Den här rapporten utreder förutsättningarna för att konstruera om ett mindre distributionsnät på 10 kV i Stockholms skärgård till ett så kallat smart nät med självläkande funktion. Nätet är avlägset och har haft många fel de senaste åren, därför är det önskvärt att kunna lokalisera fel i nätet och automatiskt koppla om till rundmatning direkt ifrån driftcentralen för att minska avbrottstiden för de boende på öarna. Rapporten fokuserar speciellt på att utreda lämpligheten med att använda feldetekteringsutrustningen SICAM FCM i nätet och hur dessa bör ställas in. Information om det aktuella nätet och problemet beskrivs tillsammans med en teoretisk bakgrund. Resultat ifrån tester och felsimuleringar på SICAM FCM med fokus på känslighet kring tröskelvärden presenteras och analyseras. Utifrån testresultat och information om nätet har rekommenderade inställningar för SICAM FCM tillsammans med andra rekommendationer för implementeringen av det självläkande nätet tagits fram. / This report has investigated the conditions for reconstructing a small 10 kV distribution grid in the Stockholm archipelago into a so called smart grid with a self-healing function. The grid is in a remote location and have had a lot of faults during the last years, therefore it is desirable to be able to locate the fault and automatically section it and restore service through a back-up feeder (if needed) to reduce downtime for customers. This report focuses especially on the suitability to use the fault detection equipment SICAM FCM in the grid and to propose how it should be configured. Information about the grid and problem is described together with a theoretical background. The results from tests and fault simulations on the SICAM FCM focused on sensibility around threshold values is presented and analysed. From test results and information about the grid recommended settings for SICAM FCM together with other recommendations for implementation of the self-healing grid has been produced.

Smarta textilier och e-textilier har, sedan de först började forskas på, haft ett potentiellt användningsområde inom sjukvården, för att användas inom långtidsövervakning av sjuka. Det största hindret som har upptäckts är, förutom att det finns vissa svårigheter med stabiliteten på signalerna från textilierna och att signalerna kan störas av brus, är att de har varit svåra att tvätta. De elektriskt ledande materialen har antagits förstörda av värmen, kemikalierna och det mekaniska arbetet från tvätten. Den här studien fokuserar på hur ledningsbanorna reagerar över lag på tvätt, och om det finns något samband mellan de olika mätmetoderna. Denna rapport testar två olika bindningar för att tillverka en stickad elektrisk ledningsbana, där en ledningsbana ligger exponerad och en ligger isolerad i bakgrundstyget. Flera olika bredder på ledningsbanan tillverkas för att undersöka om det finns någon skillnad mellan dem. Genom att testa resistansen på ledningsbanan, kontaktimpedansen mellan hud och elektrod, och böjstyvheten på fibrerna från det ledande garnet med hjälp av en FAVIMAT+ från TexTechno innan någon tvätt hade utförts, och sedan var femte tvätt upp till 30 tvättar, kan förändringen följas över en längre tid. Med de resultat som samlades in utfördes en ANOVA för varje mätmetod. Sedan utfördes flera korrelationstester, däribland SpearmanRho tester och även ett program för att anpassa en kurva till mätvärdena användes. De resultat som studien kom fram till pekar på att det inte finns något samband mellan ökningen av resistans och ökningen av kontaktimpedans. Resultaten från böjstyvheten var för brusiga för att några slutsatser skulle kunna dras. Det visar sig även att en bredare ledningsbana, och den bindning som isolerade ledningsbanan presterade bättre och hade en mindre ökning över tid än vad de smalare och exponerade ledningsbanorna hade. / Smart textiles and e-textiles have since they first started being researched had a potential to be used in the medical field to monitor sick people over a longer time. The biggest obstacle for the implementation of the smart textiles, except for the difficulty in getting a stable and clean signal, is the conductive yarns inability to handle being washed. The conductive yarn is thought to lose its conductivity due to the heat, chemicals and mechanical work it is exposed to during the wash. The focus of this study is how the conductive tracks react to washing, and if there is any correlation between the different methods of measuring. This report will test two different patterns for creating a knitted conductive track, one where the track will be exposed on the surface of the fabric, and one where it will be isolated between layers of the fabric. Different widths of the track will be tested to see if there is any difference between them. By measuring the resistance of the conductive track, the contact impedance between the skin and electrode and the bending stiffness of the fibers of the conductive yarn before any washes had been carried out, and then after every fifth wash, up to 30 washes, it was possible to track the changes over a longer period. With the results that were collected, an ANOVA was carried out for each of the testing methods. Thereafter several correlation tests were carried out, among others a SpearmanRho and a program that tried to fit a curve to the data points. The results that the study concluded were that there was no correlation between the increase in resistance and the increase of the contact impedance. The results from the bending stiffness were too inconclusive for any conclusions to be made. It also showed that a wider track and the pattern that isolated the track performed better than the thinner tracks and the pattern that exposed the track. The wider isolated track had lower increase of resistance over time that the thin exposed tracks had.

This thesis is written within the topic of Internet of Things (IoT) and smart homes among young adults in Sweden. Smart homes are taking up more and more space on the housing market and aim to make consumers' everyday lives easier. Factors behind buying a smart home present a gap of knowledge about who the potential buyers are among young adults. The essay is written with the aim of reviewing generation Y and Z’s ownership and regular use of smart home devices in their households in terms of usefulness and ease of use. The aim is also to gain an insight into the willingness of generation Y and Z to buy and pay for a smart home. By using previous research combined with a quantitative study in the form of a web survey, an analysis was formed from the consumers' responses. The result shows that young consumers have a broad knowledge of what IoT means with a majority having at least one smart device in their household. The willingness to buy and pay for smart homes is proving to be varied, with young consumers not yet convinced on the issue. The outcome of the thesis contributes to an interesting discussion about IoT and smart homes from different perspectives and gives you as a reader knowledge about smart home devices and their potential in the housing market.

Energieffektivisering börjar bli ett eftersträvande mål runtom i världen. Detta grundar sig i att energiförbrukningen för byggnader uppgår till ca 40 % globalt, en siffra som man vill få ner. Men att uppnå en energieffektiv byggnad är inte lätt. Detta kan göras på många och olika sätt. Ett av dem är att energieffektivisera fönstren, som är en byggnads svagaste punkt pga dess höga U-värde. Val av fönster är inte lätt, och det finns ett flertal alternativ att välja bland. I kalla klimat som Sverige söker man fönster med lågt U-värde och högt g-värde, samt en hög avskärmningsfaktor. I varmare länder vill man också ha ett lågt U-värde hos fönster men fokusen ligger främst på en låg avskärmningsfaktor. Syftet med uppsatsen var att hitta de mest energieffektiva fönstren, oavsett kostnad, för byggnader som befinner sig i länder med kallare klimat. Det var också av vikt att få veta lönsamheten för fönstren i fråga, därför har även kostnadsfrågor belysts. Metodvalen var informationssökning i olika databaser och litteratur samt att olika företag inom fönsterbranschen kontaktades, vilket ledde till att relevant och önskvärd information erhölls. Därefter fortskred arbetet genom kalkyleringar för energibalansen och lönsamheten. Vacuumfönster, aerogelfönster samt kromogena fönster hör till framtida fönster som kan tillföra positiva inverkan på energibalansen för byggnader. Men dessa fönster är i nuläget inte helt färdigutvecklade, fast har potential att bli världsledande. Vacuumfönster och kromogena fönster är i nuläget bättre lämpade för varmare klimat. Lyckas man komma längre med deras nutida utveckling är det inte omöjligt att anpassa de för kallare klimat. Aerogelfönster ger mest energibesparing vid byte av fönster, men pga vissa optiska egenskaper och komplicerad tillverkning av produkten är den i nuläget inte optimal vid ett fönsterbyte. De framtida fönstren är ej heller ekonomiskt försvarbara, det finns i dagsläget kommersiella energieffektiva fönster som är billigare att införskaffa och ger ett ansenligt bra resultat för en byggnads energibalans. / Energy optimization is starting to be a pursued worldwide main goal. This is based on the global energy consumption that occurs in buildings, which is about 40 percent. There is no doubt that this value needs to be lowered. But to achieve an energy efficient building is not easy. Although, this can be done in many and different ways. One of them is to optimize the windows, which is a buildings weakest point due to its high U-value.The choice of windows can be a harsh decision, there’s plenty of windows to choose among. In heating dominated climates, as the one in Sweden, it is necessary to choose windows with low U-values and high g-values, also a high solar heat gain coefficient/shading coefficient is required. A window with a low U-value is also important in cooling dominated climates but the main focus is instead on a low shading coefficient, which is not the case in this thesis. The purpose is to find the most energy efficient window that lowers the need for active heating in buildings, and also reveal and discuss the cost issues for the chosen windows.By searching in scientific databases and contacting companies active in the window industry the desired information was obtained. Calculations including the energy balance and present value were made, which gave an indication of the profitability for the different windows. Vacuum, aerogel and chromogenic window are examples of future windows which can have a positive impact on the energy balance in buildings. Yet these windows are currently not fully developed, but have potential to be highly valuable types of windows. Vacuum and chromogenic windows are better suited for cooling dominated climates. However if the development succeed where a big progress will be made it will not be impossible to suit them for heating dominated climates too. Aerogel windows have the best impact on the energy savings when replacing windows, but due to some optical attributes and a complicated manufacturing of the product aerogel windows are currently not an optimal choice for window replacement. The future windows isn’t either economically viable. For now, there are other commercially energy efficient windows that are cheaper to purchase. They also show an acceptable good result on the energy balance for a building.

I en traditionellt konservativ bransch rör det sig nu snabbt. En snabb ökning av andelen förnybar elproduktion gör att det uppstår en rad nya utmaningar som måste lösas. Den här studien är en undersökning av framtidens distributionsnät och har ett fokus på nätstationerna. Studien visar att en ökad mängd distribuerad generering kan göra att dagens skydd inte fungerar som tänkt. Samtidigt ökar kraven på våra elnät. Detta medför att nya skydd kan behövas. Man ser också att automation ökar vilket minskar avbrottstiderna. Det undersöks också vilka elenergilagringssystem som finns och kan vara aktuellt i distributionsnätet. Studien visar att ett Li-Jon batterilager kan fylla flera olika viktiga funktioner åt olika aktörer, detta öppnar för flera olika inkomstkällor samtidigt som kostnaderna sjunker. Detta gör att det kan bli möjligt att energilager blir en vanligt förekommande komponent i distributionsnätet.

District heating is today the most common way of providing a building with heat and hot water in Sweden. It is an environmentally friendly product mostly used with renewable fuel. However, at power peaks most companies use production units that are more expensive and worse for the environment and should therefore be avoided as much as possible. This can be done with a method called load management. When a power peak occurs, the heat supply to buildings connected to the district heating system can be temporarily reduced. The heat energy can later be returned when the heat demand is lower. Thanks to the heat inertia of the buildings, the indoor temperature will not fall within the time frame for the load management. Historical data has been analysed to identify when and why power peaks occur in the district heating network. Power peaks throughout the district heating network have proved difficult to identify. However, for individual consumers clear patterns of power peaks have emerged. These power peaks mainly occur because of large use of hot water but also because of the shifting outdoor temperature. In order to see how the production cost would differ from the actual outcome load management was applied for Gävle's district heating 2018. The load management was calculated manually by identifying the most expensive production unit on an hourly basis. If a cheaper production unit had the potential to deliver higher power the next hour, the production was moved to the cheaper production unit. The process was repeated for each hour during 2018. After carrying out load management for Gävle's district heating network, 1 457 MWh had been shifted to a cheaper production unit. This resulted in a financial saving of 1,0 % of the total production cost. The environmental savings showed a reduction from 6.1 to 5.9 g CO2eq /kWh a total of 197 tonne CO2eq. In the exact same way, a load management was performed for a scenario where Gävle and Sandviken's district heating network were connected. The gain for a load management with Sandviken will be considerably larger, a reduced production cost of 3.6 % is possible. The environmental savings showed a reduction from 8.4 to 7.8 CO2eq /kWh a total of 575 tonne CO2eq. For future efficient load management, buildings should be divided into different classes depending on the building's time constant. User patterns for the entire district heating network have proved difficult to detect. Artificial intelligence can be an option for short-term forecasting of the power output / Fjärrvärme är idag det vanligaste sättet att förse en bostad med värme och tappvarmvatten i Sverige. Fjärrvärmen är ofta en miljövänlig produkt som kan produceras av till exempel biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeverk eller spillvärme från industrier. Vid tillfälligt högt effektbehov, effekttoppar, använder sig merparten av bolagen av dyrare produktionsenheter med större miljöpåverkan. Dyrare produktionsenheter bör undvikas i största möjliga mån och i detta syfte används metoden laststyrning. Vid en effekttopp kan värmetillförseln till byggnader sänkas temporärt för att återföras några timmar senare när effektbehovet är lägre. Tack vare värmetrögheten i byggnaderna bör inomhustemperaturen inte sjunka inom tidsramen för laststyrning. Statistik från Gävles fjärrvärmanvändning på timbasis under 2018 har analyserats för att identifiera när och varför effekttoppar sker. Effekttoppar i hela fjärrvärmenätet har visat sig svåra att identifiera. På lokal nivå har däremot tydliga mönster för effekttoppar framkommit. Dessa effekttoppar beror till största del av tappvarmvattenanvändning men även förändringar i utomhustemperaturen. För att se hur produktion och last kunde skiljt sig från det verkliga utfallet tillämpades laststyrning för Gävles fjärrvärmeproduktion 2018. Laststyrningen beräknades manuellt genom att den dyraste produktionsenheten identifierades på timbasis. Om en billigare produktionsenhet hade potential att leverera högre effekt nästkommande timmar försköts produktionen. Därefter upprepades processen för varje timme under 2018. Efter utförd laststyrning för Gävles fjärrvärmenät hade ca 1 457 MWh förskjutits till en billigare produktionsenhet. Det gav en ekonomisk besparing på 1,0 % av Gävles totala produktionskostnad. Den miljömässiga besparingen visade på en sänkning från 6,1 till 5,9 [g CO2ekv /kWh] sammanlagt 197 ton CO2ekv. På samma sätt utfördes en laststyrning för ett scenario där Gävle och Sandvikens fjärrvärmenät sammankopplats. Vinsten för en laststyrning med Sandviken blev betydligt större med en minskad produktionskostnaden på 3,6 %. Den miljömässiga påverkan sjönk från 8,4 till 7,8 g CO2ekv /kWh sammanlagt 575 ton CO2ekv. För en framtida effektiv laststyrning bör byggnader delas in i olika klasser beroende på byggnadens tidskonstant. Användarmönster för hela fjärrvärmenätet har visat sig svårt att identifiera. Artificiell intelligens kan vara ett alternativ i framtiden för att prognostisera effektuttaget

Internet of Things är ett begrepp som innebär att alla tänkbara enheter kan kommunicera med varandra. Utvecklingen är snabb och antalet uppkopplade enheter ökar enormt. Detta medför bland annat att samhället blir effektivare vilket innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Genom att göra parkeringsplatser smarta kan de lediga platserna snabbare lokaliseras vilket minskar både miljöpåverkan och bränslekostnad. Eftersom strömförsörjning kan vara ett problem vid en del parkeringsplatser undersöks huruvida det är möjligt att åstadkomma smarta parkeringsplatser baserat på en enhet utan extern strömförsörjning. Undersökningen görs genom att konstruera en prototyp och på den utvärdera ström- och effektförbrukning samt batteritid. Dessutom analyseras om en annan design på prototypen skulle prestera bättre genom att uppskatta strömförbrukningen för en sådan design och därefter beräkna effektförbrukning och batteritid. Prototypens konstruktion bestod av en ultraljudsgivare inklusive styrenhet, en mikrokontroller kallad mDot, ett 9 V-batteri och en strömbrytare. Med mDot:en kunde data sändas till en server via LoRaWAN. De utförda mätningarna och beräkningarna visade att prototypen drar mycket ström. En enhet med tillräcklig prestanda är dock möjlig att konstruera genom att utföra beräkningar i mDot:en istället för i ultraljudsgivarens styrenhet. Detta skulle minska strömförbrukningen vilket förlänger batteritiden. Uppskattningar visade även att batteritiden för en sådan enhet ökar exponentiellt mot tiden i viloläge. Slutsatsen är att batteritiden varierar beroende på hur enheten är designad samt hur länge enheten är i viloläge. Det är dock möjligt att konstruera en enhet utan extern strömförsörjning som har tillräckligt bra prestanda för att åstadkomma smarta parkeringsplatser. / Internet of Things is a term for describing that every imaginable device can communicate with each other. The development in the field is fast and the amount of connected devices increases at an enormous rate. This means that the society becomes more efficient and some part of this is economic as well as environmental benefits. By making parking lots smart, the vacant lots can be located more quickly thus reducing environmental impact and fuel cost. At some parking lots there is no power supply. This report investigates whether or not it is possible to achieve smart parking lots based on a device without external power supply. The investigation is done by constructing a prototype and evaluate its current and power consumption as well as its battery life. Furthermore, an investigation is done to find out if another design can perform better than the prototype. This is done by making assumptions of how another design might look and from that estimate its current consumption and then calculating power consumption and battery life. The prototype constructed existed of an ultrasonic sensor including control unit, a microcontroller called mDot, a 9 V battery and a power switch. The mDot was able to send data to a server via LoRaWAN. The performed measurements and calculations showed that the prototype used to much current. However, a device with sufficient performance is possible to construct by doing the computation in the mDot instead of in the ultrasonic sensors control unit. This would increase the battery life of the device. Estimations showed that the battery life of such a device increases exponentially to the sleep time. The conclusion is that the battery life will vary depending on the design and the sleep time of the device. It is however possible to design a device without external power supply that has sufficiently good performance to enable smart parking lots.

I detta examensarbete utreds möjligheten att med hjälp av nya smarta elmätare få en ökad inblick i elkvalitén i elnäten samt att ge nätägare möjligheten att automatiskt eller via fjärrsignal koppla bort solcellsanläggningar i de fall de orsakar dålig elkvalité. Motiveringen till studien har varit att en ökad utbyggnad av solcellsanläggningar med tilhörande växelriktare och en trolig framtida ökning av snabbladdare och andra olinjära laster i näten ökar utmaningen för elnätsföretag att klara gällande krav på elkvalité. Samtidigt har utvecklingen av elmätare gjort att de idag har många funktioner som elnätsföretag kan dra nytta av på sätt som tidigare inte varit möjligt. Studien inleddes med en litteratur-studie där information om vad elmätare idag är kapabla till togs fram. Ett praktiskt test genomfördes på en solcellsanläggning där en elmätare installerades och konfigurerades att koppla bort solcellerna vid över-spänning. Studien har visat att smarta elmätare bör kunna användas som ett långsammare, sekundärt skydd som kopplar bort solceller i de fall som växelriktarna brister i sina säkerhetsfunktioner. Elmätarna kommer också kunna ge nätägare en mängd intressant information om elkvalitén. / In this thesis the possibility for smart meters to give utility companies an increased knowledge about the power quality in the grid has been investigated. During the investigation the possibility to use smart meters to automatically or by remote control disconnect solar power units in case of poor power quality caused by the production units has also been researched. The motivation to perform the study was that a future increase in distributed generation, rapid chargers for electric vehicles and other non-linear loads will make it harder for utility companies to meet the demands concerning power quality. At the same time electricity meters has developed over time and are today capable of providing grid operators with functions that has not been possible in the past. The first part of the study focused on obtaining information about what smart meters are capable of today through a literary study. A practical test was conducted on a solar power unit where a smart meter was installed and configured to automatically disconnect the solar power unit in case of over voltage. The study has shown that smart meters could be used as a slower, secondary protection that disconnects the solar power units in cases where the solar inverters safety functions fails. The smart meters will also be able to give grid operators a large amount of information about the power quality in the grid.

The first industrial revolution moved from farming to factory through the development ofthe steam engine. The Second arose through the innovation of electricity and the thirdindustrial revolution moved from analogue technology to digital technology. The latestindustry trend is called industry 4.0, whose vision is to create automated factories. Industry4.0 refers to create smart factories, where physical objects may communicate with eachother to solve different kind of problems. This new technology entails different changes forcompanies, there among other things; the role of human beings will be affected in one oranother way.This thesis has examined an industrial company, which strives to develop their businesstowards industry 4.0. The purpose of the study was to review an ongoing implementationof IoT, focusing on understanding different actors' perspectives on the emerging technology.On this basis several of possibilities and difficulties were identified, which companies needto consider in the future when developing towards industry 4.0.The result of the study describes the difference between different actors' perspectives, whichin the future will have to be discussed in order to find a balance in the IoT-environment. Byexamining an ongoing implementation of IoT, a checklist consisting of key componentswere identified. This checklist may be useful for companies with / Den första industriella revolutionen uppkom vid ångmaskinens framgång, den andra genomelektricitet och den tredje utvecklades med hjälp av IT. Den senaste trenden inom industrinkallas Industri 4.0, vars vision syftar till att skapa automatiserade fabriker. Den nya teknikenkommer inte att utvecklas över en natt och det finns ett flertal faktorer vilka behöverundersökas för att lyckas ta stegen mot visionen. Industri 4.0 medför olika förändringar förföretagen där bland annat människans roll inom verksamheten kommer att påverkas.Studien har genomförts mot ett medelstort industriföretag, vilket strävar efter att utvecklasin verksamhet mot industri 4.0. Författarna har tidigare samarbetat med industriföretagetoch konsultbyrån. Tillsammans utvecklar de en plattform mot Internet of Things (IoT) föratt ta första steget mot en uppkopplad verksamhet. Syftet med studien var att granska enpågående implementering av IoT med fokus på att förstå olika aktörers perspektiv på denframväxande tekniken. Med den utgångspunkten identifierades olika möjligheter ochproblem företagen kommer att behöva ta hänsyn till.Studiens resultat belyser skillnaden mellan olika aktörers perspektiv vilket i framtidenkommer att behöva diskuteras för att hitta en balans. Eftersom studien granskade enpågående implementering identifierades dessutom ett arbetssätt bestående av viktigakomponenter för företag med visionen att börja utveckla sin verksamhet mot industri 4.0visionen.

Teknikutvecklingen och digitaliseringen går fort framåt och har idag sträckt sig till det privatahemmet. Det smarta hemmet är en del av ett större fenomen som kallas Internet of Things(IoT). Enheterna inom IoT består av sensorer och datorer som kan kommunicera medvarandra och skapa ett situationsanpassat beteende. Idén med smarta hem handlar om attanvända sig av olika smarta enheter inom hemmet, som är uppkopplade till ett gemensamtnätverk. Smarta hem bidrar med många bra funktioner där individen kan skapa en bekväm,säker och hållbar vardag. Förutom att underlätta i vardagen för individer kommer dessasmarta enheter med ett antal risker. Ju fler enheter som kopplas upp på ett nätverk destoenklare är det för en obehörig person att komma åt en annan individs privata information. Det samlas in mycket data från de smarta enheterna vilket kan möjliggöra detaljeradkartläggning av användaren. Det är svårt att veta vem som får tillgång till den privatainformationen om användaren vilket bidrar till att det blir svårt för individen att vara anonymoch skydda sig. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken medvetenhet som finnshos individen kring riskerna vid användning av smarta enheter i hemmet, då det finnsförhållandevis lite forskning inom ämnet. En effekt av att individen blir mer medveten kanleda till att hen tar mer ansvar och därmed skyddar sig mer mot eventuella IT-brott. Utgångspunkten för studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur samt attutföra en kvantitativ enkätundersökning. Litteraturstudien ligger till grund till både tidigareforskning och det teoretiska ramverket. Med hjälp av litteraturstudien har enkätfrågorutformats för att kunna besvara studiens frågeställning. Enkätundersökningen gjordes via eninternetenkät som riktades till användarna av smarta enheter i hemmet. Utifrån insamlatmaterial och empiri kunde ett resultat presenteras och en analys utföras. Med hjälp av fyraolika teman har en slutsats dragits om vilken medvetenhet som finns hos individen kringriskerna vid användningen av smarta enheter i hemmet. / The development of technology and digitization are moving fast forward and have nowextended to the private homes. The smart home is part of a larger phenomenon called Internetof Things (IoT). The IoT devices consist of sensors and computers that can communicate witheach other and create a situational behavior. The idea of smart homes is about using differentsmart devices within the home, which are connected to a shared network. Smart homesprovides with many great functions where the individuals can create a comfortable, safe andsustainable everyday life. In addition to facilitating everyday life for individuals, these smartdevices come with a number of risks. The more devices connected to the Internet, the easier itgets for an unauthorized person to access another person's private information. The smartdevices collect a lot of data, which enables for detailed mapping of the user. It's hard to knowwho gets access to the private data about the user, which makes it difficult for the individualto be anonymous and protect himself. The purpose of the study is to develop knowledge aboutthe awareness of the individual about the risks associated with the use of smart devices athome, as there is relatively little research on the subject. An effect of becoming more aware ofthe risks, can lead to more responsibility taken by the individual to protect itself againstpossible IT crimes. The starting point of the study has been to collect prior research and literature and to conducta quantitative survey. The literature study forms the basis for the previous research and thetheoretical framework. With help from the literature, survey questions have been formulatedto answer the research question. The survey was conducted through an internet survey aimedto users of smart devices at home. Based on collected material and empirical data, a resultcould be presented and an analysis performed. With the help of four different themes, aconclusion has been drawn about the awareness of the individual about the risks associatedwith the use of smart devices in the home.Keywords: