragreements are an effective tool for securing informed consent to the collection of data fromusers of smart home devices in Sweden. The study hopes to contribute to the research societywithin its field by raising the issue of informed consent in relation to Internet of Things. Themain purpose of this study is to understand to what extent users of smart home devices inSweden provide informed consent to the collection and use of their data.The study was conducted with a combination of qualitative and quantitative methods. Theresearcher conducted 6 semi structured interviews and a web survey with 207 respondents. Theresults collected through the surveys were consistent with several previous studies on personalintegrity and informed consent in connection with data collections. A minority of therespondents read end user agreements and the overall knowledge about data collection proved tobe low in comparison to how many respondents state that they value their personal integrity.Several respondents place a larger value on their convenience than their personal integrity, somethrough their actions and others more explicitly by expressing that it is a choice they have made.The conclusions in this study have been largely consistent with previous studies. Respondentshave an inconsistent relationship to their personal integrity. They experience major difficultieswith understanding end user agreements and privacy policies and many do not know what theyhave given their consent to in regard to their smart home devices.

De senaste åren har det talats mer och mer om smarta byggnader och byggnadsautomatisering. Även miljö, hållbarhet och energieffektivitet är ämnen som diskuteras frekvent. För att uppnå lönsamhet och hållbarhet är smarta byggnader ett aktuellt alternativ. Studien kommer ta avstamp ifrån en definition av vad smarta byggnader är och ha den som grund i studien som genomförs. Studien är en komparativ fallstudie med induktiv ansats. Syftet med studien är att undersöka ifall det finns någon skillnad i driftsäkerhet mellan en smart byggnad och en icke smart byggnad. Hur dessa skillnaderna utmärker sig och vart de i så fall finns. Studien görs med en induktiv ansats och slutsatsen mynnar ut i en teori som lyder att det inte finns någon skillnad i driftsäkerheten mellan en smart byggnad och en icke-smart byggnad. Trianguleringsmodellen används för att analysera den insamlade data. Både kvantitativa och kvalitativa data undersöks och analyseras genom komparation. För att få fram relevanta data kommer byggnadernas felanmälningar att analyseras, därtill kommer semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar med byggnaderna dagligen genomföras. För att kunna göra detta förklaras begrepp och analysverktyg som driftsäkerhet, RCM, RAMS och feltolerans i teorikapitlet. / The last few years intelligent buildings and building automation have been increasingly discussed. The environment, sustainability and energy efficiency are subjects that are frequently discussed. Intelligent buildings could be a means to achieve profitability and sustainability. This study will begin with a review of different definitions of what an intelligent building is and arrive at a decision on what definition to use. From there a comparative case study with an inductive reasoning will be implemented. The purpose of the study is to find out if there is a difference in reliability between an intelligent building and a non-intelligent building. How these differences present themselves and where they can be found. The conclusion results in a theory formulated as there is no difference in reliability between an intelligent and a non-intelligent building. The triangulation model will be used to analyze the collected data. Both quantitative and qualitative data will be analyzed by comparison. To find relevant data fault reports from both buildings will be processed and analyzed, beyond that semistructured interviews will be conducted with employees that work with the buildings every day. To be able to implement a meaningful and reproducible study the report contains explanations of concepts as reliability, RCM, RAMS and fault tolerance.

Digitaliseringen av hemmet gör att autonoma enheter blir allt mer vanliga i våra vardagliga liv. Hemmet, som tidigare har varit en privat och personlig plats, blir nu ett centrum för digitala enheter vilket i sig skapar nya teknologiska möjligheter. Det smarta hemmet är en av dessa möjligheter då det erbjuder användaren trygghet och säkerhet samtidigt som enheterna i hemmet kan hjälpa oss med både dagliga problem och långsiktiga utmaningar. En autonom enhet i hemmet kan göra allt ifrån att styra musik till att hålla koll på energiförbrukning. Den gemensamma nämnaren de autonoma enheterna har är att människor tar in dem i sina hem; deras privata sfär, därför blir frågan vi ställer oss följande: Hur bygger en användare tillit mot autonoma enheter i en hemmiljö? / The digitization of the home makes automated systems more common in our everyday lives. The home, which used to be a private and personal place, now becomes a center for digital devices, which in itself creates new technological opportunities. The smart home is one of these opportunities as it offers the user safety and security while the units in the home can help us with both daily problems and long-term challenges. An autonomous unit in a home environment can do everything from controlling music to keeping track of energy consumption. The common denominator the autonomous units have is that people take them into their homes; their private sphere, therefore, the question we ask ourselves becomes the following: How does a user build trust against autonomous units in a home environment?

The objective of this thesis paper is to investigate whether if smart contracts concluded on a blockchain are recognized as contracts under Swedish law. This is done by analyzing two fictional examples of concluded smart contracts. The study shows that smart contracts may indeed be recognized as contracts as they fulfill mechanisms for concluding contracts that are regulated in the Swedish Contracts Act, such as offer-acceptance. Smart contracts may also be concluded on mechanisms that are not directly regulated by the Contracts Act, these include tacit agreements and standard form of contracts. The objective also includes discussions regarding certain legal issues that are raised by the blockchain and smart contracts. For instance, what problems an immutable blockchain may pose for the possibility to recall an offer or acceptance stated in the Contracts Act. Another aspect that may also potentially prove troublesome is the smart contracts self-fulfillment. This is because they can facilitate the automatic fulfillment of contracts that are null and void due to the fact that they comprise illegal or immoral undertakings.

I projektet bestäms kostnadseffektiviseringen som genereras vid användning av en ny smart systemlösning för värmepump, som installerats i två hus inom Växjö kommun. Systemlösningen styr uppvärmningen och varmvattenberedningen anpassat till billiga elpriser som oftast uppstår under natten. Kostnadsbesparingen avgörs genom att beräkna vad elförbrukningen kostade med timprisavtal där elprisstyrningen har en inverkan, för vilken sedan jämförs med fiktiva kostnader som motsvarar samma elförbrukning men med antingen rörligt timprisavtal eller fast timprisavtal. Det utförs även en livcykelkostnadsanalys med estimerad återbetalningstid för styrsystemet.  Resultaten av projektet påvisar att systemlösningens verkan genererar lönsamma kostnadsbesparingar med elprisstyrningen som för husen kan variera månadsvis mellan 10–30% i Ängabro och 5–27% i Öjaby med rörligt jämförpris. För huset i Ängabro uppgår kostnadsbesparingen till 4 207 kr totalt för hela perioden som systemlösningen använts i, ungefär 15 månader. För huset i Öjaby, där systemlösningen har använts en kortare period, ungefär 9 månader, har totala kostnadsbesparingen uppgått till 1 901 kr. LCC-analysen resulterade i en total livscykelkostnad på 14 502 kr under 10 år som systemlösningen förväntas kunna användas. Återbetalningstiden för husen i Ängabro och Öjaby blev 1,4–1,7 år respektive 2,0–2,2 år utan hänsyn till kalkylränta.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur smarta kontrakt kan lösa de utmaningar som finns på biljettmarknaden, och utifrån det kommer ett förslag på lösning presenteras på hur en förbättrad biljettmarknad med hjälp av smarta kontrakt kan se ut. För att komma fram till resultatet har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom fotbollsbranschen. Resultatet identifierar ett antal problem och önskningar kring biljetternas andrahandsmarknad. Genom att relatera det till teorin har ett förslag på lösning tagits fram. En digital tjänst som bygger på blockkedjeteknik och använder sig av smarta kontrakt, för att kunna sälja och köpa biljetter på ett säkert sätt på andrahandsmarknaden med fördefinierade prisgränser och provision. Utifrån det har slutsatsen dragits att det kan vara en bra lösning, där kravet på tjänsten är att den ska vara bra utvecklad med god användbarhet, och i slutändan blir tjänsten en trovärdig plattform för köpare och säljare av biljetter på andrahandsmarknaden.

Dagens samhälle kräver att medborgarna kan hantera olika typer av ärenden digitalt. Därför måste alla människor ha rätt att inkluderas och utveckla sin kompetens gällande digitala verktyg. Tillgång till internet och service på glesbygden skulle kunna beskrivas som en demokratifråga då oavsett boende i glesbygd eller i stad finns behov av bland annat vård och livsmedel bland medborgarna. Äldre personer kan ha svårt att anamma digital teknik, samtidigt bor det fler äldre än yngre personer i glesbygd och därför måste glesbygdskommuner ständigt jobba med att erbjuda invånarna det bästa inom digitalisering. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva möjligheter och utmaningar med digitalisering i glesbygd ur Torsby kommuns perspektiv. Arbetet inleddes med ett sonderande samtal med Torsby kommuns digitaliseringsstrateg för att få en hållbar grund till litteraturstudien som i sin tur mynnade ut i en modell över digitalisering i glesbygd. Studien bygger på en kvalitativ metod för insamling och analys av data, och genomförandet av undersökningen har bestått av att sex respondenter från olika verksamhetsområden i Torsby kommun har besvarat frågor från en öppen intervju. Intervjufrågorna är strukturerade i kategorier med utgångspunkt i den modell som gjorts för att sammanfatta den litteratur som samlats in. Dessa kategorier ligger till grund för både resultatet och analysen. Studien visar att avstånd är en faktor i glesbygdskommuner som både kan innebära möjligheter och utmaningar. En slutsats som kan dras är att smarta byar är ett klokt tillvägagångssätt att arbeta vidare med eftersom det är det bästa sättet att arbeta med glesbygdens utveckling och kunna möta nutiden och framtidens miljö- och klimatutmaningar. En utmaning med digitalisering är rädsla över att bli hackad eller bestulen på pengar. Därför är det viktigt att jobba med olika säkerhetsaspekter. En ytterligare slutsats är att olika hjälpmedel är möjliga lösningar för äldre att inkluderas i digital delaktighet, kommunen måste arbeta med detta för att alla människor ska omfattas i samhället. Problem för äldre personer inom digital delaktighet handlar bland annat om avsaknaden av kunskap och erfarenhet.