The Border Gateway Protocol (BGP) is an important routing protocol used to exchangerouting information among autonomous systems on the Internet. The BGP version 4 doesnot include specific protection mechanisms against attacks or deliberate errors that couldcause disruptions of routing behavior. There were several securing solutions developedto mitigate security issues of BGP. In this thesis, current secure solutions are reviewedand evaluated against a list of security and deployment requirements. Furthermore, a newBGP securing solution is proposed which uses blockchain technology and smart contractsto exchange information required for messages validation among peers. This allows todecouple security-related data from the protocol itself and fix the problems introduced inother BGP solutions. / Border Gateway Protocol (BGP) är ett viktigt routing protokoll som används för att utbytarouting-information mellan autonoma system på Internet. BGP version 4 inkluderaringa specifika skydd mot attacker eller avsiktliga fel som kan skapa störningar i routingbeteendet. Ett flertal säkerhetslösningar har utvecklas för att förebygga säkerhetsproblemför BGP. I denna avhandling granskas nuvarande befintliga säkerhetslösningar och utvärderasmot en lista av säkerhets- och deployment-krav. Vidare presenteras en ny säkerhetslösningför BGP som använder blockchain-teknologi och smarta kontrakt för att utbytainformation som krävs för verifiering av meddelanden mellan grannar. Detta möjliggöratt frånkoppla säkerhetsrelaterad data från själva protokollet och åtgärda problemen introduceradei andra BGP lösningar.

Tillkomsten av digital teknik har lett till betydande framsteg i olika aspekter av våra liv, inklusive konceptet smarta hem. Ett smart hem är en innovativ integration av sammankopplade enheter och system som syftar till att förbättra komfort, bekvämlighet och säkerhet i bostadsmiljöer. Detta examensarbete utforskar möjligheter och utmaningar förknippade med det digitala smarta hemmet, med ett specifikt fokus på dess säkerhetssystem. Huvudsyftet med denna studie är att analysera de potentiella fördelar och möjligheter som uppstår genom att implementera ett digitalt säkerhetssystem. Den fördjupar sig i de tekniska framstegen som möjliggör automatisering, energieffektivitet och förbättrad livskvalitet för husägare. Men i takt med att hem blir allt mer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker och integritetsintrång. Därför syftar denna forskning till att identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter som är ett resultat av den sammankopplade naturen hos smarta hemenheter. Den undersöker de åtgärder och strategier som kan användas för att skydda smarta husägares integritet, dataintegritet och personlig säkerhet. Genom att genomföra en omfattande litteraturgenomgång och expertintervjuer ger denna uppsats en djupgående analys av de möjligheter och utmaningar som det digitala smarta hemmet och säkerhetssystemet utgör. Resultaten bidrar till en omfattande förståelse av de tekniska framstegen inom detta område och belyser deras konsekvenser för husägare, branschfolk och beslutsfattare. I slutändan fungerar den här avhandlingen som en värdefull resurs för individer och organisationer som vill dra nytta av de möjligheter som digitala smarta hem erbjuder samtidigt som de effektivt tar itu med de associerade utmaningarna. Det ger insikter i bästa praxis för att säkra smarta hemsystem och understryker vikten av att utveckla robusta säkerhetsprotokoll för att skydda husägares integritet och tillgångar i en allt mer sammankopplad värld. / The advent of digital technologies has brought forth significant advancements in various aspects of our lives, including the concept of a smart home. A smart home is an innovative integration of interconnected devices and systems that aim to enhance comfort, convenience, and security within a residential setting. This thesis explores the opportunities and challenges associated with the digital smart home, more specifically its security system. The primary objective of this study is to analyze the potential benefits and opportunities that arise from the implementation of a digital security system. It delves into the various technological advancements that enable automation, energy efficiency, and improved quality of life for homeowners. As the digitalization of homes advances, the vulnerability to cyber-attacks and privacy breaches increases. This research aims to identify potential security risks and vulnerabilities that arise from the interconnected nature of smart home devices. It investigates the measures and strategies that can be employed to safeguard the privacy, data integrity, and personal security of smart homeowners. Through a combination of literature review and expert interviews, this thesis provides an in-depth analysis of the opportunities and challenges posed by the digital smart home and security system. The findings of this research contribute to a comprehensive understanding of the technological advancements in the field and shed light on the implications for homeowners, industry professionals, and policymakers. Ultimately, this thesis serves as a valuable resource for individuals and organizations seeking to leverage the opportunities presented by digital smart homes while addressing the associated challenges. It offers insights into best practices for securing smart home systems and underscores the importance of developing robust security protocols to protect homeowners' privacy and assets in an increasingly interconnected world.

Arbetet undersöker implementeringen av räddningstjänsten i urban plattform i två delar. Det ena delen syftar till att undersöka för att se på vilket sätt den urbana plattformen kan bidra till att utveckla räddningstjänstens verksamhet och på vilket sätt detta kan bidra till smartare städer. Detta studeras genom intervjuer med flera räddningstjänster och myndigheter kopplade till räddningstjänsten i Mälardalsregionen i Sverige. Flera områden inom räddningstjänsten har identifierats som skulle gynnas av en implementering i en urban plattform. Teorier kring smarta städer har kombinerats med de empiriska resultaten för att reflektera kring hur implementeringen av räddningstjänsten skulle bidra till smartare städer. Den andra delen syftar till att ge ett konkret exempel på hur en räddningstjänst kan brytas ned och modelleras för att implementeras i en potentiell urban plattform. I denna del utreds hur Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR) kan brytas ned och modelleras i ABBs styrsystem 800xA. Resultatet är tre strukturer som konkretiserar nedbrytningen och ger ett förslag på hur räddningstjänsten kan implementeras i en urban plattform. Det resoneras också kring hur denna nedbrytning bör förhålla sig till den större kontexten av en stad. / This study covers the implementation of fire departments in an urban platform in two parts. The purpose of first part is to examine how the urban platform can help developing the operation of fire departments and how this can contribute to a smart city. This is studied through interviews with different fire departments in the region of Mälardalen, Sweden, and an authority responsible for improving the society’s capabilities of managing emergencies. A number of areas within the fire departments, which an urban platform would improve, have been identified. Literature regarding smart cities have been combined with the empirical findings to discuss how the implementation of fire departments in an urban platform can contribute to a smart city. The purpose of the second part is to provide an example of how a fire department can be divided and modeled for an implementation in a potential urban platform. More precisely, the fire department Mälardalens brand- och räddningsförbund is investigated and modeled for an implementation in ABB’s control system 800xA. The result is three different structures that serve as the foundation for the model and a future implementation in an urban platform. In this part, it is also concluded that a necessary step to ensure an effective model is to relate the modelling to the greater context of a city.

La presente tesis doctoral se centra en la creación de un simulador de análisis causal (Smarta), el cual permite estudiar las tendencias y relaciones causales de sistemas con grandes dimensiones. Para ello, la aplicación automatiza una técnica novedosa creada por el grupo de investigación de "Sistémica, Cibernética y Optimización" (SCO), perteneciente al Departamento de Matemática Aplicada de la Universidad de Alicante. Dicha técnica está basada en Teoría General de Sistemas, Teoría de Grafos y Teoría del Caos Discreto. En este sentido, Smarta permite introducir las variables del sistema complejo bajo estudio, y a partir de ellas, solicita al usuario distintos parámetros que son utilizados posteriormente para calcular los pares causa-efecto, representando un grafo dirigido interactivo y determinando las tendencias del sistema, según diversos elementos de la Teoría del Caos Discreto. En cuanto a las características de desarrollo, Smarta ha sido implementado a través del entorno Qt (versión 5, 32-bit, open-source), haciendo uso del lenguaje de programación C++. Cabe destacar que el software puede ser ejecutado en Windows, macOS y GNU/Linux. La estructura del siguiente trabajo se divide en 6 capítulos. En el capítulo 1 se introducen los orígenes, la motivación, los objetivos y la metodología del proyecto de investigación. En el capítulo 2 se analizan los antecedentes de la sistémica general, comenzando por la Teoría General de Sistemas y sus limitaciones, pasando por la Teoría Abstracta de Sistemas y varias definiciones sistémicas relevantes, y finalizando con la Dinámica de Sistemas. En el capítulo 3 se estudian conceptos previos relativos a la Teoría del Caos Discreto, como la noción de sistema complejo, la tipología de las variables y las influencias entre estas, la función estructural, las órbitas, el cubrimiento, la invariabilidad, los atractores y las cuencas de atracción. En el capítulo 4 se procede al diseño de Smarta, partiendo de una explicación general del programa, analizando los distintos módulos que lo componen y realizando diversas pruebas para validar el funcionamiento del mismo. En el capítulo 5 se ahonda en las aplicaciones del simulador. Concretamente, se emplea el software para estudiar 3 escenarios bien diferenciados: (1) el sector industrial español, (2) el ciclo de vida (PLC) del smartphone y (3) el análisis de redes turísticas. Finalmente, en el capítulo 6 se exponen las conclusiones del estudio y se enuncian algunas líneas de trabajo futuras. / Tesis financiada por el Vicerrectorado de Investigación y Transferencia de Conocimiento de la Universidad de Alicante, mediante la ayuda UAFPU2017-005.

IoT cameras can allow users to monitor their space remotely, but consumers are worried about the security implications. Their worries are neither unfounded as vulnerabilities repeatedly have been found in internet connected cameras. Have modern cameras learned from the mistakes of their predecessors? This thesis has performed a case study of a consumer smart camera popular on the Swedish market. The camera was evaluated through a pentest. The evaluation found that the camera’s cloud centric design allowed it to side step issues present in earlier models. However, it was demonstrated that it is possible to detect potentially sensitive events, e.g. when the camera notice motion, by just inspecting the amount of traffic it sends. Other tests were not able to demonstrate vulnerabilities though. Based on these findings it was concluded that the camera were more secure than it’s predecessors, which supports that the market has improved. / Konsumenter kan med IoT kameror på distans överse sin egendom. De är dock oroliga över hur säkra kamerorna är. Denna oro existerar inte utan god anledning. Sårbarheter har upprepade gånger påvisat finnas i internetuppkopplade kameror. Har dagens kameror lärt sig av deras föregångares misstag? Detta examensarbete har testat en smart kamera som är populär på den svenska marknaden. För att fastställa hur säker kameran är genomfördes ett penetrationstest. Undersökning fann att kameran lyckats kringgå tidigare vanliga sårbarheter genom att förlita sig på molnet. Undersökning kunde dock konstatera att en motståndare kan läcka potentiellt känslig information, t.ex. när kameran upptäcker rörelse, bara genom att mäta hur mycket nätverkstrafik kameran sänder. Undersökningen kunde dock inte påvisa andra sårbarheter. Baserat på dessa resultat fann studien att denna kamera är säkrare än sina föregångare, och att detta stödjer tesen att marknaden som helhet förbättrats.

Populariteten av Internet of Things (IoT)- enheter är någonting som på senaste tidenökat, Dessa enheter avser smarta enheter uppkopplade mot internet som används avbåde privatpersoner och företag. Ett användningsområde för dessa smarta enheter ärinom hemmet som syftar till att ge mer bekvämlighet för användarna och underlättavardagen. Trots teknikens fördelar har det medfört ett stort antal risker och nackdelarvad gäller säkerheten vilket kommer att diskuteras i denna studie. Syftet med dennastudie är att undersöka medvetenheten kring säkerheten för dessa smarta enheterallmänt och i ett uppkopplat hem. Empirin i studien har samlats in genom en kvalitativundersökning där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju olikainformanter med olika erfarenheter och relationer till smarta enheter.Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse av ämnet och validerar resultaten fråntidigare forskning. Vidare analyserades empirin och resulterade i att ett antal faktoreridentifierades gällande de smarta enheterna utifrån ett säkerhetsperspektiv.Respondenterna fick svara på frågor angående deras medvetenhet gällande dessa smartaenheter och medvetenhet kring de säkerhetsrisker som finns för dessa enheter.Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys vilket resulterade i fyrateman: säkerheten för produkterna, säkerhetsmedvetenhet, Lagar inom IoT ochskyddandet av data. De olika informanterna hade olika erfarenheter samt motiveringartill deras förmåga att kunna påverka enhetens säkerhet samt de åtgärder de valde attimplementera. Informanternas erfarenheter och förmåga att kunna påverka sina enheterlänkades till litteratur. Sammanfattningsvis är informanternas förmågor att kunnapåverka sina enheter begränsat till de grundläggande säkerhetsåtgärderna. Studiensresultat visar att användare inte kan påverka sina enheter särskilt mycket för att ökasäkerheten för sina enheter vilket i sin tur leder till att enheter som har säkerhetsluckorleder till att användare lättare kan falla offer för attacker.Denna studie bidrar till att vidga förståelsen och fylla kunskapsluckorna gällandesäkerhetsrisker för smarta enheter bland användare. Genom att undersöka dessa frågorkan man arbeta mot en förbättring av säkerhetstänket och medvetenheten för att minskariskerna som dessa uppkopplade enheter kommer med, både för enskilda användare ochföretag / The popularity of Internet of Things (IoT) devices is something that has recentlyincreased. These devices refer to smart devices connected to the Internet that are usedby both private individuals and companies. One area of use for these smart devices iswithin the home, which aims to provide more convenience to users and make everydaylife easier. Despite the technology's advantages, it has entailed a large number of risksand disadvantages in terms of safety, which will be discussed in this study. The purposeof this study is to investigate the awareness surrounding the security of these smartdevices in general and in a connected home. The experience in the study has beencollected through a qualitative survey where semi-structured interviews were conductedwith seven different informants with different experiences and relationships to smartdevices.The results of the study contribute to an increased understanding of the subject andvalidate the results from previous research. Furthermore, the empirical evidence wasanalyzed and resulted in a number of factors being identified regarding the smartdevices from a security perspective. Respondents were asked to answer questionsregarding their awareness of these smart devices and awareness of the security risksassociated with these devices.The collected data was analyzed through a thematic analysis which gave four themes:the security of the products, security awareness, laws in IoT and the protection of data.The different informants had different experiences and motivations for their ability toinfluence the unit's safety and the measures they chose to implement. The informants'experiences and ability to influence their units were linked to literature. In summary, theinformants' abilities to influence their units are limited to the basic security measures.The results of the study show that users cannot influence their devices very much toincrease the security of their devices, which in turn leads to devices that have securityholes leading to users falling prey to attacks more easily.This study contributes to broadening the understanding and filling the knowledge gapsregarding security risks of smart devices among users. By examining these issues, onecan work towards an improvement in security thinking and awareness to reduce therisks that these connected devices bring, both for individual users and companies

Det finns numera många olika enheter som en mjukvaruutvecklare be-höver ha i åtanke – ett program kan förekomma både på datorn, i mobilen, på surplattan och i klockan. Eftersom det kontinuerligt introduceras nya smarta enheter, är det troligt att företag kommer vilja nyttja de nya möj-ligheterna som uppstår. Således kan företag skapa nya program eller porta sina befintliga till de nya miljöerna. Apple presenterade nyligen en ny version av sin Apple TV, och med-delade att appar nu även kommer finnas för nedladdning på denna platt-form. Denna uppsats undersöker hur en produktivitetsapp skapad för Ap-ples mobila operativsystem (iOS) kan portas och förfinas för det nya Apple TV-operativsystemet (tvOS). Dessutom undersöks de problem relaterade till app-portabilitet som uppstår vid portning mellan smarta enheter. En fallstudie genomfördes där en viss app portades från iOS till tvOS med det nya programmeringsspråket Swift. Först portades appen med ett naivt angreppssätt, där fokus låg på källkodsportabilitet och minimala portningskostnader. Därefter portades appen med ett förfinat angreppssätt för att göra den lämpligare för den avsedda plattformen. Relaterad litter-atur, såsom forskning kring app-portabilitet, smart TV:s och smarta en-heter, undersöktes för att ge en djupare förståelse och för att identifiera ytterligare problem gällande app-portabilitet. Uppsatsen presenterar portningsprocessen, samt de identifierade app-portatbilitetsproblemen vid portning mellan smarta enheter: valet av pro-grammeringsparadigm, leverantörsspecifika API:er, plattformsbegrän-sningar, datalagring och migration av data, användarkontext, naviger-ing och interaktion, portabilitet-kontra-användarupplevelse, projekt- och team-aspekter, samt den snabba utvecklingen inom området. Slutligen diskuteras huruvida apparna borde portas över huvud taget, eller om de hellre borde omskapas från noll för att optimalt kunna utnyttja de nya plattformarnas möjligheter. Ytterligare forskning krävs för att verifiera resultaten på andra platt-formar, och för att se om plattformsoberoende verktyg (exempelvis webb-teknologier) kan var till nytta även när man ser till smarta enheter (till skillnad från bara mobil-till-mobil).

This project was initiated by Postnord who wanted to develop their own large frame FDM 3D printer, mainly for two reasons. The first reason was to be able to use the collaboration between Postnord and KTH to present how Postnord are promoting domestic production in the same time as portraying themselves as leaders in the field of additive manufacturing in Sweden. The second reason was to get a machine with the ability to print both small- and large-scale prototypes and products to be used in an industrial environment. The targeted goals and desired outcome of the PP3D (PostPaper3D - project name) was to construct a large frame FDM 3D printer, with a build area of 1 square meter and (if possible) a printing volume of 1 cubic meter, capable of printing parts for industrial applications. This would be achieved by using industrial components and state-of-the-art open source 3D printing control systems. Sensors for filament run-out detection and automatic printer bed levelling was also desired. On top of these goals KTH-IIP wanted the project work to focus on the construction of large frame FDM 3D printers, what challenges appear in scaling up the technology, to further the internal vision of developing strategic competencies in the field of additive manufacturing - as requested by the industry. The result of the project was a FDM 3D printer with a build volume of 1000x1000x950 [mm] that comes with dual independent extruders - meaning it may either print two copies of the same part simultaneously or utilize both printer heads to work on a single component. The top tested speed (printing) was 100 [mm/s] and the top tested movement speed was 250 [mm/s]. The theoretical accuracy of the machine is 50 [μm] but this has not been tested in this project. In the scope of the master thesis all prototype-symptoms were not eliminated, where the most considerable issue being the motors occasionally skipping steps (and losing their location) during rapid accelerations and changes in velocity. When this happens, it will most likely result in a failed print. The proposed solution for this is to further adjust the firmware to allow for finer, more regulated accelerations and speeds. Another possible solution is to replace the motors with stronger ones. In delivery the machine operates using state of the art components and software, from prominent Swedish and international producers. An interview of Isak Emericks alongside the printer can be seen in Appendix B, in the form of a newsletter. / Det här projektet initierades av Postnord som ville utveckla en egen storskalig FDM 3D printer, huvudsakligen på grund av två anledningar. Den första för att kunna använda samarbetet med KTH för att visa hur Postnord främjar inhemsk produktion samtidigt som de själva är ledare och initiativtagare inom additiv tillverkning i Sverige. Den andra anledningen var för att få tag på en maskin som har möjligheten att skriva ut stora- och småskaliga prototyper och produkter som kan användas i en industriell miljö. De uppsatta målen och önskvärda resultatet med PP3D (PostPapper3D - projektnamn) var att konstruera en storskalig FDM 3D skrivare, men en byggarea på 1 kvadratmeter och (om möjligt) en byggvolym på 1 kubikmeter, kapabel att skriva ut delar för industriella tillämpningar. Det här skulle uppnås genom att använda industriella komponenter och toppmoderna kontrollsystem för 3D skrivare. Sensorer för att upptäcka när utskriftsmaterialet var på väg att ta slut och automatisk utjämning av byggytan var också önskvärt. Förutom dessa målsättningar så ville KTH-IIP att arbetet skulle fokusera på konstruktionen av en storskalig FDM 3D skrivare, vilka utmaningar och problem som uppstår när tekniken skalas upp, för att fortsätta den interna visionen om att utveckla strategiska kompetenser inom additiva tillverkningsmetoder - vilket industrin efterfrågade. Resultatet av projektet var en 3D skrivare med en byggvolym på 1000x1000x950 [mm] som kommer utrustad med två (individuellt styrda) utskriftshuvuden - som antingen kan skriva ut två identiska kopior av samma objekt eller som kan arbeta tillsammans för att bygga upp en komponent mer effektivt. Den högsta testade utskriftshastigheten var 100 [mm/s] och den högsta testade hastigheten för rörelse var 250 [mm/s]. Den teoretiska upplösningen hos maskinen är 50 [μm] men det här har inte kontrollerats i det här projektet. Inom omfattningen av ett examensarbete (civilingenjör) så hann inte alla prototyp-symptom elimineras, där det mest betydande problemet var att motorerna bitvis missar steg (och förlorar sin positionering) under hastiga accelerationer och förändringar i rörelseriktning. När detta händer så resulterar det oftast i misslyckade utskrifter. Den presenterade lösningen för det här är att fortsätta justera mjukvaruinställningarna tills finare och mer kontrollerade rörelsemönster uppnås. En annan tänkbar lösning är att byta ut motorerna mot starkare varianter. Vid leverans så nyttjar maskinen toppmoderna komponenter och mjukvara, från framstående svenska och internationella producenter. En intervju med Isak Emericks tillsammans med 3D skrivaren hittas i Bilaga B, i formen av ett nyhetsbrev.

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

The deregulation of the Swedish railway industry began in the late 1980s and has led to an increased number of actors operating within it, and the deregulation divided the railway industry into two areas; infrastructure and rolling stock. This thesis has investigated the main research question, How could smart contracts be applied in the Swedish rolling stock industry?, by addressing the sub-questions; Related to the implementation of contractual agreements, what current challenges are there? and How could smart contracts facilitate the challenges identified? To align the research with current concepts and changes relevant to the industry, the results have been connected to Asset Management (AM) and Entity in Charge of Maintenance (ECM). A case study has been conducted, and an abductive research approach has been used to be able to utilize both current literature and knowledge gained from the case study. The results from the conducted interviews showed that there are challenges related to; trust and transparency, the life length of the vehicles and the interest of actors and the interpretations of the contractual agreements. Further, it was discussed that there are benefits of applying smart contracts and that they could solve issues regarding transparency. The conclusion is that smart contracts could be used within this industry in several ways, initially between every two actors bound together by a contractual agreement, but later on in a vehicle ecosystem, or to follow up on KPIs or other critical conditions. / Avregleringen av den svenska järnvägsbranschen började i slutet av 1980-talet och har lett till ett ökat antal aktörer som verkar inom branschen. Avregleringen delade järnvägsbranschen i två områden; infrastruktur och “rolling stock”. Detta examensarbete har undersökt möjliga tillämpningsområden för smarta kontrakt inom den svenska rolling stock-industrin, genom att undersöka genomförandet av avtal, om det finns några utmaningar och om smarta kontrakt skulle kunna lösa dessa utmaningar. För att anpassa forskningen till aktuella koncept som är relevanta för branschen, och förändringar som sker, har resultatet kopplats till Asset Management (AM) och Entity in Charge of Maintenance (ECM). En kvalitativ fallstudie har genomförts med intervjuer. Dessutom har en abduktiv forskningsansats använts för att kunna utnyttja både aktuell litteratur och kunskap från fallstudien. Resultaten från de genomförda intervjuerna visade att det finns utmaningar relaterade till; förtroende och transparens, fordonens livslängd och aktörers intresse och tolkningarna av avtalen. Vidare diskuterades fördelarna med att tillämpa smarta kontrakt och att de skulle kunna lösa utmaningen med transparens. Slutsatsen är att smarta kontrakt skulle kunna användas inom denna bransch på flera sätt, initialt mellan varannan aktör som är bunden av ett avtal, men senare i ett fordonsekosystem, eller för att följa upp KPI:er eller andra kritiska förhållanden.