<p>The purpose of this qualitative study has been; how social bonds are interlaced between the social worlds contained within the analytical division of “outside Internet” and “within Internet”. What happens with the social bond as the individual oscillate between this analytic bisection? This purpose raises important questions of the use of Internet in everyday life.</p><p>A new stance is taken toward studying the Internets integration into everyday life. The focus is adjusted to the importance of emotions. Emotions of pride and shame will be treated as the signals of social bonds state and will indicate the resistance or openness of this integration. Goffmans theory on face-work will be used as a complement. A cognitive approach on social bonds will assist the emotional approach. This is interwoven with a perspective for understanding Internet as a medium in form rather than only to focus on the “content”.</p><p>The conclusion consists of a required consistency between the quality of the social bond on the Internet and outside the Internet. The fear of inconsistency had to do with a threat of loss of face, not to come in conflict with established norms from outside the Internet. Development of close and intimate social bonds on the Internet that didn’t have a counterpart or was in inconsistency with the social bond outside Internet, lead to shame that threatened the social bond. The integration of Internet in everyday life is therefore not accomplished. Still, a new generation with instant access to the Internet is to be primary socialized under new conditions.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.</p>

The purpose of this qualitative study has been; how social bonds are interlaced between the social worlds contained within the analytical division of “outside Internet” and “within Internet”. What happens with the social bond as the individual oscillate between this analytic bisection? This purpose raises important questions of the use of Internet in everyday life. A new stance is taken toward studying the Internets integration into everyday life. The focus is adjusted to the importance of emotions. Emotions of pride and shame will be treated as the signals of social bonds state and will indicate the resistance or openness of this integration. Goffmans theory on face-work will be used as a complement. A cognitive approach on social bonds will assist the emotional approach. This is interwoven with a perspective for understanding Internet as a medium in form rather than only to focus on the “content”. The conclusion consists of a required consistency between the quality of the social bond on the Internet and outside the Internet. The fear of inconsistency had to do with a threat of loss of face, not to come in conflict with established norms from outside the Internet. Development of close and intimate social bonds on the Internet that didn’t have a counterpart or was in inconsistency with the social bond outside Internet, lead to shame that threatened the social bond. The integration of Internet in everyday life is therefore not accomplished. Still, a new generation with instant access to the Internet is to be primary socialized under new conditions.

The purpose of this qualitative study has been; how social bonds are interlaced between thesocial worlds contained within the analytical division of “outside Internet” and “withinInternet”. What happens with the social bond as the individual oscillate between this analyticbisection? This purpose raises important questions of the use of Internet in everyday life. A new stance is taken toward studying the Internets integration into everyday life. The focusis adjusted to the importance of emotions. Emotions of pride and shame will be treated as thesignals of social bonds state and will indicate the resistance or openness of this integration.Goffmans theory on face-work will be used as a complement. A cognitive approach on socialbonds will assist the emotional approach. This is interwoven with a perspective forunderstanding Internet as a medium in form rather than only to focus on the “content”. The conclusion consists of a required consistency between the quality of the social bond onthe Internet and outside the Internet. The fear of inconsistency had to do with a threat of lossof face, not to come in conflict with established norms from outside the Internet.Development of close and intimate social bonds on the Internet that didn’t have a counterpartor was in inconsistency with the social bond outside Internet, lead to shame that threatenedthe social bond. The integration of Internet in everyday life is therefore not accomplished.Still, a new generation with instant access to the Internet is to be primary socialized undernew conditions.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ”I” och ”Me” med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot. När kritiken tolkas som någonting positivt leder det till känslor av engagemang och en vilja att göra bra ifrån sig bland annat, men när den istället tolkas som någonting negativt kan den ha motsatt effekt som visar sig genom att individen kan avskärma sig från andra personer eller situationer. Kritiken kan även ge effekt, både till det bättre eller det sämre på arbetsmiljön och påverka samarbetet mellan lärarna på arbetsplatsen. / Critique is a term that has not been given as much focus as the term feedback regarding research and studies of social relations. This study shows the importance of critique in the relations between teachers at an upper-secondary school.  Using theories such as Scheff´s social bonds, Asplund´s problem solving, Mead´s “I” and “Me” amongst others we show the different aspects of critique, and what decides if it is interpreted as positive or negative. We have while doing this study discovered some things that are relevant when it comes to how individuals behave in regards to critique, for instance in what way it should be told and received. If the critique is interpreted as something positive it can lead to feelings of commitment and it can create a will to improve oneself. If it is interpreted as something negative it might have the opposite effect, that the individual isolates him or herself from other people or situations. Critique can also have an impact, for better or worse for the work environment and affect the teamwork between the teachers who work together.

Despite the fact that society is investing substantial resources in individuals not to relapse into crime, then relapse is still a large percentage of new crimes. Crime is something that all societies are dealing with and at all social levels. By punishing individuals they are excluded from the society. This serves as a form of social control. It has been shown that there is no solution to the problem. Punitive legal system generates stigma. Social reactions to crime are designed as an individual problem and not as a social problem. The correctional treatment is the fourth largest authority in Sweden and the main goal is to prevent relapse in crime. Despite this 41 % fall into crime again within 3 years. The study aims to examine the experiences of recidivism and to promote understanding of individual perceptions of factors that were critical to relapse into crime. A qualitative method was used because the objective was to access the subjective experiences. The study is based on six interviews with individuals who relapsed into crime. The theoretical framework is broad. This is because different theories get different conclusions. Theorists as George Herbert Mead, Charles Horton Cooley, Erving Goffman, Thomas J. Scheff, Peter L. Berger and Thomas Luckmann are relevant for the interpretative work in this study. The conclusion made is that group identity, social integration and loneliness are important to study when trying to find why individuals relapse into crime.   Keywords: crime, relapse, socialization, stigma, self, criminal self, social bonds / Trots att samhället satsar stora resurser på att individer inte ska återfalla i brott, återfaller ändå en stor andel i nya brott. Brottslighet är något man har försökt att komma tillrätta med i alla samhällen och på alla sociala nivåer som avspeglas i samhället. Genom att bestraffa individer exkluderas de från samhället. Bestraffning ska försvara de andras intressen och tjänar som en form av social kontroll. Det har visat sig att det inte löser problemet. Straffande rättssystem genererar stigma. Samhällets syn på brott är utformat som en individuell problematik och inte som ett socialt problem. Kriminalvården är Sveriges fjärde största myndighet. Det viktigaste målet är att förebygga återfall i brott. Trots detta återfaller 41 % i brott återigen inom 3 år. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av återfall i brott. Samt att skapa förståelse för individuella uppfattningar om faktorerna som är avgörande för att återfalla i brott. En kvalitativ metod har använts då önskan var att komma åt subjektiva upplevelser. Studien bygger på sex intervjuer utförda med individer som återfallit i brott. Den teoretiska referensramen är bred då olika slutsatser som teoretiker framför är relevanta för studien. Bland annat används George Herbert Meads, Charles Horton Cooleys, Erving Goffmans, Thomas J. Scheffs och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns tankesätt. Den konklusion som görs är att grupptillhörighet, integration i samhället och ensamhet är viktigt att studera vidare när man vill finna faktorer till varför en individ återfaller i brott.   Nyckelord: kriminalitet, återfall, socialisation, stämplingar, självet, kriminella självet, sociala band

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering. / The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.

Abstarct Vi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser på och upplever den organisationsförändring som verksamheten nu genomgår. I vår studie avser vi att undersöka våra berörda respondenters syn på förändringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förändringar, särskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu ställts inför kravet att skriva på kontrakt om obligatorisk utlandstjänst alternativt bli avskedade. Denna förändring, som innebär att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omställning för de flesta anställda. Vårt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmågan att hantera och anpassa sig till denna förändring är kopplat till flera saker, så som inställning till personens uppgift och ålder samt, beroende på hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen. Detta innefattar såväl det stöd personen har i sin närhet, som stöd från samhället och myndigheter. / We have chosen to examine how officers experience the change within the department that comes with the concept. In our study we attend to look at how the officers we have met think about the change within the organization, the meaning of this and definitions like work-identity. We have chosen to do the survey by using qualitative interviews with people who work as officers, who has been put in front of an demand to go out on international service rather than service their own country which has been the primary subject until now. These officers have to sign a contract about international service or else they will get fired. This change within the organization brings quite a big changeover for the employees at the department. Our results have shown us that the individual experiences and the ability to manage the organization change have to do with the attitude towards the changes, age differences and also social environment depending on the family situation. This includes both the support from the closest surroundings, as well as the society’s authorities whose power is affecting the individuals.

Crime comes in many different forms and can be viewed differently depending on culture, individual factors and geography. This increases the importance of discussing the subject by continually analyzing its causes, to eventually enable the development of methods and means to stop it. This study seeks to contribute to this process by analyzing factors that influence crime but also the ending of it, in the context of social factors. Accordingly, the overall goal of the study is to contribute to broadening the know-how about what influences criminal careers to help in the development of methods to stop them. This is done by analyzing the field from in two approaches; (1) what indicate crimes and (2) what contributes to the ending. This is of great importance today as it will fill a prevailing shortage in previous research which tend to focus on the field in one of the two approaches and often with the same type of participants. To achieve its purpose, the study includes individuals which are young with on-going criminal lifestyles and older which have put their criminal past behind them. Through the study analysis six themes where identified; threat of punishment, drug abuse, family relations, environmental aspects and school. / Brott förekommer i många olika former och betraktas skiftande beroende på kultur, individuella och geografiska faktorer. Brottslighet är dessutom ett eskalerande samhällsproblem som har med sig stora negativa konsekvenser på ekonomisk aktivitet och den psykiska hälsan hos samhällsinvånare. Detta sätter stor vikt på att kontinuerligt diskutera ämnet och analysera orsaker till kriminalitet för att vidareutveckla förebyggande metoder och processer. Denna studie bidrar till denna process genom att analysera faktorer som indikerar brott men också varför respondenter valt att avsluta sina kriminella karriärer, i samband med sociala band teorin. Följaktligen, är det övergripande målet att bidra till att bredda kunskapen om vad som påverkar kriminella karriärer och därav bidra till utvecklingen av metoder för att stoppa dem. Detta utförs genom att analysera studieområdet ur två olika infallsvinklar; (1) vad som skapar brott och (2) vad som stoppar det. Detta ger inte enbart studien samhällsviktig tyngd utan bidrar också till en bristfällig forskning som tenderar att endast fokusera på en infallsvinkel och ofta i datainsamling från samma typ av deltagare. För att uppnå sitt syfte har studien inkluderat individer med pågående kriminell livsstil samt personer vars kriminella karriär ligger bakom dom. Sex teman identifierades under studieanalysen; straffhot, drogmissbruk, familjerelationer, miljöaspekter och skola.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur strukturella och relationella sociala omständigheter påverkar utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. De strukturella utmaningar som försätter den studerade gruppen i en utsatt position i samhället undersöks utifrån ekonomiska resurser i form av möjligheter och hinder för etablering på arbetsmarknaden och kontakt med välfärdsfunktioner. Sociala resurser kommer också att undersökas i och med en migration till Sverige som innebär att viktiga sociala nätverk kan vara bristande. Kulturell bakgrund och anpassningen till ett nytt samhälle med främmande språk, normer och förväntningar kan också tänkas påverka kvinnornas möjligheter att säkerställa goda livsvillkor. Det empiriska materialet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med utrikesfödda, ensamstående mödrars personliga berättelser och upplevelser. Det sociologiskt teoretiska ramverket utgörs av ett intersektionalitetsperspektiv, Scheffs teori om sociala band och Habermas teori om system och livsvärld. Uppsatsens huvudinsikter omfattar den individualistiska samhällsutveckling som utmanat utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. Samhällets nedmontering av välfärdsfunktioner ställer höga krav på relationer i kvinnornas livsvärld. Sociala relationer och kontaktnät med kvinnor i liknande situation visar sig vara av stor vikt för god hälsa och välmående. / This essay aims to examine how structural and relational social circumstances affect the living conditions for migrant women in lone motherhood households. The structural challenges that contributes to the groups vulnerable position in society will be examined in this essay through financial resources in the form of opportunities and obstacles on the labor market and contact with welfare functions. Social resources will also be in focus because of the migration to Sweden which means access to important social networks may be lacking. Cultural background and the adaptation to a new society with a foreign language, norms and expectations can affect the women's ability to accommodate good living standards. The empirical material is based on eight qualitative interviews, with migrant women in lone motherhood households, and their personal stories and experiences. The sociological theoretical framework consists of an intersectional perspective, Scheff's theory of social bonds and Habermas theory of system and lifeworld. The essay's key points cover the individualistic societal development that has challenged the living conditions for the group in question. Society's dismantling of welfare functions contributes to high demands on relationships in the lifeworld of the women, where social relationships with women in a similar position prove to be of big importance for good health and well-being.