Goal-setting is indispensable for effective healthcare management. Yet, literature evidence suggests many organisations worldwide do not know how to formulate ‘SMART’ goals. Evidence of how existing theories work in practice is scarce, and the practices in low-income countries are unknown. Therefore, this research explored how leprosy project goals were formulated to describe the theoretical practice framework of The Leprosy Mission Nigeria (TLMN). Using a case-study design, ten managers were interviewed individually concerning their goal-setting knowledge, experience and perspective; and documented goals of six projects were reviewed. A five-step constructionist thematic data analysis generated eleven theoretical frameworks from the concepts of the emergent core themes of ‘stakeholders’, ‘strategies’ and ‘statements.’ Further theorisation reduced them to one general framework. This revealed TLMN’s goal-setting practice as a four-stage centre-led, top-down, beneficiary-focused and problem-based process. The stages were national preparation, baseline needs-survey, centralised goal formulation and nationalised planning. The outcome was the formulation of assigned, ‘non SMART’ objective statements, which are then used for planning projects. Other theoretical models constructed included a Goal Effects Cycle, ‘SMARTA’ goal attributes and hierarchical criteria for differentiating goal-types. A theory developed from TLMN goal-setting postulates that: ‘Assigned non SMART goal formulation directly results from centralised goal-setting practice and is the predictor of unrealistic project planning.’ Therefore, I propose that goal statements will be ‘SMARTA’ and plans, more realistic and relevant if goal setting is done collaboratively by all stakeholders at all stages of the process. Also, ‘Change-Beneficiary-Indicator-Target-Timeframe’ and ‘Change- Beneficiary-Location-Timeframe’ frameworks are recommended as templates for writing SMART objectives and aims respectively.

Den länge stabila elbolagssindustrin genomgår stora förändringar. Regelverk, miljömässiga problem, framsteg inom förnybar generering och ICT har orsakat allvarliga tryck på affärsmodellerna för konventionella elbolag. Konsekvenserna på dessa elbolag är; vinstmarginalerna har minskat avsevärt, stora elkraftverk fasas ut och det finns ett stort behov av att generera investeringar för att uppfylla regulatoriska krav. På jakt efter nya affärsmöjligheter utforskar elbolag nya affärsområden så som "Smart Energy Solutions" området. "Smart Energy Solutions" utgör en växande marknad med outnyttjad potential. Uppdragsgivaren för denna rapport är det svenska elbolaget Vattenfall AB. Där uppdraget är att identifiera marknadsmöjligheter för Vattenfall "Smart Energy Solutions" för målgruppen små och medelstora företag (SME). Syftet med denna forskning har varit att undersöka anpassningen som krävs mellan organisationen, "Smart Energy Solutions" och SME marknaden. Resultaten av denna forskning användes för att föreslå en strategi för utveckling av smarta energilösningar med inriktning på SME marknaden. Vid analys av egenskaperna hos "Smart Energy Solutions" och egenskaperna hos SME konstaterandes tre resultat. "Smart Energy Solutions" identifieras som "teknisk konfiguration". SME är heterogena till sin natur och kan därför inte mötas med enhetliga lösningar. Samt det tredje resultatet, baserat på de tidigare två resultaten, en strategi för hur framgångsrika innovationen "Smart Energy Solutions" ska rikta in sig i SME marknaden. / The long-stable eletric utility industry is undergoing major transformations. Regulatory frameworks, enviromental concerns, advancements in the renewable genration and ICT have caused severe pressure on the business model of conventional electric utilites. For these utilities; profit margins have declined considerably, large generation assests are being phased-out,and there is a pressing need to generate investments to meet the regulatory requirements. In search for new business opportunities, electric utilties are exploring new business areas, Smart Energy Solutions represent an emerging market, with untapped potentials. This research was commissioned by the Swedish electric utility Vattenfall AB, to identify market opportunities for Vattenfall Smart Energy Solutions, targetting the small and medium size enterprises SMEs. The purpose of this research has been to investigate the required alignment between the organization, Smart Energy Solutions and the SMEs market; the findings were used to propose a strategy for the development of Smart Energy Solutions targeting the SMEs. Upon analyzing the characteristics of Smart Energy Solutions and the characteristics of SMEs, the finding of this research are: first, Smart Energy Solutions is identified as "Technological Configuration", second: the SMEs are heterogeneous in nature; thereby they can’t be targeted through uniform solutions, third: based on the previous two findings; and considering the organizational context; a strategy was proposed for the successful innovation of Smart Energy Solutions targeting the SMEs.

Intresset som ligger till grund för denna rapport är att få moderna och attraktiva tunnelbanestationer i den närmaste framtiden. Formgivningen av framtida tunnelbanestationer i Stockholm kräver att man tar hänsyn till ett antal faktorer. Vissa av dessa faktorer studeras redan i dokumentet Gestaltningsprogrammet för tunnelbanan till Nacka – vilket är utgångspunkt för den föreliggande slutrapporten – medan andra successivt måste introduceras för att åstadkomma smartare lösningar i kommande tider.   Hur upplever en grupp av yrkesverksamma experter Stockholms tunnelbanestationer idag? Vilka är, enligt dessa experter, de rådande förhållandena som begränsar stationernas attraktivitet och, i så fall, vilka åtgärder kan främja denna attraktivitet i framtiden? Hur kan IKT-lösningar integreras i gestaltningen av moderna och attraktiva tunnelbanestationer för Stockholm i den närmaste framtiden?  Dessa är de centrala frågor som leder undersökning i föreliggande rapport, genom en litteraturstudie och elva semistrukturerade intervjuer.   Insamlingen av det studerade materialet tillsammans med analysresultaten ledde till följande påstående: för att uppnå attraktiva och moderna tunnelbanestationer bör ett presumtivt gestaltningsprogram inkludera alla begrepp som har undersökts i rapporten – dvs. attraktivitet, hållbarhet, tidstålighet, trygghet och tillgänglighet – med tillägg av konceptet "smarta anläggningar". Däremot bör dessa värdeord inte ses som fristående delar, utan som sammanbundna delar i ett helhetsperspektiv.   Tunnelbanesystemet i Stockholm bör säkerställa en rad åtgärder på kort och medellång sikt. Dessa åtgärder ska i sin tur vara grunden till kvalitetsprånget som krävs för att staden kan dra nytta av attraktivare tunnelbanestationer i det långa loppet. De föreslagna åtgärderna bör tillföra både konkreta men även potentiella lösningar för arkitekter och planerare; öka uppfattningen av framtida tunnelbanestationer som attraktiva och moderna samt gynna en hög grad av upplevelsevärde i tunnelbanestationsmiljön.   Däremot kvarstår mycket arbete, framfor allt vad det gäller tillämplighet att de föreslagna insatser samt andra lösningar som kan dyka upp under framtida studier, vilket i sin tur kommer att kräva en mer detaljerad analys framöver. Föreliggande rapport ska således fungera som ett underlag och en inspirationskälla för detta fortlöpande arbete. / The aim for this report is to propose potential strategies in order to develop more modern and attractive subway stations in the near future. The design of future subway stations in Stockholm requires a number of factors to be taken into account. Some of these factors are already under study in the Design program for the metro line to Nacka – which is the starting point for the present final report – while others must be gradually introduced when aiming for smarter solutions in the future.   How does a group of professional experts experience Stockholm's subway stations today? What, according to these experts, are the prevailing conditions that limit the attractiveness of these stations and, if so, what measures can promote this attractiveness in the future? How can ICT solutions be integrated into the design of modern and attractive subway stations for Stockholm in the near future? These are the essential questions to be answered by this report, using a literature survey and eleven semi-structured interviews.   The collection of studied material along with the analysis of the results led to the following statement: in order to achieve attractive and modern subway, a presumptive design program should include all the concepts studied in the report – i.e. attractiveness, durability, sustainability, security, and accessibility –, but not as standalone elements, but as interconnected components of a holistic perspective.   The underground system in Stockholm should ensure a range of measures in the short and medium term. These measures will in turn be the basis of the quality leap required for the city to take advantage of attractive metro stations in the long run. The proposed should bring forth both practical suggestions, but also potential solutions for architects and planners; increase the perception of future subway stations as attractive and modern as well as benefit a high level of experience value in the metro station environment.   However, there is much work that remains and that will require a more detailed analysis in the future, especially as regards the applicability of the proposed actions as well as other solutions that may emerge during the course of future studies. The current report should therefore serve as background material and inspiration for this ongoing work.

Industri 4.0 har medfört stora förändringar och med denna våg av förändringar har artificiell intelligens tillkommit. AI är inget nytt och har forskats på utvecklats sedan den första datorn uppfanns. Tanken var då enligt Alan Turing fadern av datalogi att om en maskin inte kan särskiljas från en människa då är det en AI. Sedan dess har vi sett flera AI modeller slå människan i olika fält och sett AI teknologiers förmåga. Att AI ska implementeras inom den mest innovativa branschen var inte långtsökt. Industriell AI är till skillnad från vanliga AI modeller en kontrollerad process som hittills tillämpats inom begränsade områden. Eftersom standardisering och systematisk tillvägagångsätt kan likställas som synonymer till industriella verksamheter. Är det ingen skillnad på processer inom fabriker, och AI teknologier måste anpassas efter dessa processer. Det har under det senaste decenniet globalt investerats i innovation inom industrier. Länder världen över vill att deras industrier med Industri 4.0 hamnar i framkanten. Där Tyskland introducerade Industri 4.0, USA Smart Manufacturing Leadership Coalition, Kina deras plan kallad China 2025 och EU tillkännagett Factories for the future. Som en konsekvens av dessa enorma satsningar har denna studie som mål att se hur AI kan hjälpa tillverkande företag öka resurseffektiviteten inom produktionsplanering. Eftersom forskningsområdet är relativt nytt kommer studien basera resultaten på fallstudier där ABB och Scania intervjuas. Dock behöver detta område mer forskning. / The global introduction of Industry 4.0 has brought with it changes within industry. The indirect consequence of Industry 4.0 being artificial intelligence. The idea of AI is as old as the invention of computers with Alan Turing the father of computer science stating the first description of AI. His thought was that if a machine could be mistaken for a human then the machine was intelligent. The thought being that machine never could outperform humans back then. Now in modern times we have witnessed great feats made by intelligent algorithms where they outperform humans in various fields. For AI to be implemented in industry the most innovative buisness it has to adapt to the workings of indutrial processes. Systematic approach and standardization being two values that strongly represents industries. During the last decade global initiative and investment in innovation of industry. Has led to global competitors such as Germany creating Industry 4.0, The United States creating Smart Manufacturing Leadership Coalition, China introducing their plan called China 2025 and EU with Factories for the future. This paper is a reaction of these enormous investments made into Industry 4.0. The objective of this paper is to examine how AI can help manufacturing enterprises increase their resource efficiency within production planning. Since this field of science stillbeing in its infancy this paper will base its result on interviews made with companies as ABB and Scania. However this field needs more work.

As the global population increases, so does the demand for water, and the increasing water scarcity is a challenge to the global water sector. It is imperative to take large-scale action in order to make water consumption more sustainable, and information and communication technologies such as smart meters have shown great potential.  Sweden is a country that generally does not face water shortage and where research on smart water metering is still rather new. Previous studies have focused on countries where water scarcity is very common, and more research is needed to examine the generalizability of previous findings. The purpose of this thesis is to examine the possibilities for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households, and the guiding research question is: “What are the main enablers and barriers for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households?”. This thesis is of qualitative and exploratory character, and the study consists of a pre-study, a literature review and interviews. Furthermore, the analysis in this thesis is made using a theoretical framework based on Technological Innovation Systems.  The findings indicate that the possibilities for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households are very good. The most significant enablers are that the Swedish water sector is an open and enabling environment, that smart water meters provide more technological opportunities compared to mechanical meters, and that smart water meters are generally accepted among the actors and considered to be the optimal solution in the future.  On the other hand, there are barriers which need to be addressed for a successful large-scale implementation. The most significant barriers are that smart water meters are more expensive and that there are still some uncertainties regarding the choice of technology such as compatibility issues, risk of lock-in effect, and that the technology quickly becomes outdated. However, these factors may not constitute barriers in the future since they either can disappear with time or some of them could be avoided already today. Therefore, the possibilities for a large-scale implementation are still assessed to be very good. / I samband med den globala befolkningsökningen ökar också efterfrågan på vatten, och den ökande vattenbristen är en utmaning för den globala vattensektorn. Det är nödvändigt att vidta storskaliga åtgärder för att göra vattenförbrukningen mer hållbar, och informations- och kommunikationsteknik såsom smarta mätare har visat stor potential.  Sverige är ett land som vanligtvis inte har vattenbrist och där forskningen om smart vattenmätning fortfarande är i sin linda. Tidigare studier har genomförts i länder där vattenbrist är mycket vanligare, och mer forskning behövs för att undersöka generaliserbarheten av tidigare resultat. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll, och arbetets forskningsfråga är: ”Vilka är de viktigaste möjliggörarna och hindren för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll?”. Detta examensarbete är av kvalitativ och utforskande karaktär, och studien består av en förstudie, en litteraturstudie samt intervjuer. Vidare görs analysen i detta examensarbete med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på Teknologiska innovationssystem.  Resultaten i denna studie tyder på att möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll är mycket goda. De viktigaste möjliggörarna är att den svenska vattensektorn är en öppen och möjliggörande miljö, att smarta vattenmätare ger fler tekniska möjligheter jämfört med mekaniska mätare, och att smarta vattenmätare är allmänt accepterade bland aktörerna och anses vara den optimala lösningen i framtiden.  Det finns dock vissa hinder som måste åtgärdas för att uppnå en framgångsrik storskalig implementering. De viktigaste hindren är att smarta vattenmätare är dyrare och att det fortfarande finns vissa osäkerhetsfaktorer när det gäller val av teknik, t.ex. kompatibilitetsproblem, risk för inlåsning, och att tekniken snabbt föråldras. Det är dock möjligt att dessa faktorer inte utgör hinder i framtiden eftersom de antingen kan försvinna med tiden eller undvikas och hanteras redan idag. Därför bedöms möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll ändå vara mycket goda.

I takt med nya innovationer och samhällets fortsatta utveckling och utbredning ökar även elektrifieringen. För att uppnå flera av de miljömål som satts upp av Sveriges riksdag krävs en övergång till ett elsystem byggt på el från förnybara källor. Den ökande elektrifieringen medför inte bara ökade krav på den mängd el som produceras, men även förmågan att transportera den. Den ökade belastningen på elnätet skapar flaskhalsar och kapacitetsbrist i större städer och regioner, vilket gör det svårt att till exempel etablera nya fabriker och bostadsområden vilket bromsar samhällets utveckling. För att lösa denna kapacitetsbrist behövs det svenska stamnätet byggas ut. Detta är dock en relativt långsam process vilket ställer krav på innovativa lösningar som kan avlasta elnätet på kort och lång sikt. En sådan lösning är en ökad efterfrågeflexibilitet, vilket innebär att vissa effektkrävande aktiviteter flyttas till tider på dygnet då elnätet är mindre belastat. Genom att använda sig av smart elnätsteknik kan konsumenter få information om elpriser i realtid och därmed anpassa sin elkonsumtion och dra nytta av lägre elpriser och större tillgång till grön el då topplasten på elnätet är lägre. Syftet med denna studie är att undersöka hur sådana smarta elnätstjänster kan resultera i en ökad efterfrågeflexibilitet i bostäder, och om denna efterfrågeflexibilitet kan hjälpa till att motverka kapacitetsbristen i det svenska elnätet. För att undersöka detta har en litteraturstudie med fokus på beteendeförändringar kopplade till hållbar utveckling samt fyra kvalitativa intervjuer av relevanta aktörer i elbranschen gjorts. Resultaten från litteraturstudien har analyserats i syfte att undersöka huruvida de är applicerbara på smarta elnätstjänster för att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet eller ej. De kvalitativa intervjuerna har summerats och analyserats för att undersöka vilka frågor det råder enighet samt oenighet i bland branschens aktörer. Efter analys samt diskussionen visar studien att smarta elnätstjänster kopplade till bostäders elkonsumtion har potential att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet samt att denna efterfrågeflexibilitet kan bidra till att minska kapacitetsbristen i elnätet. Detta ska dock inte ses som en universell lösning utan en av flera nödvändiga lösningar för att rå på problemet. / As innovation and society continue their growth, electrification is increasing rapidly. To achieve several of the environmental goals set by the Swedish Parliament, a transition to an electricity system based on electricity from renewable sources is also required. The increasing electrification entails not only increased demands on the amount of electricity produced, but also the ability to transport it. Increased load on the electricity grid creates bottlenecks and capacity shortages in larger cities and regions, which makes it difficult to establish, among other things, new factories and residential areas, which slows down the development of society. To solve this capacity shortage, the Swedish electrical grid needs to be expanded. However, this is a relatively slow process, which places demands on innovative solutions that can relieve the electricity grid, both short term and long term. Such a solution is an increased demand flexibility, which means that certain power-demanding activities are moved to times of the day when the grid is less congested. By using smart grid technology, consumers can get information about electricity prices in real time and thereby adjust their electricity consumption and benefit from lower electricity prices and greater access to renewable energy when the top load on the electricity grid is lower. The purpose of this study is to investigate how such smart grid services can result in increased demand flexibility in homes, and whether this demand flexibility can help counteract the capacity shortage in the Swedish grid. To investigate this, a literature study focusing on behavioral changes linked to sustainable development, and four qualitative interviews with relevant actors in the energy industry, have been conducted. The results from the literature study have been analyzed to investigate whether or not they are applicable to smart grid services to achieve increased demand flexibility. The qualitative interviews have been summarized and analyzed to examine what issues there is agreement and disagreement in among the industry's players. After analysis and discussion, the study shows that smart grid services linked to residential electricity consumption have the potential to achieve increased demand flexibility and that this demand flexibility can contribute to reducing capacity shortage. However, this should not be seen as a universal solution but as one of several necessary solutions to tackle the problem.

In the power industry, electrical grids are undergoing a modernization intosmart grids. The new smart grids integrate the electrical grid and informationand communication technologies, such as software, automation, and informationprocessing. While enabling remote communication with devices on thegrid, putting the grid online also introduces some major problems, such as therisk of being the target of cyber attacks.In this thesis, a security analysis of the Siemens SICAM CMIC CP-8000 remoteterminal unit, used for remote monitoring and automation of electricalgrids is done. Threat modeling was done to identify vulnerabilities in the system,followed by a penetration test of the web interface, used to configure thedevice, as well as a couple of network attacks. During the penetration test, twocross-site scripting vulnerabilities were discovered, one of which could allowan unauthorized attacker to execute Javascript code in the victim’s browser. Itwas also discovered that a user’s login credentials are leaked in the browserconsole in cleartext when logging in. / I kraftindustrin genomgår elnät en modernisering till smarta elnät. De nyasmarta elnäten integrerar elnät och informations- och kommunkationsteknologi,såsom mjukvara, automatisering, och informationsbehandling. Även omdet möjliggör fjärrkommunikation så introduceras även stora problem när elnätenblir uppkopplade, till exempel risken att bli utsatt för cyberattacker.I detta examensarbete utfördes en säkerhetsanalys av en SICAM CMIC CP-8000 fjärrterminal, tillverkad av Siemens, som används för fjärrstyrning ochautomatisering av elnät. En hotmodell för att identifiera sårbarheter i systemetgjordes, följt av penetrationstesting av hemsidan som används för att konfigureraenheten, samt några nätverksattacker. Under penetrationstestningen hittadestvå cross-site scripting-sårbarheter, där den ena kunde tillåta en oautentiseradangripare att exekvera Javascript-kod i offrets webbläsare. Det upptäcktesäven att en användares inloggningsuppgifter läcktes i webbläsarens konsol iklartext när användaren loggar in.

Många hem köper produkter som är internetuppkopplade, sakernas internet (IoT), det gäller allt från lampor till kattluckor. Detta öppnar upp för möjligheten att styra sitt hem på nya sätt men det medför nya hot mot hem och samhället. Detta är ett kritiskt problem för många företag, särskilt på IoT-marknaden där det finns incitament som driver låga kostnader och snabb marknadsintroduktion. Litteratstudien visade en brist på tydliga värderingar av investeringar och att även om produktivitet påverkas negativt och förlänger tiden från idé till marknad undviks framtida svårigheter vid lyckade cybersäkerhethetsåtgärder. Trots de betydande hoten kan många företag välja att acceptera risken för cyberattacker på grund av att kostnader vid säkerhetsbrister inte alltid hamnar hos dem.Sårbarhetstestningsmetoden PatrIoT följdes för att grundligt testa IoT-produkten Microchip Cat Flap Connect. Attacker som utfördes var bland annat ping-flooding och MiTM. Produkten visade sig vara säker och vanliga svagheter som öppna nät- verkstjänster och avsaknad av kryptering var frånvarande. Produkten visade sig vara sårbar mot överflödesattacker (DoS) i form av ping-flooding. Med det går det att säga att produkten följer ett flertal principer för utveckling mot säker IoT men servern som används för webbapplikationen bör implementera krav på att endast lita på certifikat av betrodda certifikatutfärdare. / Many households purchase internet-connected products, Internet of Things (IoT), which includes everything from lamps to cat flaps. This opens new ways and possibilities of controlling one's home, but it brings new threats to home and society. This is a critical issue for many companies, especially in the IoT market where there are incentives that drive low costs and quick time to market. The literature study showed a lack of clear valuations of investments and that even if productivity is negatively affected and the time from idea to market is extended, future difficulties are avoided with successful cyber security measures. Despite the significant threats, many companies may choose to accept the risk of cyber-attacks because the costs of security breaches do not always end up with them.The PatrIoT vulnerability testing methodology was followed to thoroughly test the IoT product Microchip Cat Flap Connect. The product proved to be secure and common weaknesses, such as open network services and lack of proper implementation of encryption, could not be identified. The product was found to be vulnerable to denial-of-service (DoS) attacks in the form of ping-flooding. With that, it can be said that the product follows several principles for development towards secure IoT, but the server used for the web application should implement requirements to only trust certificates from trusted certificate authorities.

Organic food traceability also presents several challenges, notably the lack of EU legal requirements for specifying organic origin data, issues with transparency, and mislabeling occurrences of ”organic products”. Considering the distinctions highlighted between farmers and processors, this thesis therefore aims to leverage insights from an extensive literature review, to identify specific areas within farmer and processor interactions where smart contracts should ensure food safety and improve the overall supply chain performance. The aim is to find out how smart contracts can manage interactions between processors and manufacturers in the food supply chain, I need to ask about their utilization and the types of data exchange and process automation they should facilitate, see the following research questions below. To be able to fulfill the research objective, an inductive approach is deemed most appropriate with the qualitative research as it approaches the research question with analyzing empirical data, through a literature review. This study represents a pivotal step towards the widespread adoption of blockchain technology and smart contracts in agricultural supply chain management. By providing actionable insights, addressing industry challenges, and contributing to academic discourse, this research sets the stage for a future where transparency, efficiency, and trust reign supreme in the global food supply chain. Practical implications entail integrating smart contracts with emerging technologies such as InterPlanetary File System (IPFS) to enable secure and decentralized storage of critical data, including crop details, images, and transaction records. / Att spåra matprodukter möter flera utmaningar, särskilt avsaknaden av EU-rättsliga krav på att specificera ursprungsdata för ekologiska produkter, problem med transparens och förekomst av felmärkningar av "ekologiska produkter". Med tanke på de skillnader som framhävts mellan jordbrukare och processorer syftar denna avhandling därför till att dra nytta av insikter från en omfattande litteraturöversikt för att identifiera specifika områden inom interaktioner mellan jordbrukare och processorer där smarta kontrakt bör säkerställa livsmedelssäkerhet och förbättra den övergripande prestandan i leveranskedjan. Syftet är att ta reda på hur smarta kontrakt kan hantera interaktioner mellan processorer och tillverkare i livsmedelsleveranskedjan, jag behöver undersöka deras användning och vilken typ av datautbyte och processautomation de ska underlätta, se forskningsfrågorna nedan. För att kunna uppfylla forskningsmålet anses en induktiv ansats mest lämplig med kvalitativ forskning eftersom den närmar sig forskningsfrågan genom att analysera empiriska data, genom en litteraturöversikt. Denna studie representerar ett avgörande steg mot en bredare adoption av blockchain-teknologi och smarta kontrakt inom jordbrukets leveranskedjehantering. Genom att tillhandahålla handlingsbara insikter, ta itu med branschens utmaningar och bidra till akademisk diskurs, lägger denna forskning grunden för en framtid där transparens, effektivitet och förtroende råder i den globala livsmedelsleveranskedjan. Praktiska implikationer innefattar integration av smarta kontrakt med framväxande teknologier som InterPlanetary File System (IPFS) för att möjliggöra säker och decentraliserad lagring av kritiska data, inklusive gröddetaljer, bilder och transaktionsregister.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät. Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet. För att skapa denna överblick har ett förslag på en övergripande definition framtagits enligt följande: Ett smart elnät är nästa steg i elnätets fortgående utveckling som sker till följd av samhällets ökande förlitlighet på konstant elförsörjning och önskan att begränsa människans miljöpåverkan. Målet är att med hjälp av kostnadseffektiva tekniska lösningar, effektiv teknik och ekonomiska drivkrafter främja införandet av ytterligare förnyelsebar elproduktion, en ökad elanvändning och ett effektivare utnyttjande av elnätet – ett elnät med låga förluster, hög elkvalitet och leveranssäkerhet med elkunder som är mer medvetna och delaktiga i sin elförbrukning än förr. Utifrån denna definition kan man summera smarta elnät till att omfatta två huvudsakliga intressen för samhället – hållbarhet och en ökad leveranssäkerhet. I framtiden förväntas därför elnätet hantera vidare utbredning av förnyelsebar elproduktion och en ökad elanvändning. För att möta denna förväntan har det dels konstaterats att nätkapaciteten behöver öka. Det har visats att en ökad nätkapacitet kan nås genom både tekniska lösningar som energilagring och effektivare komponenter men också icke-tekniska lösningar som politiska drivkrafter och incitament för elkunder att sänka sin maxförbrukning och elförbrukning i överlag i form av efterfrågeflexibilitet. I dagsläget finns inga uppenbara incitament för detta och det anses att reformer på vissa delar av elmarknaden kommer att krävas för att främja utvecklingen mot ett hållbart smart elnät. Samtidigt förväntas elnätet förse kunder med högre elkvalitet och leveranssäkerhet. Dagens elnät utgörs av många långlivade och, i många fall, gamla komponenter och investeringar kommer att behöva göras i moderna skyddssystem och kommunikationsnätverk i sinom tid ifall man vill uppnå nya förväntningar. Därtill förväntas det smarta elnätet omfatta olika typer av kommunikationsnätverk inom skyddssystem, övervakning och mätning. Därför har också information rörande relevanta kommunikationsprotokoll, -medier och -nätverk summerats där olika egenskaper lämpar sig för olika tillämpningar. / Currently the world has a steadily growing population and therefore steadily growing need of energy. With a growing need of energy, discussions regarding society’s sustainability and environmental impact have risen. At the same time modern technology has resulted in society being more dependent on a constant power supply than ever before. Technological advances, together with the desire to become a more sustainable society with high availability of power, have yielded a concept known as the smart grid. Due to the power grid being a huge industry there’s a divided perception regarding what a smart grid constitutes. This has resulted in the appearance of different definitions and models of the concept. Therefore a literary study was done with the purpose of creating an overall perception of the main aspects of the smart grid. To create this overview a proposed definition has been developed that describes the smart grid as mainly sustainable and available. The smart grid is the next step of the power grid’s ongoing development in response to society’s increasing reliability of a constant power supply and the wish for decreasing man’s environmental impact. With cost efficient technical solutions, efficient technology and economic forces the goal is to promote introduction of additional renewable electricity production, increased electricity utilization and a more efficient use of the power grid – a power grid with low losses, high power quality and availability with end-users that are more aware and involved in their power consumption than before. Based on this definition the smart grid can be summarized as two main interests for society – sustainability and a higher reliability. In the future the power grid is expected to cope with an increased introduction of renewable electricity production and an increased use of electrical applications. It has been concluded that the grid capacity has to increase in order to meet these expectations. It’s been shown that an increase in grid capacity can be achieved through technical solutions as energy storage and more efficient electrical components but also through non-technical solutions as political forces and incentives for end-users to lower their peak consumption and overall electricity consumption through demand response. At present there are no clear incentives for this and it’s considered that there is a need for reform of certain parts of the electricity market to promote the development towards a sustainable smart grid. The power grid is also expected to supply end-users with a higher power quality and reliability. The power grid of today consists of long lived and, in many cases, old components and investments in modern protection systems and communication networks are required in due time to meet new expectations. In addition, the smart grid is expected to include different types of communication network within protection systems, monitoring and metering. Information was therefore summarized regarding relevant communication protocols, media and networks where different properties are suitable for different applications.