This thesis investigates how Large Language Models can be used to repair Solidity Smart Contracts automatically through the main contribution of this thesis, the Transformative Repair Tool. The Transformative Repair Tool achieves similar results to current state-of-the-art tools on the Smartbugs Curated Dataset and is the first published tool that uses Large Language Models to repair Solidity Smart Contracts. Moreover, the thesis explores different prompt strategies to repair Smart Contracts and assess their performance. / Detta masterexamensarbete undersöker hur stora språkmodeller kan användas för att automatisk laga solidity smarta kontrakt genom verktyget Transformative Repair Tool, som är detta masterexamensarbete huvudsakliga bidrag. Transformative Repair Tool presterar liknande som dagens bästa verktyg inom automatisk lagning av smarta kontrakt på Smartbugs Curated datasettet och är det första publicerade verktyget som just använder stora språkmodeller för att reparera solidity smarta kontrakt. Dessutom så utforskar denna rapport olika textprompts och dess prestanda för att laga smarta kontrakt

Trafikverket har genom en kapacitetsutredning och nationell plan fastslagit att de ska satsa på att möta framtida efterfrågeökning av transporter genom att effektivisera den befintliga infrastrukturen i första hand, eftersom utbyggnad är väldigt kostsamt och tar lång tid. För det allmänna nätet har begreppet och konceptet intelligenta elnät diskuterats sedan 2005 som ett sätt att effektivisera användningen av näten för att möta nya politiska krav som innebär en energiomställning samt ökad involvering från kunder. Då detta är ett vedertaget koncept för det allmänna nätet blev det relevant att undersöka hur förutsättningar och behov för ett liknande koncept till järnvägens banmatningssystem kunde tänkas se ut. Målet för studien är därför att identifiera potentialen i att utveckla ett liknande koncept för banmatningssystemet som intelligenta elnät är för det allmänna nätet, men också att föreslå lösningar från dagens tillgängliga intelligenta tekniker. För ÅF Infrastructure AB är målet med examensarbetet att utöka kunskapen på området. Av denna anledning blev syftet med examensarbetet att undersöka just förutsättningar och behov av intelligenta elnät till järnvägens banmatningssystem genom en jämförelse med det allmänna nätet samt en situationsanalys av norra malmbanan. Förutsättningarna beskrivs från en litteraturstudie av forskningen och marknaden samt intervjuer med representanter från systemägarna Trafikverket och Vattenfall. Behovet av intelligenta tekniker till banmatningssystemet beskrivs av en statistisk analys gjord på sträckan mellan Stenbacken och Tornehamn på norra malmbanan i Norrbotten. Resultatet från litteraturstudien visar att forskningen kring intelligenta banmatningssystem mestadels är applikationsinriktad och det beskrivs som ett kaos av applikationer som saknar en grundstomme i ett definierat ramverk. Det finns dock en studie som definierat funktioner till ett koncept kring intelligenta järnvägssystem som tar ett helhetsgrepp om järnvägssystemet och föreslår funktioner som forskningen kan tänkas fokusera på. På marknaden har det uppstått tvärvetenskapliga samarbeten mellan IT-bolag och järnvägsbolag för att ta fram integrerade intelligenta tekniker. Idag finns exempel på energieffektiva tåg, aktiv kompensering av övertoner och reaktiv effekt samt lagringsenheter som hanterar återmatning av effekt. Övertoner, reaktiv effekt och återmatning av effekt är alla parametrar som gör banmatningssystemet ineffektivt idag. Resultatet från intervjuerna visar att Vattenfall ser på intelligenta elnät som det framtida elnätet och har börjat implementera det. Trafikverket ser inte på det framtida banmatningssystemet inom ramen av ett koncept så som intelligenta elnät, men ökar informationsinsamlingen för att skapa förståelse kring systemet. Trafikverket var också del av ett europeiskt samarbete för att skapa ett intelligent energihanteringssystem med interoperabilitet mellan länderna och så har de infört överordnad styrning av effekt med goda resultat. De utvecklar alltså elnäten i samma riktning, där Vattenfall gör det inom ramen för intelligenta elnät medan Trafikverket inte har ett definierat koncept som framtidsscenario. Den statistiska analysen indikerar att den aktiva effekten mellan Stenbacken och Tornehamn slår i taket för maxgräns med dagens trafik, så om trafiken ska utökas som planerat behöver systemet effektiviseras eller byggas ut. Analysen visar också att återmatad effekt tas upp av andra tåg på sträckan, vilket leder till minskad utmatad effekt men högre ledningsförluster. Slutligen visar analysen hur viktigt det är att kvalitetssäkra insamlingen av data. Studien var svår att genomföra på grund av avsaknad av parametrar och osäkerheter kring hur de tagits fram. Sammanfattningsvis visar studien att det finns förutsättningar för ett intelligent banmatningssystem då forskningen efterfrågar ett konceptuellt ramverk i ett kaos av applikationsforskning, men som också börjat närma sig just detta. Dessutom finns intelligenta tekniker på marknaden samt en systemägare som utökar informationsinsamlingen och bidrar till utvecklingen via europeiskt samarbete. Den statistiska analysen visar att det finns ett behov av intelligenta tekniker för att kunna utöka trafiken på norra malmbanan samt ett behov av att kvalitetssäkra insamlingen av data. En föreslagen lösning återfinns inom ramen för intelligenta järnvägssystem med enheter som fångar upp återmatad effekt, vilket skulle minska överföringsförlusterna och osäkerheten kring vart i systemet effekten tar vägen och hur systemet påverkas av den. Om trafiken kunde optimeras med hänsyn till effekttoppar skulle trafiken på norra malmbanan kunna utökas utan att taket för maxgräns slås i då denna gräns endast nåddes, eller var nära att nås, vid några få tillfällen. / The aim of this thesis was to investigate the possibility and need of smart grids to the railway power supply system. The possibilities were investigated through a literature study and interviews, which resulted in a systems perspective of research, market and system, related to smart grids and intelligent transportation systems. The results then constituted a basis for a comparison between smart grids for the national grid and smart grids to the railway power supply system. The need of smart grids to the railway power supply system was investigated through a case study of statistical analysis. The case study was located to the most northern railway in Sweden between Stenbacken and Tornehamn. This thesis concludes that the research and market are focused on developing technical applications to create an intelligent railway transportation system but lacks a well-defined concept like the smart grid concept for the national grid. The owner of the railway power supply system, Trafikverket, is planning on increasing the amount of data collected from the system and has participated in a European collaboration to set standards for an interoperable energy management system. The case study indicates a need to make the railway power supply system more efficient or expand the power grid to be able to meet future requirements of more traffic. With regards to Trafikverkets method of making the system more efficient as a first option to increase capacity, this study suggests to do this with smart grids.

To meet new regulations and the demand for a more sustainable energy system, the electricity grid will play an important role. Since the grid owners operate in a monopoly environment a regulating authority, the Swedish Energy Markets Inspectorate (Ei), sets a revenue cap that determines their profits. Changes were made for the regulating period 2016-2019, which now states that grid operators no longer can charge their customers with already depreciated grid components. To spur the grid operators to invest in smarter and more efficient technology, Ei also introduced two new economic incentives to make companies decrease their electricity losses and use the grid more evenly. The first aim of this thesis was to investigate how this new regulatory framework affected the grid operators, by performing interviews and sending out a survey. The result showed that the new regulatory decreases the grid operators’ profitability and also affects their investment strategies. The age of a grid has become more important than both efficient use of the grid and voltage quality when considering investments, since age now has a major impact on the profits. The new incentives however, has almost no effect on the way the grid operators act. The second aim of this study was to investigate how much a grid operator could save with these new incentives. A case study were conducted at Upplands Energi, a small local grid operator, and calculations with their usage data were performed in MATLAB. The results showed that load management by installing control equipment on costumers’ heat pumps and thereby decreasing their power peaks, could save money. By connecting 500 customers Upplands Energi could save about 150 000 SEK per year, and with 5 000 customers they could save almost half a million SEK per year.

Personalresurserna inom Sveriges äldreomsorg förutspås inte växa i samma takt som Sveriges befolkning över 80 år ökar, ett problem som de flesta är enade om måste adresseras. I ljuset av påtaglig utveckling inom områden som smarta hem och artificiell intelligens samt den nationella satsningen på välfärdsteknik som ett potentiellt svar på problemen är det högst relevant att utforska vilka behov som i dagsläget inte är tillgodosedda i svensk hemtjänst. Denna studie syftar till att identifiera existerande behov inom svensk hemtjänst i ordinärt boende relaterade till välfärdsteknologi samt identifiera faktorer som bör tas i hänsyn vid design för hemtjänstens verksamheter. Genom en kvalitativ ansats och människocentrerad design identifieras problematik i äldreomsorgen via semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Utifrån resultatet av den tematiska analysen identifierades åtta stycken olika behov relaterade till informationsbrist, brist på individanpassning och flexibilitet samt brist på proaktivt arbete. Tekniska områden som smarta hem och AI tycks erbjuda intressanta möjligheter att effektivt tillgodose dessa behov. Flertalet faktorer som är viktiga att ta i hänsyn vid design för studiens tre målgrupper presenteras.

There is an ongoing debate both in the United States and Europe about the need to develop a broader view of scholarship and the different activities connected with it, including “service to the community”. In Sweden, service takes the form of practice-oriented engagement and collaboration with the surrounding community, as stipulated by Swedish law regulating universities’ activities. Collaboration is frequently perceived as a supplementary task, in addition to education and research, hence the name ‘the third task’. Many academics, university teachers and researchers, are today involved in different collaborative partnerships. This thesis focuses academics’ learning in two different contexts: collaboration with small and medium enterprises (SMEs) and in a multidisciplinary research programme at the National Institute for Working Life in Sweden (NIWL). The results of the first investigation reveal that the academics learn different strategies to instigate, accomplish, deepen and further develop collaboration between universities and SMEs. The results also show also that academic professionals engaged in this type of activity need to handle the rigid structures of the academic organisation, which neither encourage nor reward these individuals’ efforts to collaborate. However, this study shows that although academics and practioners from SMEs come from different working cultures with their various traditions associated with language and interaction, a continuous exchange and dialogue creates trust and competence for all parties, as well as learning in the form of new knowledge that is useful for both the academia and SMEs. Collaboration across disciplines is rapidly becoming an integral feature of research, due to the desire to explore problems and questions that are not confined to a single discipline and the need to solve societal problems. The second empirical investigation focuses on the workplace learning of researchers in a multidisciplinary research (MDR) programme at the National Institute for Working Life in Sweden (NIWL), and their collaboration with practitioners. The results show that academics in this multidisciplinary context reach a deepened awareness of the perspectives of their own and others’ fields of research, as well as a heightened curiosity to learn more. The learning also involves gaining new insights about their own learning and how this takes place; its impact on their own professional development, and discovering, sometimes surprisingly, how their competence can be used in new areas of research. The interaction of knowledge and experience with researchers of different disciplines and practitioners creates a context that demands a different type of learning for the academics, compared to working in their own disciplines. Both investigations give an understanding of how academics experience their learning in collaboration with practitioners and researchers from different disciplines. It shows how the holistic integration of knowledge deriving from the academic functions of collaboration, teaching and research contributes to development within the academia and in working environments outside it. / Det finns en pågående debatt, både i USA och i Europa om behovet att utveckla en bredare syn på akademisk kompetens och de olika aktiviteterna som den innefattar, bland annat det som kallas “tjänster riktade mot samhället”. I Sverige tar dessa samhällsorienterade tjänster formen av praktik orienterad involvering och samarbete med det omgivande samhället, i enlighet med den lagstiftning som reglerar högskolans verksamhet. Samarbete uppfattas ofta som en uppgift som ligger utöver utbildning och forskning; den kallas därför också “den tredje uppgiften”. Många akademiker, universitetslärare och forskare, är idag engagerade i olika former av samverkan. Avhandlingen fokuserar akademikers lärande i två olika sammanhang: samverkan med små och medelstora företag (SMF), och samverkan inom ramen för ett flervetenskapligt forskningsprogram vid Arbetslivsinstitutet (ALI). Resultaten från den första undersökningen visar att akademikerna lär sig olika strategier för att initiera, genomföra, fördjupa och vidareutveckla samverkan mellan högskolan och SMF. Resultaten visar också att akademikerna som är verksamma inom detta område behöver hantera den akademiska organisationens rigida strukturer, som varken uppmuntrar eller belönar dessa individers ansträngningar att samverka. Akademiker och praktiker i SMF kommer från olika arbetskulturer, med olika traditioner förknippade med språk och interaktion. Undersökningen visar dock att kontinuiteten i utbytet och dialogen skapar ett förtroende och kompetensutveckling för alla involverade parter, samt ett lärande i form av ny kunskap som är användbar både för akademin och för SMF. Tvärvetenskapligt samarbete håller på att bli en grundläggande del av all forskning, beroende på önskan att utforska problem och frågeställningar som inte är begränsade till ett enstaka ämnesområde, och behovet att lösa de problem samhället ställs inför. Den andra empiriska undersökningen fokuserar forskares lärande på arbetsplatsen inom ett flervetenskapligt forskningsprogram vid (ALI), samt deras samarbete med praktiker. Resultaten visar att det som akademiker lär i detta flervetenskapliga sammanhang är en fördjupad medvetenhet om perspektiven i deras egen och andras forskningsfält, samt en förstärkt nyfikenhet att lära mer. Lärandet innebär även att komma till nya insikter om deras eget lärande, och hur detta äger rum; hur det påverkar deras egen professionella utveckling, och att upptäcka - ibland överraskande – hur deras kompetens kan användas i nya forskningsområden. Samspelet mellan kunskap och erfarenhet hos forskare med olika ämnesbakgrund och med praktiker skapar ett sammanhang som kräver en annan typ av lärande for akademikerna, jämfört med deras inomdisciplinära arbete. Resultaten från båda undersökningarna ger en förståelse av hur akademiker upplever sitt lärande i samarbete med praktiker och andra forskare från olika ämnen. Det visar hur den holistiska kunskapsintegrationen som härrör från de tre akademiska funktionerna samverkan, undervisning och forskning, samtidigt bidrar till utveckling i arbetsmiljöer både inom och utanför akademin. / Populärvetenskaplig beskrivning på svenska av artiklarna I-IV.

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden’s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years. By employing case study methodology, five different smart grid projects in Sweden are discussed, using different theoretical frameworks, including actor network theory, discourse analysis, technological trajectories, diffusion of innovation and timing of entry. Norra Djurgardsstaden, a large construction project in Stockholm in which smart grid technology is used, is then analysed. The differing views of the parties involved in the project raise the question of whether more coordination is needed. Another project at Falbygdens Energi focuses on energy storage in batteries. This project poses the question of whether the regulation of the Swedish power market needs to be reformed to support the smart grid and to encourage new ways of collaborating and doing business. The final discussion concludes by suggesting new research questions.

<p>Background: IT-security is included in the concept of information security, which considers all the security of handling information within an organisation. Good IT-security is about finding the right level of measurement, however, it is hard to implemement new IT-solutions in an organisation, particularly within the health care field, where sensitive information are handled daily. Lately the Swedish government, together with county- and city council, understand the importance of IT and health care. Carelink, an organisation of interest, is working actively for the presumption of benefit by using IT within the health care field. During spring 2006 the Swedish government introduced a national IT-strategy. SITHS, Säker IT inom Hälso- och sjukvården, is a project running by Carelink and is based upon using Smart Cards as an identification. Smart Cards can be used as accesscards for logging on to a computersystem in an organsiation in order to secure an indentity.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to investigate the assumptions for how Smart Cards, as a part of a total security solution, can increase the ITsecurity within the Healt Care field.</p><p>Method: The study was initiated with literature and suitable references to informationssecurity, Smart Cards and Healthcareinformatic. Our empirical study was carried out at Ryhov Hospital in Jönköping, one of Sweden’s newest hospitals. Both qualitative and quantitative studies were conducted, because we chose to do interviews and surveys. The interviews were conducted in order to get a deeper understanding for the organisation and the survey was made in order to investigate the attitudes among the nurses and doctors about the security of computer use.</p><p>Result: Smart Cards can, according to our studie, increase the IT-security within the Health Care field by creating a safer identification with the use of ITsupport. Smart Cards can also make the process of logging on and off to a computer system easier, which leads to better logging and mobilisation. The study also demonstrates that users are not afraid of the changes a smart card will represent within their organization.</p> / <p>Bakgrund: IT-säkerhet ingår i begreppet informationssäkerhet som avser all säkerhet vid hantering av information inom en organisation. God IT-säkerhet handlar om att hitta rätt nivå med tillhörande åtgärder och nya IT lösningar, men detta är inte enkelt att införa i organisationer och speciellt inte i vården som dagligen hanterar känslig information. Under senare år har regeringen tillsammans med landsting och kommuner fått upp ögonen för vilken nytta IT kan utgöra inom vården. Intresseorganisationen Carelink arbetar aktivt för att skapa förutsättningar att använda IT inom vården, och under våren 2006 har även regeringen presenterat en Nationell IT-strategi. Projektet SITHS, Säker IT inom Hälso- och Sjukvården, drivs av Carelink och bygger på att använda smarta kort som säker identifikation. Korten kan bland annat användas som passerkort och vid inloggning till ett datasystem för att säkerhetsställa en identitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hur smarta kort, som en del av en total säkerhetslösning, kan förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården.</p><p>Metod: Studien påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur om informationssäkerhet, smarta kort samt vårdinformatik. Den empiriska studien utfördes sedan på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, som är ett av Sveriges nyaste sjukhus. Här genomfördes både kvalitativa och kvantitativa studier, då vi valde att göra ett antal intervjuer samt en enkätundersökning bland vårdgivarna. Intervjuerna gjordes för att få en djupare förståelse för organisationen, och enkätundersökningen för att undersöka attityderna till dagens datoranvändning samt hur säkerheten kring datoriseringen upplevs bland de anställda.</p><p>Resultat: Enligt studien kan smarta kort förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården genom att skapa en säker identifiering vid användning av ITstöd. Smarta kort kan även bidra till en förenklad in- och utloggningsprocess i ett datorsystem, vilket i sin tur leder till bättre spårbarhet samt ökad mobilitet bland användarna. Undersökningen visar att majoriteten av användarna inte är emot den förändring ett smart kort kan bidra till, utan snarare tvärt om.</p>

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ”Information Overload”, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon. One reason may be due to the individual´s personality, another reason could also be the increased use of smartphones. The use of smartphones has had the effect that individuals are online and available even during therir leisure time. The extended use of smartphones has led to that it is possible that individuals are experiencing an increasing stress. In this study, we will investigate individuals experience of ”Information Overload” that may be associated with organizations use of smartphones. / Informationsmängden har i och med internet ökat drastiskt. Tidigare kunde det vara ett problem med att hitta användbar och relevant information. Numera är problemet det motsatta. Det kan leda till att individer utsätts för mer information än vad de kan hantera. Denna kraftiga expansion av information skulle kunna resultera i ett så kallat informationsöverflöd för individen. Det råder dock delade meningar hos forskarna om vad detta fenomen innebär och vilka orsakerna kan vara till uppkomsten av informationsöverflöd (Information Overload). För att undersöka om detta är ett utbrett problem inom organisationer inleddes undersökningen med en intervju med en chef och en informationsansvarig inom en utvald organisation. Intervjun genomfördes för att utreda organisationens policys och regler gällande informationsflödet och användandet av den smarta telefonen. Därefter utfördes en enkätundersökning med en grupp utvalda mellanchefer inom organisationen. Undersökningens syfte var att undersöka hur individer uppfattar och hanterar informationsflöden. Samt om den smarta telefonen påverkar individer genom att den bidrar till ett utökat informationsöverflöde. Enkätfrågorna utgick från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk om orsaker och symptom. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever någon form av In-formation Overload på grund av det utökade användandet av smarta telefoner, samt hur individer påverkas av den tillgänglighet som den smarta telefonen bidrar till. Studien har utgått från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk för att studera fenomenet Information Overload. Detta ramverk utgår från fem orsaker, personliga faktorer, informationens beskaffenhet, IT, organisationens design och arbetsuppgiftens karaktär. Dessa orsaker kan var för sig eller tillsammans bidra till att Information Overload uppstår, vilket vidare leder till att individerna drabbas av olika symptom. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av individerna upplevde ett flertal symptom i samband med det utökade användandet av smarta telefoner, symptom som kan härledas till Information Overload. De symptom som tydligast framkom var stress, trötthet samt koncentrationssvårigheter. Det framkom även att den smarta telefonen via sin storlek och funktioner är en bidragande faktor till en utökad tillgänglighet. En tillgänglighet som bidrar till att gränsen mellan arbetstid och ledig tid allt mer suddats ut. Detta kan ses som en bidragande orsak till att individer känner symptom som är kopplade till Information Overload.

Electricity production from renewable energy resources such as wind energy and photovoltaics is variable. Integration of these intermittent resources into the electricity system leads to new challenges in how to manage imbalance between supply and demand on the grid. One way to meet these challenges is to develop so-called smart grid solutions. One idea, called demand response, is to adjust the amount or timing of energy consumption, e.g. by control of household appliances, to provide flexibility that could be used to balance the grid. In aggregate, when applied to many units across the system, large volumes of energy could be made available when needed and this grid flexibility can be used as a product on the electricity regulation market. Despite the potential benefits, the number of demand response bids is currently low. The aim of this thesis is to identify barriers in the Swedish regulation market, and togive Sweden's transmission system operator, Svenska kraftnät, recommendations on how to facilitate implementations of the technique. This has been done throughliterature studies and a wide range of interviews with people within the electricity market sector. The results indicate that a combination of several elements in the complex energy system impede the introduction of demand response. The main issues are related to market regulations and profitability difficulties. The authors recommend that Svenska kraftnät lowers the minimum bid size in all of the Swedish bidding areas, and adjusts the balance responsibility agreement and the system of balancing settlement.

Smarta leksaker är en del av den växande trenden Internet of Things och förväntas att öka kraftigt de närmaste åren. Smarta leksaker bli allt vanligare i många hem. Men vad många inte vet är att en smart, internetuppkopplad leksak, kan samla in data kring användaren. Detta sker vanligtvis genom en kamera, mikrofon eller GPS. Informationen som samlas in lagras oftast historisk och kan komma att delas med tredje part och används oftast i en större beräkningsgrund som vi inte alltid tänker på. Dessa leksaker utgör en säkerhetsrisk och kräver därför säkerhetsåtgärder för att säkerställa deras tillförlitlighet, därför att de kommer att användas av barn. Det har framkommit många säkerhetsbrister kring smarta leksaker. Den bristande säkerheten inkluderar informationsläckage, övervakning samt leksaker som används för att avlyssna på barn via obehöriga anslutningar. Mycket beror på den mjukvaran som finns i var och en av dessa leksaker, att den inte uppdateras och att säkerhetshål inte täpps till. Smarta leksaker kommer att innebära oförutsedda datasäkerhets- och integritetsrisker eftersom det för närvarande inte är möjligt att definiera alla möjliga problem som kan uppkomma. Tidigare forskning har tagit upp sårbarheter och risker med dessa leksaker och många har tagit fram en konceptuell bild över Toy Computing – vad det är och hur det fungerar. Men det finns inget bra verktyg för en auktoriserad användare för att stämma av mot för att aktivt skydda sig mot hackare och vad han eller hon bör tänka på när det gäller smarta leksaker.