The purpose of this study was to determine if there is a different personality trait between Department of Children's Services, intake and carrier workers. If there is a difference, does it effect job satisfaction when the worker is placed in a position that is not compatible with their personality trait?

This study proposed to determine if there are different personality traits between police officers, Department of Children's Services (DCS) intake and carrier workers. It was proposed that differences may indicate that investigations done by DCS be delegated as a law enforcement function whereas family preservation services be the responsibility of DCS.

This interview study presents what social workers consider contributes to young people entering a criminal lifestyle. The purpose is to discover which risk and protective factors social workers think influence whether or not youth develop criminal behavior (both in their environment and in themselves) and how one can help youth who are already involved in crime. The result shows, among other things, that unfulfilled needs (such as love and safety) at home can lead youth to criminal behavior. Judgment from adults can also cause youth to enter into or continue a criminal lifestyle. Protective factors for youth are therefore to have safe adults in their lives, as well as adults who are interested in listening to and understanding their situation. The result is then analyzed using the theoretical concepts of resilience, attachment, defense mechanisms, social learning, and the looking-glass self. / I denna intervjustudie presenteras vilka orsaker som socialarbetare anser leder ungdomar in i kriminalitet. Syftet är att ta reda på vilka olika risk-och skyddsfaktorer socialarbetare anser har betydelse för huruvida en ungdom utvecklar ett kriminellt beteende eller inte (både i ungdomars omgivning men också i ungdomarna själva) samt hur de anser att man kan hjälpa ungdomar som befinner sig i kriminalitet. Resultatet visar bland annat att behov som ungdomarna inte fått uppfyllda i hemmet (såsom kärlek och trygghet) är någonting som kan leda dem in i kriminalitet. Även att ungdomar i riskzonen blir bemötta med fördömelse från vuxenvärlden är något som kan leda ungdomar in i eller upprätthålla en kriminell livsstil. Skyddande faktorer för ungdomen är därför att ha trygga vuxna i sitt liv samt vuxna som är intresserade av att lyssna och förstå ungdomens situation. Resultatet analyseras sedan med hjälp av de teoretiska begreppen resiliens, anknytning, försvarsmekanismer, social inlärning samt spegeljaget.

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att arbeta med patologiska samlare, med fokus på vilka socialpsykologiska faktorer som kan tänkas ha betydelse för att främja samarbete. Fjorton intervjuer har genomförts med socialarbetare som arbetar inom socialpsykiatrin inom olika stadsdelsförvaltningar inom Stockholms län. Resultatet har analyserats med hjälp av attributionsteori, samspelsinriktad teori och strukturell teori. Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar samarbetet med patologiska samlare. Samarbete upplevs vara avgörande för att den patologiska samlaren ska göra framsteg och det är också viktigt att yrkesverksamma är eniga kring hur man ska angripa problemet. Socialarbetarna betonar olika strategier för att bygga relation med klienten, som i många fall går utöver den konventionella handläggarrollen. Socialarbetarna är överens om att det är viktigt att gå försiktigt fram samt att låta processen ta tid. Socialarbetarna understryker betydelsen av att vara finkänslig men samtidigt tydlig med klienten. De framhåller att balansen mellan att vara finkänslig och tydlig är svår eftersom det har hänt att klienterna blivit kränkta när socialarbetarna reagerat vid möten. Socialarbetarna framhåller svårigheten att kunna hjälpa klienter som inte vill, varav den fria viljan kan sätta stopp för att kunna hjälpa klienterna. Samtidigt framhåller de att frivilligheten inte alltid ter sig frivillig när det föreligger underliggande vräkningshot. / This qualitative study aims to examine social workers experiences of working with hoarders, focusing on what social psychological factors may be thought to play a role in promoting collaboration. Fourteen interviews have been conducted with social workers in social psychiatry units in various districts of Stockholm county. The results have been analyzed using attribution theory, interaction theory and structural theory. The results show that there are several factors that affect the collaboration with the hoarder. Collaboration is considered vital for the hoarder to make progress and it is also important that there is consensus among professionals about how to approach the problem. Social workers experience a strong resistance in working with clients, which places high demands on the professional role to be persistent and patient. The social workers in this study emphasize different strategies for building relationships with the client, which in many cases go beyond the conventional role of the social worker. The social workers agree that it is important to proceed cautiously and allow the process to take time. The social workers in this study emphasize that it is important to think about being sensitive and at the same time direct with the client. They believe that the balance between being sensitive and direct is difficult as they have experienced that the clients has been offended by them showing strong reactions. The social workers emphasize the difficulty of being able to help clients that do not want to, of which the free will can create problems to be able to help the clients. At the same time, they point out that voluntary is not always voluntary when there are underlying eviction threats.

De ungas psykiska ohälsa är ett allt ökande problem, vilket är något som måste stoppas. Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av förebyggande insatser mot psykisk ohälsa för unga. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex yrkesverksamma personer som arbetar med unga i olika sammanhang. Den insamlade datan har analyserats med en tematisk analys. Resultatet av studien visar att yrkesverksamma arbetar väldigt mycket i sitt dagliga arbete med förebyggande insatser. Det framkommer även att det saknas forskning kring ämnet, särskilt evidensbaserad. Studien visar att den psykiska ohälsan enligt yrkesverksamma delvis uppfattas som en konsekvens av det förändrade samhället. Vår uppfattning är att det behövs mer forskning gällande ämnet och mer arbetsmetoder som yrkesverksamma kan använda sig av. / The mental ill-health of young people is a growing problem, which is something that must be stopped. The aim of this study was to show the perceptions and experiences of professionals about treatment against mental ill-health for young people. We conducted a qualitative study in which we interviewed six professionals who work with young people in different contexts in the community. The collected data has been analyzed with a thematic analysis. The results of this study showed that professionals work very much in their daily work with preventative efforts. There is short of research on the subject, especially evidencebased. The study's results showed that mental ill-health is a problem that is partly a consequence of the changing society we live in today. Our opinion is that more research is needed on the subject and more working methods that professionals can use.

I Sverige använder socialtjänsten lagar för att tillgodose olika levnadsstandarder till olika grupper av människor. Aktuell studie har syftat till att undersöka hur biståndshandläggare resonerar kring begreppet skälig levnadsnivå och hur det används i praktiken inom äldreomsorgen. En kvalitativ studie har utförts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. En vinjett med ett fiktivt ärende har även använts för att undersöka om det finns olikheter i bedömningar mellan biståndshandläggare. Utifrån den insamlade empirin så har en tematisk analys genomförts och fyra teman har presenterats i resultatdelen. Dessa teman är vad är skälig levnadsnivå?, god vs skälig levnadsnivå, handlingsutrymme och olikheter i bedömning. Resultatet visar att det finns olikheter i bedömningar och att begreppet skälig levnadsnivå är ett abstrakt begrepp som har ett stort tolkningsutrymme. Parallellt visar studiens resultat att majoriteten av biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme en lagom nivå. En diskussion förs mellan vikten av att ha handlingsutrymme och ett rättssäkert samhälle där alla behandlas lika av myndigheter. Slutsatsen visar att det är en svår balansgång och att det krävs mer forskning inom ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Maslows behovspyramid. / In Sweden the social services use different laws to meet different living standards for different groups of people. The current study has aimed to investigate how social workers in elderly care reason about the concept of a reasonable standard of living and how it is used in practice. A qualitative study was conducted in which eight semi-structured interviews were conducted with social workers in the elderly care unit from three different municipalities in Sweden. A vignette has also been used to investigate whether there are differences in assessments between social workers. Based on the collected empirical data, a thematic analysis has been carried out and four themes have been presented in the results section. These themes are what is a reasonable standard of living?, good vs reasonable standard of living, room for maneuver and differences in assessment. The results show that there are differences in assessments and that the concept of a reasonable standard of living is an abstract concept that has a large scope for interpretation. In parallel, the results of the study show that the majority of development assistance officers feel that their room for maneuver is at a reasonable level. A discussion is held between the importance of having room for maneuver and a law-abiding society where everyone is treated equally by the authorities. The conclusion shows that it is a difficult balancing act and that more research is required in the subject. The results have been analyzed with the help of previous research and Lipsky's theory of grassroot bureaucrats and Maslow's pyramid of needs.

The Employee Assistance Programme is regarded as a tool that could assist employees in organisations with both their personal and work-related problems. This has become evident as more employers are offering these services to their employees. The goal of this study was to gain an in-depth understanding of social workers’ views and experiences in rendering EAP services in the Gauteng Department of Health (GDoH). The study used a qualitative research approach by focusing on the explorative, descriptive, and contextual designs. Constructivist theory and the person-environmentfit model formed the framework of this study. Purposeful sampling (a criterion-based sample) was used to select social workers rendering EAP services in the GDOH. Eleven social workers who met the criteria participated in the study and their ages ranged between 33 and 50 years. Data was collected by means of semi-structured interviews. The Tesch’s eight steps of data analysis was used, and data verification was conducted based on the Guba model. The findings in this study indicate that EAP is an important programme. However, it is not prioritised by the GDoH. Consequently, EAP practitioners experience challenges that negatively affect the provision of quality EAP services. Despite the challenges, most of the EAP practitioners nonetheless continue to render these services albeit under difficult circumstances since they love and have a passion for the work they do. / Social Work / M.A. (Social Work)

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur utredande socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till insatsen kontaktfamilj och vad som påverkar deras bedömning av den. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med barn och unga. De teoretiska perspektiv som använts i studien är utvecklingsekologi och gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att kontaktfamiljsinsatsen är en insats med blandade åsikter och erfarenheter av. Det skiljer sig emellan socialsekreterarna vad som bedöms vara barnets bästa och det finns även en delad bild gällande om barnen har nytta av insatsen om den är riktad till barnets vårdnadshavare. Resultaten visar också att det saknas kriterier för när insatsen ska användas samt att de få riktlinjer som finns belyser när insatsen inte ska användas. / The purpose of the study was to increase the understanding of how Child welfare social workers address the intervention contact family and what factors impact their assessment of it. The study uses a qualitative method, and nine interviews were made with social workers who work with children and youngsters. The theoretical perspectives used in the study is ecological systems theory and street-level bureaucracy theory. The result of the study shows that the contact family is an intervention with divided views and experiences. What is seen as the best interest of the child differs between the social workers and there is also a divided opinion regarding the benefits for the children if the intervention is targeted at the parents. The results also show a lack of criteria of when the intervention should be used, and the few existing guidelines highlight when the intervention should not be used.

Samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik är idag ett vanligt fenomen som socialarbetare kan ställas inför i mötet med klienter, vilket kan medföra en hel del utmaningar. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur professionella socialarbetare upplever arbetet med klienter som har en samsjuklighet. Studien grundade sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teorierna stigma och återhämtning. Studiens resultat visade att arbetet med samsjuklighet är komplext, att det krävs en nära samverkan för att klienterna ska få rätt hjälp och att målgruppen många gånger riskerar att bli diskriminerade på grund av stigma. Slutsatserna var således att svårigheterna kring målgruppen påverkar varandra. Målgruppens stigmatiserade ställning i samhället kan exempelvis försvåra samverkan och göra det svårare att få en helhetssyn, vilket i sin tur kan påverka klientens återhämtning. / Comorbidity in the form of mental illness and addiction problems is today a common phenomenon that social workers can face in meeting clients, which can entail a lot of challenges. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of how professional social workers experience working with clients who have a comorbidity. The study was based on qualitative semi-structured interviews which were then analyzed using thematic analysis. The results were discussed based on previous research and the theories of stigma and recovery. The results of the study showed that the work with comorbidity is complex, that close collaboration is required for the clients to receive the right help and that the target group often risks being discriminated against due to stigma. The conclusions were thus that the difficulties around the target group affect each other. The target group's stigmatized position in society can, for example, complicate collaboration and make it more difficult to gain a holistic view, which in turn can affect the client's recovery.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. / Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.