Det här arbetet är en studie i hur jag bäst motiveras till att öva. Jag har testat olika metoder men framför allt utvecklat min egen modell men avstamp i Flow, Social-Cognitve theory, Self-determination theory och Goal-orientation theory. Motivation är anledningen till att vi kan bli framgångsrika musiker och att fostra sin egen motivation borde vara grundläggande för alla blivande musiker. / <p>Etude in e minor - Pius Cheung</p><p> </p><p>Ripple - Akira Miyoshi</p><p> </p><p>Purity 2 - Thomasz Golinski</p><p>Magical Sphere - Rodrigo F. Marques</p><p> </p><p>Asventuras - Alexej Gerrasimez</p><p> </p><p>Octabones - Adi Morag</p><p>Tango Suite for two Guitars, Nr. 2 - Astor Piazzolla</p><p> </p><p>Annanstans - Erik Natanael</p><p> </p><p>Lemuria, the Fallen Civilization - Csaba Marján</p><p>Prelude in g minor - Sergei Rachmaninoff</p><p></p><p>Medverkande :</p><p>Elias Gustafsson</p><p>Rasmus Hansson Jönsson</p><p>Filmen är min Examenskonsert</p><p></p><p>Inspelningen av konserten startar först efter några minuter.</p>

This study explores how smart home users act to keep their smart products safe. The sample was identified in the literature as early adopters. These were studied through a qualitative case study with semi-structured interviews. Data were then analysed with a thematic analysis, which resulted in four themes: Lack of concern, In the hands of the manufacturer, Safety outside the product and Safety measures. The informants had different reasons and motivations for their common lack of concern, their experience of being able to influence product security the measures they could evoke and the measures they actually took. The informants' lack of concern is linked to the theory of the impact of worryon actionand risk perception. The informants' problems in influencing security are supported by other literature. Their hypothetical measures are mainly outside the product. The actions they actually perform on the product are limited to basic security measures such as passwords, etc. Users find it difficult to influence the security of their products, unsafe products can easily fall victim to malicious individuals and influence others in their environment. / Denna studie undersöker hur användare av smarta hem kan agera för att hålla sina smarta produkter säkra.Urvalet identifierades i litteratur som early adopters. Dessa studerades genom en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades sedan med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra teman: Avsaknad av oro, I händerna på tillverkaren, Säkerhet utanför produkten och Säkerhetsåtgärder. Informanterna hade olika anledningar och motivationer till sin gemensamma avsaknad av oro, deras upplevelse av att kunna påverka produkters säkerhet, de åtgärder som de kunde frammana och de åtgärder som de faktiskt gjorde. Informanternas avsaknad av oro länkas till teori om oros påverkan på agerande och upplevd risk. Informanternas problematik att påverka säkerheten stöds av annan litteratur. Deras hypotetiska åtgärder ligger i huvudsak utanför produkten. Det agerande de faktiskt utför på sina produkter är begränsat till grundläggande säkerhetsåtgärder som lösenord etc. Användarna har svårt att påverka säkerheten hos sina produkter, osäkra produkter kan enkelt falla offer för illvilliga individer och påverka andra i sin omgivning.

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. / Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.

För att Sverige ska uppnå de energimål som satts upp i enighet med Agenda 2030, är det av stor vikt att implementera mer förnybara resurser. Sektorkopplingsstrategier är en potentiell åtgärd vilket skulle optimera det svenska energisystemet. På sikt skulle det även kunna frigöra kapacitet, och därmed möjliggöra hantering av en större andel förnybara källor i elnätet. Syftet med den här studien är att bistå med en nulägesrapport av sektorkopplingsetablering i Sverige, med särskild fördjupning i region Gotland. Studien grundas i en omfattande litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Genom att studera tidigare litteratur inom området identifierades tekniker och metoder inom sektorkoppling, vars nuvarande utsträckning i Sverige kartlades. Den fördjupade datainsamlingen för studien var ostrukturerade kvalitativa intervjuer med projektledare och aktörer med relevans för Gotland. Resultatet från studien är en sammanställning av sektorkopplingtekniker samt hur dessa kan bidra till att öka flexibiliteten i energisystemet i allmänhet, och elnätet i synnerhet. Vidare kartlades projekt i Sverige som tillämpar dessa tekniker. Slutsatserna visar på att sektorkoppling redan är etablerat i Sverige, men befinner sig i ett tidigt stadium. Resultatet visade vidare att det krävs engagemang från kunder och aktörer, samt en viss standard i energisystemet för att möjliggöra en framgångsrik tillämpning av sektorkoppling i det svenska energisystemet. Resultaten belyser likväl att en fortsatt etablering av sektorkoppling kan komma att kräva ekonomiska incitament i form av bidrag och satsningar. / Including more renewable energy sources in the energy system is of great importance to enable Sweden to achieve its climate goals in unity of Agenda 2030. Sector coupling is a potential strategy for energy optimization, which in time could become a more established method to manage capacity issues, as well as permitting more renewable energy sources in the electricity grid. The purpose of this study is to compile a status report on current sector coupling in Sweden, with additional further investigation of region Gotland. The study is based on a comprehensive literature study as well as data collection through qualitative interviews with relevant stakeholders. Previous research and literature in the field enabled the identification of different technologies and methods relating to sector coupling. Qualitative data was gathered through unstructured interviews with represenatatives from companies and organizations having their focus set on energy planning in the Gotland region. The results consist of an assortment of various sector coupling technologies and their ability to increase the flexibility of the power grid and energy system in Sweden. In addition, several projects with diverse implementation of sector coupling strategies were also being mapped out. In conclusion, it became apparent that sector coupling is only at its earlier stages of implementation in Sweden. Further interest and commitment by customers and businesses is of great importance and needed to enable expansion of sector coupling technologies in Sweden. Moreover, the energy system requires standards, as well as financial incentives to promote further use of sector coupling in society.

Smart home technology develops at a rapid pace and the smart home of today is only a fraction of what the smart home has the potential to become. The ambition of the smart home is to make the everyday life easier for its residents by increasing comfort, safety, and efficiency. As speech recognition accuracy has increased, voice has become an increasingly popular mean of control within the smart home. Both speech recognition and smart home technology have been listed as important emerging technologies for several years with high expected market growth. However, the adoption is slow and one might wonder whether the technologies are failing to diffuse. Though there is an arena for the technologies to work, and benefits to be utilized, the majority of the Swedish population has not adopted the technologies yet. Why is that? This thesis aimed to determine the diffusion prospects of the smart home controlled by voice by investigating; the current consumer adoption rate of the smart home and the smart home controlled by voice; the consumers’ perceptions of smart home technology and voice as a mean of control; and what adoption barriers might hinder the diffusion. To examine this, a literature review of previously identified adoption barriers was conducted, followed by interviews with both technology experts and consumers with different levels of smart home experience. Based on these, initial hypotheses were extracted on consumer perceptions and adoption barriers of smart home technology. These initial hypotheses were subsequently tested by conducting a survey aimed at Swedish families with dependent children. The survey found the adoption of the smart home to have reached half of the Swedish families with dependent children, while the smart home controlled by voice only has been adopted by one-fifth of the families. The smart home technology was found to have good prospects of continuing the diffusion. However, the perceptions of smart home technology vary between consumer groups, where some groups have more difficulties perceiving a purpose with the technology. Voice was further determined unlikely to be the only mean of control of the future smart home, as voice is not found suitable in all situations. This thesis also identified several adoption barriers and problem areas that might hinder the future adoption of smart home technology. Solving these adoption barriers and problems are crucial to increase the diffusion prospects of the smart home. / Tekniken för det smarta hemmet utvecklas i rask takt och den teknik som finns idag är bara en bråkdel av vad det smarta hemmet har potential att utvecklas till. Målet med det smarta hemmet är att förenkla vardagslivet för de som bor i hemmet genom att erbjuda ökad komfort, säkerhet och effektivitet. I takt med att noggrannheten för taligenkänning ökar har röst som kontrollmedel av det smarta hemmet ökat i popularitet. Taligenkänning och tekniken för det smarta hemmet har i flera år listats som viktiga trender och teknikerna förutspås ha hög framtida marknadstillväxt. Adoptionen har emellertid visat sig vara ganska långsam, vilket ger upphov till funderingar kring om teknikerna håller på att misslyckas. Trots att det finns en arena för att teknikerna ska fungera och fördelar att dra nytta av, så har majoriteten av det svenska folket fortfarande inte adopterat teknikerna. Hur kommer sig detta? Det här mastersarbetet ämnar utvärdera framtidsutsikterna för det smarta hemmet kontrollerat av röst. Arbetet undersöker; dagens adoption av det smarta hemmet och det smarta hemmet styrt av röst; konsumenternas uppfattning av tekniken i det smarta hemmet och av röst som kontrollmedel; samt vilka adoptionsbarriärer som skulle kunna hindra diffusionen av teknikerna. En studie av tidigare litteratur i området genomfördes, följt av intervjuer med både teknikexperter och konsumenter med olika erfarenhet av det smarta hemmet. Baserat på litteraturstudien och intervjuerna kunde initiala hypoteser kring konsumenternas uppfattning av teknikerna samt potentiella adoptionsbarriärer extraheras. Dessa hypoteser testades genom en enkätundersökning riktad mot svenska barnfamiljer. Det fastställdes att adoptionen av det smarta hemmet har nått hälften av Sveriges barnfamiljer, medan enbart en femtedel av dessa familjer adopterat det smarta hemmet styrt av röst. Tekniken för det smarta hemmet har goda förutsättningar för fortsatt diffusionen och adoption. Däremot skiljer sig uppfattningarna av tekniken för det smarta hemmet mellan olika konsumentgrupper. Detta då vissa grupper har svårare att uppfatta ett värde med tekniken. Ser man till styrningen av det framtida smarta hemmet är det osannolikt att röst kommer vara det enda styrsättet, eftersom röstkontroll inte är lämpligt i alla situationer. Detta mastersarbete identifierade även flertalet adoptionsbarriärer och problemområden som riskerar hindra teknikens framtida adoption. Dessa är kritiska att lösa för det smarta hemmets framtida diffusion och adoption.

Fastigheter identifieras av många som ett relativt illikvitt tillgångsslag vars information även ivissa avseenden kan anses vara opak för den öppna marknaden. Detta resulterar i långa ochkostsamma köp- och säljprocesser, där informationsasymmetrier mellan köpare och säljaremåste redas ut under en due diligence process. Fastighetsmarknaden präglas således av en delvisoönskad ineffektivitet orsakad av traditionella och konservativa processer. I en tid av storteknisk utveckling finner vi allt fler kreativa lösningar på problem vi tidigare inte mäktade medatt ta oss an. Blockchain har identifierats som en av de tekniker som potentiellt kan komma attförbättra såväl fastighetsmarknadens likviditet som transparens. Närmare bestämt diskuterarman en standardiserad informationshantering för fastigheter i form av digitala identiteter, menäven möjligheten att fragmentera ägandet och tillgängliggöra momentan handel viablockchainbaserade tokens. Dessa begrepp är ännu relativt outforskade och utgör såledesstudieämnet. Syftet med denna studie är därmed att redogöra för hur fastighetsmarknadenslikviditet- och transparensproblematik potentiellt kan avhjälpas genom ett fragmenterat ochtransparent fastighetsägande placerat på blockchain.Studiens akademiska förankring grundar sig i en omfattande litteraturstudie av begreppenlikviditet och transparens, men även bena ut betydelsen av due diligence och blockchain somhelhet. Resultatinsamlingen genomfördes via kvalitativa studier, där semistruktureradeintervjuer utgjorde mediet från vilken denna information insamlades. I studienidentifierades likviditet och transparens som två grundförutsättningar för en fungerande ocheffektiv marknadsplats. I fastighetsmarknaden finns det tydliga tecken på att problematiken gersig tillkänna i trögrörliga DD-processer och undanhållen informationen av hyresdata. Slutsatsenav studien kan sammanfattas som en brett överenskommen bild av potentialen hos såväl tokenssom digitala identiteter för att effektivisera marknaden och lösa dessa problem.Marknadsaktörerna menar dock att tekniken omges av för många orosmoln för att våga kastasig in med båda fötterna före. Med det sagt menar man inte att tekniken saknar framtid i branschen, snarare att fler tillämpade exempel samt ett tydligt ramverk för utförandet avtransaktioner i den nya marknadsmiljön måste bestämmas för att på så sätt etablera en trygghethos investerare. / Real estate is defined as a relatively illiquid asset, with a rather opaque and inaccessible flowof information. The result is long and costly acquisition and divestment processes, in whichinformational asymmetries is to be erased during the due diligence process. Real estate is thuscharacterized by a partially unwanted inefficiency caused by traditional and conservativeprocesses. However, in a time of rapid and extensive technological change, we seem to find anever-increasing amount of creative solutions to problems we previously could not manage.Among these alleged solutions we find blockchain, which by many has been identified as meanto improve both liquidity and transparency in real estate as an asset class. More specifically, thetopics of discussions have been digital identities and tokenization of real estate. Two termspossessing the potential to create standardized information management and fragmentedownership, which would enable instantaneous trade. These terms remain rather unchartedterritory and hence constitutes the subject of this study. The aim of this study is therefore todepict how the liquidity and transparency problems may be redressed by a fragmented andtransparent ownership structure placed on blockchain.The academic anchoring of the study is grounded in an extensive literature study aimed to definethe terms liquidity and transparency, but also define the meaning of due diligence andblockchain technology as a whole. The results were gathered through qualitative studies, inwhich semi-structured interviews constituted the instrument from which the information wascollected. The study identified liquidity and transparency as two cornerstones of a functioningand effective market. The evident problems related to liquidity and transparency in real estate,are to a great extent expressed via slow paced due diligence processes and non-disclosed rentalinformation. The study may be concluded as a broadly agreed upon view on the potential ofboth tokenization of real estate, as well as digital identities as effective means to enhanceliquidity and transparency. The respondents did however emphasize the current uncertaintyregarding blockchain as a severe hindrance for having enough confidence to whole-heartedly embrace the technology as a key element of the real estate market. With this being said, theydo not doubt its potential, rather inquiring an increased number of applied and successful usecases accompanied by a distinct regulatory framework for the conducting a transaction in thenew market environment. This would be an essential factor to instill the level of trust intransacting that investors require.

Smart cities embrace cutting-edge technologies to improve transportation efficiency and safety. With the rollout of 5G and an ever-growing network of connected infrastructure sensors, real-time road condition awareness is becoming a reality. However, this progress brings new challenges. The communication and vast amounts of data generated by autonomous vehicles and the connected infrastructure must be navigated. Furthermore, different levels of autonomous driving (ranging from 0 to 5) are rolled out gradually and human-driven vehicles will continue to share the roads with autonomous vehicles for some time. In this work, we apply a data-driven control scheme called Learning Model Predictive Control (LMPC) to three different smart city scenarios of increasing complexity. Given a successful execution of a scenario, LMPC uses the trajectory data from previous executions to improve the performance of subsequent executions while guaranteeing safety and recursive feasibility. Furthermore, the performance from one execution to another is guaranteed to be non-decreasing. For our three smart-city scenarios, we apply a minimum time objective and start with a single vehicle in a two-lane intersection. Then, we add an obstacle on the lane of the ego vehicle, and lastly, we add oncoming traffic. We find that LMPC gives us improved traffic efficiency with shorter travel. However, we find that LMPC may not be suitable for real-time training in smart city scenarios. Thus, we conclude that this approach is suitable for simulator-driven, offline, training on any trajectory data that might be generated from autonomous vehicles and the infrastructure sensors in future smart cities. Over time, this can be used to construct large data sets of optimal trajectories which are available for the connected vehicles in most urban scenarios. / Smarta städer använder modern teknik för att förbättra transporteffektiviteten och säkerheten. Med införandet av 5G och ett allt större nätverk av uppkopplade sensorsystem för infrastruktur blir realtidsmedvetenhet om vägförhållandena en verklighet. Denna utveckling medför nya utmaningar. Kommunikationen mellan autonoma fordon och uppkopplade sensorsystem ger upphov till stora mängder data som måste hanteras. Dessutom kommer fordon med olika autocnominivåer (från 0 till 5) att behöva dela gatorna tillsammans med människostyrda fordon samtidigt under en tid. I detta arbete tillämpar vi en datadriven reglermetod som heter Learning Model Predictive Control (LMPC) på tre olika scenarier i en smart stad med ökande komplexitet. LMPC utnyttjar data från en tidigare lyckad körning av ett visst scenario för att förbättra prestandan på efterföljande körningar samtidigt som säkerheten och rekursiv genomförbarhet garanteras. Vidare garanteras att prestandan från en körning till en annan inte minskar. För våra tre scenarier är målet att minimerar restiden och börjar med ett enda fordon i en tvåfilig korsning. Sedan lägger vi till ett hinder på högra filen och till sist lägger vi till mötande trafik. Vi finner att LMPC ger oss förbättrad trafikeffektivitet med kortare restid. Vi finner dock att LMPC må vara mindre lämplig för realtids scenarier. Således drar vi slutsatsen att denna metod är lämplig för optimering i simulatorer, offline, på data som kan genereras från autonoma fordon och sensorsystemet i infrastrukturen. Så småningom kan vår metod användas för att konstruera stora dataset av optimala trajektorier som är tillgängliga för uppkopplade fordon i framtidens smarta städer.

The real estate industry is one of the global sectors that have a strong relation to economic growth, where the commercial real estate (CRE) market has a significant impact in financial stability. Commercial real estate has several unique features that characterize the asset. Some of these are the stable cash flow, the stable demand and the low volatility, which contributes to the underlying value. However, the industry is considered to be illiquid due to the lack of transparency in its transactions, such as in commercial leasing, where trust in the commercial leasing processes and between an CRE owner and their tenants has been lacking. Nowadays, there are an increased number of actors involved in these processes, both from the tenant side and the owner side, to decrease the information asymmetries between both sides. This has complicated the market, leading to information loss in the communication pathways. Blockchain is viewed to be a disruptive innovative technology that will revolutionize the real estate industry with several applications, such as tokenization, smart contracts and digital identities. In previous research, blockchain has been studied as a financial approach and how it relates to real estate as a legal instrument and as an application on the transaction market to increase transparency and liquidity. The aim of this thesis is to investigate how blockchain can be applied in the commercial real estate leasing market from an CRE owner perspective. In order to answer the research questions and the research aim, the study took form of a qualitative research, with an inductive approach. The collected data was collected through a literature review and through semi-structured interviews with relevant actors for the research aim. The results illustrate that blockchain can be applied in the leasing processes for commercial real estate owners through tokenization, smart contracts and digital identities. In particular, the ability to store and validate information has been the major argument for implementing the technology as the market is in an acclimatizing position, where traditional analog business processes are shifting towards being increasingly digital. / Fastighetsbranschen är en av de globala sektorerna som har en stark korrelation till ekonomisk tillväxt, där den kommersiella fastighetsmarknaden har en betydande inverkan för finansiell stabilitet. Kommersiella fastigheter har flera unika egenskaper som kännetecknar tillgången. Några av dessa är det stabila kassaflödet, den stabila efterfrågan och den låga volatiliteten, vilket bidrar till det underliggande värdet. Dock anses branschen vara illikvid på grund av bristande transparens i dess transaktioner, exempelvis inom kommersiella uthyrningar, där förtroendet för de kommersiella uthyrningsprocesserna och mellan fastighetsägare samt deras hyresgäster har varit bristande. Nuförtiden finns det ett ökat antal aktörer involverade i dessa processer, både från hyresgästen och från hyresvärden, för att minska på informationsasymmetrin mellan båda sidor. Detta har komplicerat marknaden, vilket har lett till att information försvinner via kommunikationsvägarna. Blockkedjan anses vara en innovativ teknik som kommer att revolutionera fastighetsbranschen med dess applikationer, där tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter utgör några av dessa. I tidigare forskning har blockkedjan studerats som ett finansiellt verktyg och hur tekniken relaterar till fastigheter som ett rättsligt instrument, men även som en applicering på transaktionsmarknaden, i syfte att öka transparensen samt likviditeten. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur blockkedjan kan tillämpas på den kommersiella uthyrningsmarknaden ur ett ägarperspektiv. För att kunna besvara forskningsfrågorna och syftet har avhandlingen strukturerats som en kvalitativ studie, med ett induktivt tillvägagångsätt. Empirin samlades in från en litteraturstudie samt genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta aktörer i marknaden. Resultatet visar att blockkedjan kan appliceras i de kommersiella uthyrningsprocesserna ur ett ägarperspektiv genom tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter. I synnerhet har teknikens egenskap att kunna lagra och validera information på ett säkert och förtroendegivande sätt varit det viktigaste skälet till att implementera tekniken då marknaden befinner sig i en acklimatiserande fas, där traditionella analoga affärsprocesser skiftar till att bli alltmer digitala.

As the rapid progress in technology changes our daily life, it also changes how the Industry works. The new developments enable technologies such as the Internet of Moving Things (IoMT), and through these technologies, new challenges arise. IoMT adds one more vital issue, localization, to be solved in comparison to the Internet of Things (IoT). To enable IoMT in the manufacturing industry, there are still problems that need to be overcome. Critical statements such as power consumption, price, accuracy, data management, and size. In this thesis, an evaluation of a new sensor system for an air pneumatic grinder is conducted. The features of the sensor system are to report data from the grinder to the cloud and to localize the position of the grinder. The focus was to optimize the localization algorithm and power consumption of the system. The localization of the grinder was conducted with a new and improved algorithm, Ring Error Difference System (REDS), introduced in this thesis. The new algorithm increased the previous known iRingLA accuracy from 2.91 m to 2.33 m for Bluetooth Low Energy (BLE) and from 3.99 m to 2.84 for Wi-Fi, according to the experiments performed. The final system was able to estimate the operation runtime with an error of 24 s for an operational runtime of 905 s. The operational lifetime of the system was 242 h and 45 h, respectively, for BLE and Wi-Fi. An optimized software was introduced to decrease power consumption. The optimized version was estimated to have an operational lifetime of 1540 h for BLE, which did not reach the wanted lifetime of 3000 h set by Atlas Copco. Hence, I conclude that the hardware, Wemos ESP32, used in the thesis, is not feasible for this solution. Simpler hardware, than the Wemos ESP32, should be used to be able to reach the goal of 3000 h. / De stora framstegen inom dagens teknik förvandlar inte bara vårt dagliga liv det förändrar också tekniken inom industrin. Den nya tekniken möjliggör framsteg så som Internet of Moving Things (IOMT), vilket leder till nya utmaningar. IoMT jämfört med Internet of Things (IoT) lägger till ytterligare utmaningar att lösa så som lokalisering. För att kunna använda IoMT inom tillverkningsindustrin måste ett flertal problem hanteras så som strömförbrukning, pris och noggrannhet på lokaliseringen, datahantering och storlek på systemet. I denna masteruppsatts gör jag en utvärdering av ett nytt sensorsystem för luftdrivna slipmaskiner. Detta sensorsystem rapporterar data från slipmaskinen till molnet och rapporterar positionen av utrustningen. Fokuset på uppsatsen var att optimera lokaliseringsalgoritmen och minska strömförbrukningen för systemet. Lokaliseringen av slipmaskinen gjordes med en ny och förbättrad algoritm, Ring Error Difference System (REDS), som jag introducerar i avhandlingen. Algoritmen förbättrade den tidigare kända RSSI-baserade iRingLA från 2,91 m till 2,33 m med Bluetooth Low Energy (BLE) och från 3,99 m till 2,84 m för Wi-Fi. Det slutliga systemet kunde uppskatta drifttiden med en avvikelse på 24 s av den verkliga drifttiden, 905 s. Systemets operativa livslängd var 242 timmar och 45 timmar för BLE respektive Wi-Fi. Dessutom infördes en optimerad programvara för att minska strömförbrukningen. Den optimerade versionen beräknades ha en livslängd på 1540 timmar för BLE, vilket inte når den önskade livslängden på 3000 timmar satt av Atlas Copco. Ifrån mitt arbete drar jag slutsatsen att hårdvaran som används i uppsatsen, inte kan användas i en slutlig produkt. En enklare hårdvara än Wemos ESP32 bör användas för att kunna nå målet på 3000 timmar.

With the rise of smart manufacturing technologies and a shift towards a new industrial revolution, brings forth many new challenges, one of which is how to adapt and integrate these technologies into existing assembly lines. Scania CV AB has joined this race and, with the help of smart manufacturing solutions, works on increasing efficiency amongst its assembly lines. This thesis is aimed at creating concept designs using different smart manufacturing technologies in the assembly line of a pedal car, to evaluate and adapt the concept suited for a real assembly line. The thesis starts with studying the different smart manufacturing technologies to better understand them and the scientific methods used. This follows up with the methodology where several scientific methods such as morphological matrix and weight based decision making matrix are used to generate and evaluate different concept designs. This is followed by a qualitative analysis that helps in selecting the concept design that best suits the needs of the assembly line under consideration. The different concepts are visualized and the evaluation based on different parameters are discussed. This thesis lays a foundation to realize that an aggregate of an optimized process plan, a continuous improvement strategy and the right use of smart manufacturing technologies contributes to the productivity of the assembly line in the long run. / Med en ökning av smarta tillverkningsteknologier och ett skift mot en ny industriell revolution, kommer nya utmaningar. Av dessa utmaningar ifrågasätts hur man anpassar och kombinerar dessa olika teknologier gentemot existerande monteringslinjer. Scania CV AB har tagit del i denna resa och, med hjälp av smarta tillverkningslösningar, jobbar ständigt mot att effektivisera sina monteringslinjer. Detta examensarbete fokuserar på att använda olika och smarta tillverkningsteknologier i en monteringslina för tillverkning av en trampbil. Detta görs genom att evaluera och anpassa olika koncept som är lämpade för en verklig monteringslina. Examensarbetet börjar med en undersökning av nuläget för att få en bättre uppfattning om smarta tillverkningsteknologier samt de vetenskapliga metoder som används. Även här så undersöks referensprodukten - trampbil samt de olika programvarorna AviX, ExtendSim och LayCAD. Genom att ha satt tydliga arbetsmetoder och följt upp mot dessa så diskuterar och hänvisar nästa kapitel resultaten. Resultaten visar hur olika koncept har tagits fram samt vilka teknologier som går ihop med dessa. Fördelar, nackdelar och risker hos respektive teknologi har benämnts. Ett systematiskt arbetssätt har tagits fram mot hur man anpassar konceptet för monteringslinan av en trampbil till en verklig monteringslina, samt hur man har jobbat runt de restriktioner som uppkommit. Examensarbetet slutar med ett kapitel där slutsatserna, på en överskådlig nivå, tas fram. Hur dessa teknologier har kombinerats och evaluerats, samt att koncepterna som har tagits fram har lagt en grund för framtida projekt att följa upp emot.