Background: IT-security is included in the concept of information security, which considers all the security of handling information within an organisation. Good IT-security is about finding the right level of measurement, however, it is hard to implemement new IT-solutions in an organisation, particularly within the health care field, where sensitive information are handled daily. Lately the Swedish government, together with county- and city council, understand the importance of IT and health care. Carelink, an organisation of interest, is working actively for the presumption of benefit by using IT within the health care field. During spring 2006 the Swedish government introduced a national IT-strategy. SITHS, Säker IT inom Hälso- och sjukvården, is a project running by Carelink and is based upon using Smart Cards as an identification. Smart Cards can be used as accesscards for logging on to a computersystem in an organsiation in order to secure an indentity. Purpose: The purpose with this thesis is to investigate the assumptions for how Smart Cards, as a part of a total security solution, can increase the ITsecurity within the Healt Care field. Method: The study was initiated with literature and suitable references to informationssecurity, Smart Cards and Healthcareinformatic. Our empirical study was carried out at Ryhov Hospital in Jönköping, one of Sweden’s newest hospitals. Both qualitative and quantitative studies were conducted, because we chose to do interviews and surveys. The interviews were conducted in order to get a deeper understanding for the organisation and the survey was made in order to investigate the attitudes among the nurses and doctors about the security of computer use. Result: Smart Cards can, according to our studie, increase the IT-security within the Health Care field by creating a safer identification with the use of ITsupport. Smart Cards can also make the process of logging on and off to a computer system easier, which leads to better logging and mobilisation. The study also demonstrates that users are not afraid of the changes a smart card will represent within their organization. / Bakgrund: IT-säkerhet ingår i begreppet informationssäkerhet som avser all säkerhet vid hantering av information inom en organisation. God IT-säkerhet handlar om att hitta rätt nivå med tillhörande åtgärder och nya IT lösningar, men detta är inte enkelt att införa i organisationer och speciellt inte i vården som dagligen hanterar känslig information. Under senare år har regeringen tillsammans med landsting och kommuner fått upp ögonen för vilken nytta IT kan utgöra inom vården. Intresseorganisationen Carelink arbetar aktivt för att skapa förutsättningar att använda IT inom vården, och under våren 2006 har även regeringen presenterat en Nationell IT-strategi. Projektet SITHS, Säker IT inom Hälso- och Sjukvården, drivs av Carelink och bygger på att använda smarta kort som säker identifikation. Korten kan bland annat användas som passerkort och vid inloggning till ett datasystem för att säkerhetsställa en identitet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hur smarta kort, som en del av en total säkerhetslösning, kan förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur om informationssäkerhet, smarta kort samt vårdinformatik. Den empiriska studien utfördes sedan på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, som är ett av Sveriges nyaste sjukhus. Här genomfördes både kvalitativa och kvantitativa studier, då vi valde att göra ett antal intervjuer samt en enkätundersökning bland vårdgivarna. Intervjuerna gjordes för att få en djupare förståelse för organisationen, och enkätundersökningen för att undersöka attityderna till dagens datoranvändning samt hur säkerheten kring datoriseringen upplevs bland de anställda. Resultat: Enligt studien kan smarta kort förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården genom att skapa en säker identifiering vid användning av ITstöd. Smarta kort kan även bidra till en förenklad in- och utloggningsprocess i ett datorsystem, vilket i sin tur leder till bättre spårbarhet samt ökad mobilitet bland användarna. Undersökningen visar att majoriteten av användarna inte är emot den förändring ett smart kort kan bidra till, utan snarare tvärt om.

In the form of teacher didactical design research, this work addresses a didactical issue encountered during physics teaching in a Swedish upper secondary school. A need for renewed practical laboratory work related to Newtonian mechanics is met by proposing and designing an activity based on high- speed photography using the nowadays omnipresent smartphone, thus bringing new technology into the classroom. The activity – video analysis of the collision physics of football kicks – is designed and evaluated by following a didactical design cycle. The work elaborates on how the proposed laboratory activity relates to the potential and complications of experimental activities in science education, as described in the vast literature on the topic. It is argued that the use of smartphones constitutes an interesting use of new technology for addressing known problems of practical work. Of particular interest is that smartphones offer a way to bridge the gap between the everyday life of students and the world of physics experiments (smartphones are powerful pocket laboratories). The use of smartphones also avoids using unfamiliar laboratory equipment that is known to hinder focus on intended content, while at the same time exploring a powerful tool for data acquisition and analysis. Overall, the use of smartphones (and computers) in this manner can be seen as the result of applying Occam’s razor to didactics: only familiar and readily available instrumentation is used, and skills learned (movie handling and image analysis) are all educationally worthwhile. Although the activity was judged successful, a systematic investigation of learning outcome was out of scope. This means that no strong conclusions can be drawn based on this limited work. Nonetheless, the smartphone activity was well received by the students and should constitute a useful addition to the set of instructional approaches, especially since variation is known to benefit learning. The main failure of the design was an overestimation of student prior knowledge on motion physics (and its application to image data). As a consequence, the activity took required more time and effort than originally anticipated. No severe pitfalls of smartphone usage were identified, but it should be noted that the proposed activity – with its lack of well-defined results due to variations in kick strength – requires that the teacher is capable of efficiently analysing multiple student films (avoiding the feedback process to become overwhelmingly time consuming). If not all student films are evaluated, the feedback to the students may become of low quality, and misconceptions may pass under the radar. On the other hand, given that programming from 2018 will become compulsory, an interesting development of the activity would be to include handling of images and videos using a high-level programming language like Python.

In this Bachelor Thesis (20 p.), we present the history and development of "Intelligent Houses", and most important- explore some of the future possibilities in this area. The project has been carried out through an interdisciplinary cooperation between three different educations at the Blekinge Institute of Technology. By conducting a dialogue with various actors with different professions, we have been trying to identify needs within the concept of "Intelligent Houses", were the end user is not only the tenant or homeowner. Through Participatory Design methods, such as a Future Workshop, we have brought the users together to discuss their own and each others needs and hindrances in their respective work practice, and how intelligent house technology could improve their work conditions. We have also been testing a highly sophisticated CO/CO2/Moisture/Temperature/Enthalpy multi-sensor & controller, originally developed for regulating indoor climate systems. Based on the needs we have found in our fieldwork, we have been looking at possibilities to make multi user solutions with the sensor. / Björn Wessman, tfn: 0457-12726

Smarta elnät nämns ofta som ett sätt att hantera ökad elektrifiering av transporter och industri och en växande andel väderberoende elproduktion. Ett syfte med det här examensarbetet är att studera möjliga följder för lokalnätägaren Sala-Heby Energi Elnät AB, om småhuskunder använder smart styrning av elvärmesystem för att sänka sina elnätsfakturor. Med rådande tariffmodell betalar småhusägaren för den gångna månadens tre högsta timmedeleffekter kl. 07 till 19 helgfria vardagar. Hur nätägaren påverkas av styrning, är en central fråga för projektet Auto-Flex, som startade i januari 2021. Uppsatsens litteraturstudie pekar på att efterfrågeflexibilitet kan ge olika följder för elnätet och för elmarknadens parter, beroende på vilka incitament som används för att skapa ett flexibelt beteende. Med efterfrågeflexibilitet avses här kunders förmåga att flytta eller minska sitt lastuttag från elnätet. I det här examensarbetet utförs beräkningar i Excel för att undersöka följderna av laststyrning och analysen utgår från historiska elmätardata från ca 140 anonymiserade hushållskunder samt från data över effektuttag från regionnätet. Beräkningarna visar att styrning som gynnar kunden ekonomiskt blir en förlustaffärför Sala-Heby Energi Elnät AB, trots sänkt effektuttag från regionnätet. Det gäller, i de flesta fall, även när extra styrning läggs till under timmar då effektuttaget från regionnätet är högt. Resultaten bygger på förenklade beräkningar, där ingen hänsyn tagits till hur effektsänkning av elvärmesystem samspelar med väderfaktorer eller med styrningens varaktighet. Samma effektsänkning har antagits vid varje styrtillfälle och för alla hushåll. Ett andra syfte med det här examensarbetet är att undersöka hur huvudaktörerna i projektet Auto-Flex ser på säkerhetsfrågor i samband utvecklingen mot ett mer IT-beroende elnät. Därför genomfördes två semistrukturerade intervjuer, med integritet, leveranssäkerhet och affärsmodeller som teman. Intervjupersonerna lyfte inga allvarliga hot kopplade till projektet Auto-Flex. Samtidigt kunde de se teoretiska risker med storskalig smart laststyrning i kapacitetssvaga elnät. Mer forskning behövs om smarta elnät och hållbarhet. Kopplingen mellan incitament till flexibilitet och flexibilitetens inverkan på elnätet, hur sårbarheter kopplade till informationsteknik påverkar elnätets leveranssäkerhet och hur smartteknik står sig miljömässigt i förhållande till nätutbyggnad är tre intressanta områden. / By facilitating demand side management, smart grids are expected to smooth the way for a transition to cleaner electric energy. This bachelor’s thesis aims to analyse the consequences for a distribution system operator (DSO) of direct load control,which is set to minimize the consumer’s bill for power transmission. This is also a central theme in the recently initiated Auto-Flex smart grid project, with main actors DSO Sala-Heby Energi Elnät AB and tech company Ngenic AB. The included study of scientific articles points out that the impact of demand response on electric grids is largely determined by incentives used to harvest demand side flexibility. In this thesis, the consequences of direct load control are examined by means of simplified calculations in Excel, analysing electric meter data from approximately 140 anonymous customers, in addition to power supply data for the township connection to the regional distribution grid. If customers with electric heating systems would install load control equipment to lower their power transmission bills, the local DSO would experience reduced revenues. The reduction in revenues would not be offset economically by curbed peak power transmission from the regional grid, according to the executed calculations. Even if extra load control was added in peak days, the net economic result for the local DSO would still be negative in most of the studied cases. Individual characteristics of heating systems and buildings have not been accounted for in this study, neither has the correlation between load reduction, outdoor temperature and load control duration. A second aim of this thesis is to examine attitudes of the main actors in the Auto-Flex project on confidentiality, reliability and demand side management business models in relation to the development of smart grids. Through semi-structured interviews, it was revealed that neither chief executive officer of Ngenic AB, Björn Berg, nor chief grid officer of Sala-Heby Energi Elnät AB, Per-Erik Johansson, see any severe threats against customer confidentiality, nor against power reliability, when implementing direct load control within the project. However, it was pointed out that an electric grid with very low physical capacity could become vulnerable to load control failures. Further examination of the connection between business models, power reliability, and cyber security are crucial to ensure socially, economically, and environmentally sustainable smart grids.

Enligt forskning finns det ingen enskild definition av en smart stad i allmänhet och vad ordet “smart” i begreppet faktiskt betyder i synnerhet. Det finns därför ett behov att, i detta unga forskningsfält, undersöka smarta städer. Genom en fallstudie av en av de smartaste stadsdelarna i en av Sveriges smartaste städer, avsåg denna studie identifiera digitala situationer i en smart stad och de effektområden som påverkades av dessa situationer; dels effekter ville uppnås från ansvariga intressenter håll och de faktiska effekter som uppnåddes enligt invånare. Detta för att synliggöra vad en smart stad kan vara i praktiken och därmed bidra till klargörandet av begreppet smart stad. Analysen genomfördes med hjälp av en målbaserad- och målfri utvärdering, där semistrukturerade intervjuer och policy- och dokumentstudier låg till empirisk grund. Ur analysen framgick fem digitala situationer av relevans: digital avfalls- och elhantering, obemannad matbutik, Facebook-grupper och en bilpool . Gällande effekter visade det sig att de önskvärda effekter som fanns med de digitala situationer i mångt och mycket överensstämde med de faktiska effekter som invånarna upplevde i Vallastaden. Dessa effekter berörde tre effektområden, vilka var miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och personlig integritet som alla påverkades både positivt och negativt till följd av situationernas existens. Studien visade dessutom att digitalisering av en situation inte per automatik innebär att denna situation blir smart. För att anses som smart måste de faktiska effekterna med digitalisering vara positiva, för samtliga effektområden.

The thesis INTI was founded by the members of the project, because they had a great common interest for development of smart electronic products, which today is classified as smart home products. The founders used their experience and knowledge that they had acquired in their three years at Halmstad University. INTI falls nothing short of the expectations they had prior to the start of the project. It will simplify everyday living and enhance comfort in one's own home by using location recognition. Today, there is a lot of competition between different markets that integrate with smart home products. Such as audio products, light units and security products. INTI is an automated solution where programming modules can identify the user’s location in order to create a system network. By identifying the location of the user, it’s possible to configurate the sound system and establish a follow-around system. The primary goal with this thesis is to connect the INTI system with two speakers and attain a functional follow-around system that adjust the volume according to the user’s position. The purpose of the thesis is to create a unique system that is affordable by todays standard and alleviate everyday life for the private consumer. / Examensarbetet INTI grundades i samband med projektmedlemmarnas stora intresse för den utveckling som har skett av elektroniska produkter till det som klassificeras som smarta hemprodukter idag. Genom att applicera tre års lärdomar inom produkt- och projektledning idetta examensarbete utformades en automatiserad lösning vilket baseras på platsidentifiering. Iskrivande stund finns det ett flertal olika varianter av smarta produkter inom diversemarknadssegment, exempelvis högtalare, lampor samt säkerhetsprodukter. Det som projektdeltagarna vill eftersträva med projektet är att skapa ett automatiserat system (INTI) somintegreras med ett par ljudenheter och skapar ett follow-around system för användaren.INTI är en automatiserad systematisk lösning, där det har tillämpats programmering av modulerför att på ett effektivt sätt skapa ett positioneringssystem för att lokalisera användaren. Genomatt platsidentifiera användarens position ges möjligheten till att anpassa tekniskakonfigureringar i ljudenheterna och etablera ett follow-around system. Det primäraproduktmålet för detta examensarbete är att sammanlänka INTI med två högtalare och uppnåett funktionellt follow-around system, vilket innefattar att ljudenheterna anpassar volymen utefter användarens position. Syftet med detta examensarbete är att skapa en unik lösning somär prisvärt och underlättar vardagen för privatkonsumenter.

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen utvecklas i snabb takt och har idag börjat acklimatiserats till hemmamiljöer. För några år sedan var smarta hem och dess enheter ovanligt men idag är ett smart hushåll mer angeläget än någonsin där allt fler digitaliserade funktioner skapar bekvämlighet för användare världen över. Ett smart hem tillhör Internet of Things (IoT) där enheter bestående av sensorer och datorer kommunicerar och utbyter data med varandra vilket bygger på inbyggd intelligens, insamling, analys och överföring av data. Ett smart hem avser enheter som befinner sig i ett hem och är uppkopplad till ett och samma nätverk vilket bidrar till att skapa en enkel och säker vardag. Det smarta hemmet medför många fördelar men genom fördelar kommer också ofta nackdelar. Varje enhet i hemmet kan bli utsatt för olika typer av attacker av en obehörig individ där varje enhet är mer eller mindre lätt att komma åt och där en attack medför att personliga data blir åtkomlig och kan spridas vidare på nätet. Det utgörs en korrelerad risk med antal uppkopplade produkter vilket medför fler integritetskränkande attacker i samma takt som antalet smarta hem och enheter ökar. Användare kan bli analyserade och kartlagda vilket också motiverar fysiska brottsliga handlingar. Det är svårt för användare att veta vem som får tillgång till deras data vilket också gör det svårt för användare att skydda sig. Studien syftar till att öka kunskap om de bakomliggande risker och integritetsproblem som uppstår genom privat användning av smarta hem och undersöker hur risker kan förebyggas. Forskningen inom förebyggandet av risker är idag förhållandevis smal. Förutsättningarna i studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur följt av en kvalitativ intervjuundersökning. Genom tidigare forskning har val av informanter gjorts och intervjufrågor har utformats för att på så sätt kunna besvara våra forskningsfrågor. Intervjuundersökningen genomfördes semi-strukturerat genom olika kommunikationsplattformar. Intervjumaterialet transkriberades där kodning och val av teman utformades. Utifrån de insamlade material tillsammans med empiri presenteras ett resultat och en analys utfördes. Genom de utvalda teman och genomförda analysen presenteras vår slutsats baserat på  forskningsfrågor följt av förslag till vidare forskning. / Technology and digitalization are developing fast and have begun to acclimatize to home environments. A few years ago, smart homes and smart devices were unusual, today a smart household is more urgent than ever, where more digitized features create convenience for users worldwide. A smart home belongs to the Internet of Things (IoT) where devices, consisting of sensors and computers, communicate and exchange data with each other, which is based on built in intelligence, collection, analysis, and transmission of data. A smart home refers to devices that are connected to the same network which helps to create a simple and safe everyday life for users. The smart home brings many advantages but through advantages there are disadvantages. Each device in the smart home environment can be subjected to different types of attacks by an unauthorized user where each device is easy to access and where an attack means that the personal data becomes accessible and can be spread online. There is a correlated risk through the number of connected products which leads to more privacy infringing attacks. Users can be analyzed, which also justifies physical criminal acts. It is difficult for users to know who is accessing their data, which makes it difficult to protect themselves. This study aims to increase knowledge about the underlying risks and privacy problems that arise through private use of smart homes and also how risks can be prevented. Research in risk prevention is currently relatively narrow. The prerequisites in the study have been to collect previous research and literature followed by a qualitative interview survey. Through the literature study, the choice of informants has been made and interview questions have been designed to be able to answer the research questions. The interview survey was conducted semi-structured through various communication platforms. The interview material was transcribed where coding and choice of themes were designed. Based on the collected materials together with empirical data, a result was presented, and an analysis was performed. Based on the selected themes and the analysis that was performed, our conclusion is finally presented based on our research questions followed by suggestions for further research. This study was conducted in swedish.

Expensive and complex automated systems for greenhouses are frequently utilized in the horticulture industry. In parallel, smart systems for home automation has recently seen a rapid increase in popularity. This project aims to combine the climate optimization capabilities of industrial systems with the convenience of home automation systems. More specifically, this project is focused on the design and implementation of electrical and mechanical requirements of a smart greenhouse system. This involved the selection of hardware components, such as sensors, actuators and controllers. It also involved the interconnection between these components and the development of measurement and control systems to autonomously manage the greenhouse. The system is based on a WiFi-connected microcontroller. Parameters monitored include; temperature, humidity and wind-speed. Irrigation is controlled by a solenoid valve and can be scheduled to desired intervals. Ventilation and temperature optimization is done by controlling the roof-hatch with a linear actuator and control of a heater. The results demonstrate a accurate and reliable system with low power consumption. The resulting prototype can be installed in new and existing greenhouses. Functionalities can be remotely controlled and monitored by the convenience of an android application. The total cost of the components used was around 4 500 SEK. Further development could be done to enable seamless scalability with additional components and functionalities. Climate optimization by incorporation of weather forecast as a parameter could be implemented to further reduce energy consumption. / Dyra och komplexa automatiserade växthussystem är vanligt förekommande inom industrin för hortikultur. Parallellt har populariteten för "Smart Home" system för hemautomatisering radikalt ökat. Målet med detta projekt är att kombinera klimatoptimiseringsmöjligheterna hos industriella system med lättanvändligheten hos system för hemautomatisering. Detta projekt fokuserar specifikt på designen och implementationen av de elektriska och mekaniska krav som ställs på ett "smart greenhouse system". Detta innefattar; val av komponenter såsom sensorer, aktuatorer samt styrenhet men även sammankopplingen mellan dessa komponenter och utvecklingen av mjukvara till reglersystemet, som i sin tur syftar till automatiseringen i växthuset. Systemet är baserat på en WiFi-uppkopplad mikrokontroller. Parametrar som monitoreras är; temperatur, luftfuktighet och vindhastighet. Bevattning kontrolleras av en magnetventil och kan schemaläggas för bevattning i önskade intervall. Ventilering och temperaturoptimisering sker genom kontroll av taklucka med hjälp av ett linjärt ställdon samt kontroll av ett värmeelement. Resultatet demonstrerar ett pålitligt och punktligt system med låg energiförbrukning. Prototypen som utvecklats kan installeras i både nya och befintliga växthus. Funktionaliteterna kan smidigt fjärrkontrolleras och monitoreras från en android applikation. Den totala kostnaden för de komponenter som använts var runt 4500 kr. Vidareutveckling vad gäller skalbarhet för att sömlöst lägga till komponenter och funktionaliteter bör övervägas. För ytterligare minskad energiförbrukning med hjälp av klimatoptimering kan väderprognos adderas som en parameter.

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

IoT-enheter är för många människor idag en del av vardagen och fler och fler enheter ansluts till människors hushåll. Smarta hem har allt från kylskåp och övervakningskameror som är anslutna till ett nätverk och internet. Problematiken med det är att många av dessa enheter har inte tillräcklig kapacitet eller en avsaknad av tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot potentiella attackvektorer. Bristande säkerheten för enheter i det smarta hemmet kan leda till att enheterna blir hackade och manipulerade av angripare. Den som kan skydda det smarta hemmet mot manipulation av dess IoT-enheter är både användare i det smarta hemmet och utvecklare av enheterna. Men det är inte alltid tydligt för vem åtgärden gäller, vilket är något den här studien vill klargöra. Den här litteraturstudien utgår från befintliga åtgärder identifierade av tidigare forskning. Den skiljer sig från den tidigare forskningen genom att kartlägga vilka åtgärder som är applicerbara för användare och utvecklare för att skydda det smarta hemmet mot manipulation. Med hjälp av en systematisk litteratursökning valdes 22 studier ut för att besvara studiens frågeställning. För att besvara studiens forskningsfråga används en kartläggande granskningsmetod. Metoden används för att kartlägga och identifiera vilka åtgärder som rekommenderas för både användare och utvecklare. Med hjälp av den tidigare forskningen framställs ett ramverk för att förtydliga vad användaren i det smarta hemmet själv utföra och vilka åtgärder utvecklare kan och bör utföra. Ramverket demonstrerar dessutom en rekommenderad ordning från författaren som åtgärderna bör utföras i. / Users of IoT devices are for many people today part of everyday life and more and more devices are connected to people's households. Smart homes have everything from refrigerators and surveillance cameras connected to a network and the internet. The problem with this is that many of these units do not have sufficient capacity or lack adequate security measures to protect themselves against potential attack vectors. Lack of security for devices in the smart home can cause the devices to be hacked and manipulated by attackers. Those who can protect the smart home from tampering with its IoT devices are the users in the smart home and the developers of the IoT devices. Although it is not always clear for whom the security measures apply to, which is something that this study aims to clarify. This literature study is based on existing security measures identified by previous research. It differs from previous research by mapping out which security measures and best practices that are applicable to users and developers to protect the smart home from being manipulated. Using a systematic literature search, 22 studies were selected to answer the study's question. To answer the study's research question, a mapping method is used. The method is used to map and identify which actions are recommended for both users and developers. Using the previous research, a framework is created to clarify what the user in the smart home can do and what actions developers can and should take. The framework also demonstrates a recommended order from the author in which the measures should be carried out.