Sandvik har utvecklat en teknik för att placera sensorer i rör. Denna teknik har stor marknadspotential och kan effektivisera många industriprocesser. Den färdiga tjänsten ska kunna strömma sensordata till molntjänster för analys och avläsning.Deras nuvarande system kräver idag manuell konfiguration på plats och är komplicerad att installera. Denna uppsats undersöker hur systemets utrustning kan konfigureras automatiskt och hur ett system för underliggande IT-tjänster skulle kunna fungera.En lösning presenteras där många delar av installationsprocessen har automatiserats, samt en skiss för ett underliggande system.Lösningen utvärderas genom att utföra en mätning av konfigureringskomplexitet. Slutsatsen av utvärderingen var att det utvecklade system hade utökad funktionalitet, jämfört med dagens manuella tillvägagångssätt, och var inte mer komplex att konfigurera. I många avseenden mindre komplex. / Sandvik has developed a technique to place sensors inside tubes. This technology has great market potential and can optimize many industrial processes. The finished product should be able to stream sensor data to cloudservices for analysis and reading.The current system requires manual configuration on-site and the installation is labor intensive. This thesis investigates how the system’s hardware can be configured atomically, and how a supporting IT-system could function.A solution is presented where large portion of the installation process has been automated, along with an outline for a supporting system.The solution is evaluated by performing a measurement of the configuration complexity. The evaluation shows that the developed system had increased functionality compared to today’s manual configuration, configuration complexity was not increased. In many aspects, the configuration complexity was reduced.

The name ”smart homes” gives a promise of intelligent behavior. Today automation of the home environment is a manual task, with the creation of rules controlling devices relying on the user. For smart homes this tedious manual task can be automated. The purpose of this thesis is development of a prototype that will help users in smart homes create rules. The rules should be automatically created by the use of a machine learning solution. A learning classifier system algorithm is found as a suitable machine learning solution. A learning classifier system is used to find and create rules from sensor data. In the prototype a Raspberry Pi is used to collect the data. This data is processedby the learning classifier system, generating a set of rules. These rules predict actions for controlling a smart lighting system. The rules are continuously updated with new sensory information from the environment constantly reevaluating the previous found rules. The learning classifier system prototype solves the problem of how rules can be generated automatically by the use of machine learning. / Uttrycket ”smarta hem” utlovar ett intelligent beteende. Idag är automatiseringen av hemmiljön en manuell uppgift, där användaren formulerar regler som styr systemet. I smarta hem kan denna uppgift bli automatiserad. Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en prototyp som ska hjälpa användare i smarta hem att skapa regler. Reglerna ska skapas automatiskt med hjälp av en maskininlärningslösning. Ett självlärande klassificeringssystem bedöms uppfylla den kravställning som görs. Det självlärande klassificeringssystemet används för att skapa regler från sensordata. I prototypen används en Raspberry Pi för att samla in data. Insamlad data behandlas av det självlärande klassificeringssystem som genererar en uppsättning regler. Dessa regler används för att kontrollera ett smart ljussystem. Reglerna uppdateras kontinuerligt med ny sensorinformation från omgivningen och utvärderar de tidigare funna reglerna. Den självlärande klassificeringssystemprototypen löser problemet om hur regler kan skapas automatiskt med hjälp av maskininlärning.

Antalet vägtrafikanter ökar varje år, och med det ökar trängseln. För att bekämpa detta har undersökningar gjorts på uppkoppling av infrastruktur och användning av sensorer. Sensorer kan användas för att minska trafikköer, genom att till exempel upptäcka stillastående fordon eller föremål på vägen. Detta examensarbete undersöker konceptuellt hur en Light Detection and Ranging-sensor kan användas för att detektera ett hindrat trafikflöde på väg. En prototyp skapas för att undersöka konceptet, som består av en datainsamlingsmodul och en detekteringsapplikation. Genom att jämföra olika insamlad data, avgörs det om trafikflödet är hindrat eller ej. För att möjliggöra detekteringen av trafikflöde nyttjas en servomotor vilket ger datainsamlingsmodulen möjligheten att mäta punkter i ett tvådimensionellt plan. Styrning av motor och insamling av data sker med hjälp av en Arduino Uno. Data behandlas sedan på en persondator för att avgöra om hinder uppstått. Resultaten från tester i olika testmiljöer visar på att datainsamlingsmodul med detekteringsapplikation kan detekterar hindrat trafikflöde och statisk miljö, och med en godtagbar noggrannhet i avståndsmätningarna. Slutsatsen är således att prototypen har duglig funktion för att detektera ett hindrat trafikflöde. Metoderna för att detektera hinder är rudimentära men fungerande för enkla trafikflöden. Testning av mer varierande trafik under längre tidsperioder krävs för att ytterligare verifiera konceptets lämplighet. / The number of urban dwellers is increasing, and as a result traffic congestion increases. To combat this, investigations to connect infrastructure are being done, and the use of several different sensors are relevant to this study. Sensors can be used to reduce traffic congestion, for example by detecting stationary vehicles or objects on the road. This graduate work examines the concept of how a Light Detection and Ranging sensor can be used to detect any obstructed traffic flow on roads. A prototype is created to examine the concept, which consists of a data acquisition module and a detection application. By comparing varying collected data, it is determined if traffic flow is obstructed or not. To enable the detection of traffic flow, a servo motor is used to provide the data acquisition module with the ability to measure points in a two-dimensional plane. Control of motor and data collection is done by an Arduino Uno. Data is processed on a personal computer to determine if any obstruction has occurred. The results of the tests in different test environments indicate that the data acquisition module with the detection application can detect blocked traffic flow and static environment, and with an acceptable accuracy in the distance measurements. The conclusion is that the prototype is capable of detecting a blocked traffic flow. The methods for detecting obstacles are rudimentary but effective for simple traffic flows. Testing more varied traffic for longer periods of time is required to further verify the feasibility of the concept

A smart home is a building equipped with sensors collecting data about its environment. Data collected from smart home buildings can be used for research to improve home automation and develop smart cities. A scalable web-based system can be used to handle the large quantities of data generated from smart homes. Previous studies have been conducted on the requirements of a system collecting sensor data from smart homes, however, information about the presentation of data is still lacking. Because of this research needs to be done on what kind of system handles and presents sensor data well.The aim of this degree project is to identify the requirements of a web-based system handling and presenting sensor data. A scalable web-based system is developed based on the requirements identified from interviews and a literature study. The system shows that sensor data can be presented in a manner which facilitates research. Results show that a scalable web-based system can be used to display and download sensor data with associated information about the data. / Ett smart hem är en byggnad utrustad med sensorer som samlar data om sin miljö. Data insamlad från smarta hem kan leda till förbättringar i hemautomatisering och utvecklingen av smarta städer. Ett skalbart webbaserat system kan användas för att hantera stora mängder data som genereras utav smarta hem. Tidigare studier har genomförts för att framställa kraven utav ett system som samlar in data från smarta hem, dock saknas fortfarande information om hur denna data ska presenteras. På grund av detta behövs forskning om vilket typ av system som kan hantera och presentera data.Målet med detta examensarbete är att identifiera kraven för ett webbaserat system som hanterar och presenterar sensordata. Ett skalbart webbaserat system utvecklas baserat på krav identifierade genom intervjuer och en literaturstudie. Systemet visar att sensor data kan presenteras på ett sätt som underlättar forskning. Resultatet visar att ett skalbart webbaserat system kan användas för att visa och ladda ned sensordata med tillhörande information om datan.

This thesis aims to give insight into a novel approach for quantifying car traffic in developing cities. This is necessary to improve efficiency in resource allocation for improvements in infrastructure. The project took form of a case study of neighborhoods in the city of Nairobi, Kenya. The approach consists of a method which relies on topics from the field of Topological Data Analysis, together with the use of large data sources from taxi services in the city. With this, both qualitative and quantitative insight can be given about the traffic. The method was proven useful for understanding how traffic spreads, and to differentiate between levels of congestion: quantifying it. However, it failed to detect the effect of previous improvements of infrastructure. / Målet med rapporten är att ge insikt i en innovativ ansats för att kvantifiera biltrafik i utvecklingsstäder. Detta kommer som en nödvändighet för att kunna förbättra resursfördelning i utvecklandet av infrastruktur. Projektet utspelade sig som en fallstudie där stadsdelar i Nairobi, Kenya studerades. Ansatsen innefattar en metod som bygger på tekniker från topologisk dataanalys (eng. \textit{Topological Data Analysis}), tillsammans med stora datakällor från taxitjänster i staden. Detta hoppas ge både kvalitativ och kvantitativ information om trafiken i staden. Metoden visade sig vara användbar för att förstå hur trafik sprider sig och att differentiera mellan nivåer av trafik, alltså att kvantifiera den. Tyvärr så misslyckades metoden visa sig användbar för att mäta förbättringar i infrastruktur.

Modern cities must overcome complex challenges to achieve socio-economic development and to improve the quality of life as the urban population is rapidly increasing. The concept of smart citie s is a response to these challenges. Thus, emerging technologies that are key enablers for the development of a smart city are said to be IoT and 5G. To deploy such technologies , however, may be expensive and requires the involvement of multiple actors. Hence, lack of cooperation and coordination for planning, financing, deploying and managing the city’s operational networks makes it even more difficult to overcome such challenges. Further, waste management companies and parking services operators in a city have expensive operation costs and services inefficiency due to little utilization of IoT-based solutions. This paper identifies and analyzes smart city ecosyst e ms, value networks, actors, actor’s roles, and business models in order to illustrate business relationships and provide business opportunities in the development of smart and sustainable cities through cooperation and collaboration among involved actors . Target actors that this study focuse s are on Mobile Network Operators, Parking Services Operators, and Waste Management Companies, and uses smart parking and smart waste collection as use-cases. Results show several cooperative business scenarios that can lead to successful business relationships and opportunities. / Moderna städer måste komma över komplexa utmaningar för att åstadkomma social ekonomisk utveckling och förbättra livskvalitén då stadsbefolkningen ständigt ökar. Konceptet smarta städe r är svaret på dessa utmaningar. Således, teknologier som sägs vara nyckelfaktorer i denna utveckling sägs vara IoT och 5G. För att distribuera dessa tekniker, kan bli dyrt och påverkar många aktörer. Därav, brist i samarbete och koordinering av planering, finansiering, distribuering och kontrollen utav sta dens operativa nätverk gör det ännu svårare att komma över dessa utmaningar. Ytligare, avfallshanterings företag och parkeringsbolag i staden har dyra driftkostnader och ineffektiv service på grund av bristande användning av IoT-baserade lösningar. Denna rapport identifiera och analyserar smarta städers ekosystem, värdet av nätverket, aktörer och dess roller samt affärsmodeller för att illustrera affärsrelationer och erbjuda affärsmöjligheter i utveckling av smarta och hållbara städer genom samarbete mellan berörda aktörer. Studien fokuserar på mobila nätverks operatörer, parkingsbolag, avfallshanteringsbolag och använder smart parkering och smart avfallshantering som användningsområden. Resultatet visar olika affärs samarbetsmöjligheter som kan leda till lönsamma affärsrelationer och möjligheter.

En undersökning av det upplevda behovet att införa digitala lås på en enhet i Södertälje kommun, ett kvalitetshus används för att välja ett system utav tre. Därefter kalkyleras vad en investering skulle kosta och slutligen levereras en kalkyl som visar vad ett införande skulle kunna generera i monetära termer. Att investera i en pilotanläggning med 77 brukare skulle kosta cirka 50 000 kronor, detta är en sanning med modifikation – alla kostnader är inte medräknade, utan bara licens för mjukvara och hårdvaran. Kalkylen visar en potentiell besparing på: 200 000 kronor om man räknar på 20-minuter, 100 000 kronor om man räknar på 10-minuter och 120 000 kronor om man räknar på 12-minuter. Idag använder kommunen traditionella (fysiska) nycklar och förvarar brukarnas nycklar i både större och mindre skåp hos enheterna. Enligt rutinen ska nycklarna tillbaka till nyckelskåpet vid ett eventuellt byte, detta medför att det blir väldigt mycket spring med nycklarna. Om ett trygghetslarm utlöses så har utföraren 30-minuter att inställa sig hos brukaren. Problem kan uppstå om nycklarna inte finns registrerade i systemet på rätt sätt, samt att personalen under dagen har överlämnat nycklarna till någon annan i personalen och inte lämnat tillbaka nycklarna till nyckelskåpet mellan överlämningarna. Det kan också vara så att nycklar försvinner, som sedan måste ersättas av kommunen. De största tidstjuvarna finns: vid larm, morgonrutinen och byten på dagen. Det händer mycket under en arbetsdag, vilket gör att personalen behöver byta nycklar med varandra och personalen löser detta på det bästa sättet för tillfället och inte alltid enligt rutinen. I rapporten undersöks vilka system som utförarna använder och slutsatsen är att det är lämpligt att försöka använda ett system som passar in smidigt i befintliga system, så att det inte blir ytterligare system. Det är även viktigt vid ett eventuellt införande fundera på hur kommunen tänker organisera sig vid: installation, underhåll och förvaltning – vill kommunen disponera antingen en central enhet, decentraliserad ute hos enheterna eller använda externa entreprenörer, exempelvis en låssmed. Utförarna är positiva och upplever att behovet finns att införa digitala lås, medan fastighetsägarna inte ser en direkt nytta med lösningen. Mycket beror på hur kommunen för dialogen och bjuder in till samtal vid ett tidigt stadium och förklarar vad man har tänkt sig för lösning. / A study of the perceived need to introduce digital locks on a unit in Södertälje municipality, a quality house is used to select a system of three. Then calculates what investment would cost and finally, a calculation will be presented which shows what an introduction could generate in monetary terms. Investing in a pilot plant with 77 users would cost about SEK 50,000, this is a truth with modification - all costs are included, but only software and hardware licenses. If you count in 20 minutes, 100,000 kronor if you count 10 minutes and 120,000 kronor if you count in 12 minutes. Today, the municipality uses traditional (physical) keys and stores users' keys in both larger and smaller cabinets at the units. According to the routine, the keys should be returned to the key cabinet in the event of a change, which means that there will be a lot of running with the keys. If a security alarm is triggered, the operator has a 30-minute setting for the user. Problems can occur if the keys are not properly registered in the system, as well as during the day that staff have handed the keys to someone else in the staff and did not return the keys to the key box between the handover. It can also be that keys disappear, which must then be replaced by the municipality. The biggest time thieves are: in case of alarm, morning routine, and change of day. It happens a lot during a working day, which means that the staff needs to change keys with each other and staff solve this in the best way for the moment and not always according to the routine. In the reports investigate which system the executives use and the conclusion is that it is appropriate to use a system that fits smoothly into existing systems so that there is no additional system. It is also important for a possible introduction to thinking about how the municipality intends to organize: installation, maintenance, and management - which the municipality has either a central unit, decentralized out of the units or use external contractors, such as a locksmith. The performers are positive and feel that the need is to introduce digital locks, while the property owners do not see a direct benefit from the solution. Much depends on how the municipality for the dialogue and invites to talks at an early stadium and explains what you are planning for a solution.

Blockchain technology with its distributed ledgers attracts massive attention today and creates interest in many different industries. One of the most promising areas for implementation of blockchain technology is its use to create fully automated and decentralized contract solutions, so-called smart contracts. The blockchain technology is also expected to develop the concept of BIM by facilitating the creation of a common model. The problem addressed in this study is the limited amount of research carried out in the blockchain field and the potential use of smart contracts in procurement of services in the construction industry.  The construction industry differs from many other industries as it is project-based with changing circumstances and conditions. The study shows that the construction industry is an industry focused on discussions and disputes, the majority of which are linked to payments and contractual interpretations. Two of the key concepts of the study are therefore moral hazard and opportunistic behavior. Opportunistic behavior can affect norms, the willingness for cooperation and the degree to which parties trust each other. Designing contracts to reduce the risk of moral hazard and opportunistic behavior is therefore an important aspect. The study has chosen to study both relationships that are hierarchical to nature but also peer-to-peer.  The purpose of the study has been to conceptually reflect on percived opportunities and challenges with blockchains in the construction industry regarding two identified applications, smart contracts and BIM. To investigate this, a qualitative interview study has been conducted. The study points to the need for a more standardized building process that is subject to a certain degree of repetition to achieve successful use of a blockchain network and smart contracts. The study also shows that there is a positive attitude from the respondents regarding a possible development for several of the potential applications of blockchain technology. Blockchain technology and smart contracts have the potential to improve the reliability and credibility of logbooks, self-checks and work performed within a building project. Furthermore, the study highlights the importance of long-term relationships and confidence in reducing opportunistic behavior. Based on previous research and empirical analysis, the study contributes to an increased understanding of which levels in the construction industry smart contracts may be applicable. The study shows that smart contracts are not perceived suitable for complex contracts where the work to be performed can be changed many times during the contract period. The study, on the other hand, indicates that blockchain development with BIM is not demanded at the present time. Finally, the study points out that blockchain technology is perceived to have the potential to make the building process more transparent and open with reduced power conditions at the same time as it gets less centralized which opens up the need for research in that direction. / Blockkedjetekniken med sina distribuerade liggare lockar idag massiv uppmärksamhet och skapar intresse inom många olika branscher. Ett av de mest lovande områdena för implementering av blockkedjetekniken är dess användning för att skapa helt automatiserade och decentraliserade kontraktslösningar, så kallade smarta kontrakt. Blockkedjetekniken spås även kunna utveckla begreppet BIM genom att underlätta skapandet av en gemensam modell. Problemet som adresseras i denna studie är den begränsade mängd forskning som har utförts gällande blockkedjor och smarta kontrakts potentiella användning vid upphandling av tjänster i byggbranschen.  Byggbranschen skiljer sig från många andra branscher då den är projektbaserad med föränderliga förhållanden och förutsättningar. Studien visar på att byggbranschen är en bransch kantad av diskussioner och tvister, vars majoritet är kopplad till betalningar och kontraktstolkningar. Två för studien centrala begrepp är därmed moral hazard och opportunistiskt beteende. Opportunistiskt beteende kan påverka normer, viljan till samarbete och i hur hög grad parter litar på varandra. Att utforma kontrakt så att risken för moral hazard och opportunistiskt beteende minskar är därmed en viktig aspekt. Studien har valt att studera både relationer som är hierarkiska till naturen men också peer-to-peer.  Syftet med studien har varit att konceptuellt reflektera över uppfattade nya möjligheter och utmaningar som finns med blockkedjor i byggbranschen gällande två identifierade användningsområden, smarta kontrakt och BIM. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Studien pekar på att det krävs en mer standardiserad byggnadsprocess som omfattas av en viss grad av upprepning för att få en lyckad använding av ett blockkedje-nätverk och smarta kontrakt. Studien visar också på att det finns en positiv grundinställning från respondenternas sida kring en möjlig utveckling för flera av blockkedjeteknikens potentiella applikationer. Blockkedjetekniken och smarta kontrakt har potentialen att förbättra tillförlitligheten och trovärdigheten hos loggböcker, egenkontroller och utförda arbeten inom ett byggnadsprojekt. Vidare belyser studien vikten av långsiktiga relationer och tillit för att minska opportunistiskt beetende. Baserat på tidigare forskning, empiri och analys bidrar studien till en ökad förståelse kring vilka nivåer inom byggbranschen smarta kontrakt kan vara applicerbara. Studien förevisar att smarta kontrakt inte uppfattas lämpa sig för komplicerade kontrakt där arbetet som ska utföras kan ändras många gånger under kontraktsperioden. Studien indikerar däremot att blockkedje utvecklingen med BIM inte efterfrågas i dagsläget. Slutligen pekar studien på att blockkedjetekniken uppfattas ha potential att göra byggprocessen mer transparent och öppen med minskade maktförhållanden samt mindre centraliserade vilket öppnar upp behov av forskning i den riktningen.

Kommersiella fastighetstillgångar karaktäriseras av tidskrävande och komplexa transaktions-processer som är skilt från många andra tillgångsslag. Informationsasymmetrier och avsaknad av standardisering har skapat en ineffektiv kommersiell fastighetsmarknad med höga transaktionskostnader för såväl förvärv som avyttring. I takt med den teknologiska utvecklingen och den fortsatta digitaliseringen av branscher har blockkedjeteknologin väckt stort intresse. Som fundamentet bakom kryptovalutor, har allt fler branscher börjat rekognosera och implementera blockkedjebaserade system för att underlätta transaktionsrelaterade aktiviteter. Tidigare studier har behandlat hur blockkedjan kan förändra fastighetsförvaltning samt hur teknologin kan påverka fastighetsmarknaden utifrån ett över-gripande perspektiv. Studiens problemformulering grundar sig således på avsaknaden av tidigare forskning kring hur kommersiella fastighetstransaktioner kan förbättras med tillämpning av blockkedjan. Denna studie ämnar följaktligen undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns vid en implementering av blockkedjan i transaktionsprocessen, med syftet att bidra med insikt om hur detta kan förändra den kommersiella fastighetsmarknaden. För att adressera och analysera frågeställningen använder sig studien av tidigare akademiska forskningsstudier om processen vid fastighetstransaktioner och blockkedjetekniken för att frambringa en teoretisk referensram. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Intervjustudien har bidragit till en omfångsrik analys och därmed djupare förståelse kring hur blockkedjetekniken kan användas inom fastighetstransaktioner. Utifrån analysen går det att identifiera ett flertal möjligheter och utmaningar med blockkedjetekniken i transaktionsprocessen. De slutsatser som framkommit ur studien är blockkedjans kapacitet att bidra med effektivare databehandling, motverka informationsasymmetrier, uppnå högre transparens samt mer tillförlitlig data. Vidare kan blockkedjan främja nätverkssäkerhet och bidra med en autonom och tydlig överlåtelseprocess, vilket kan leda till snabbare beslutsfattande och lägre transaktionskostnader. Utöver de positiva aspekterna med blockkedjan visar studien även på betydande utmaningar gällande komplex och kostnadskrävande implementering samt legala och regulatoriska hinder. / Commercial real estate assets are characterized by time-consuming and complex transaction processes that are distinguished from many other asset classes. Information asymmetries and absence of standardisation forms an inefficient commercial real estate market, with high transaction costs for both acquisitions and divestments. In line with the technological progress and digitalisation of industries, blockchain technology has awakened a lot of interest.  As the foundation behind cryptocurrencies, more and more industries have begun to recognise and implement blockchain-based systems to facilitate transaction-related activities. Previous studies have discussed how blockchain can change property management and how the technology can affect the real estate market from an overall perspective. Hence, this study is based on the lack of earlier research on how commercial real estate transactions can be improved by using blockchain technology. Accordingly, this study aims at investigating the opportunities and challenges involved in implementing blockchain in the transaction process, with the purpose of providing insight into how this can change the commercial real estate market. To address and analyse the research question, the study uses previous academic research studies within the commercial real estate transaction process and blockchain technology in order to compose a theoretical framework. The study has conducted a qualitative research method through semi-structured interviews. The interviews have contributed to a comprehensive analysis and thus deeper understanding of how blockchain technology can be used in the real estate transaction process. Based on the analysis, it is possible to identify a number of opportunities and challenges with blockchain technology within the transaction process. The conclusions that have emerged from the study are blockchain's ability to contribute to more efficient information processing, by counteracting information asymmetries, achieving higher transparency and creating more reliable data. Furthermore, blockchain can improve network security and provide an autonomous and clear process the completion of the transaction, resulting in faster decision making and lower transaction costs. Beyond the positive aspects of blockchain, the study also shows significant challenges in terms of complex and costly implementation as well as legal and regulatory resistance.

Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning. Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka. Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin. Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0. Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är intestandardiserade. Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens  finns ochautomatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden. Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas. / Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it. Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined. The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies. The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that  there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised. The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.