Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch. Det läggs fokus på hur de kvinnliga ledarna anpassar sig till de sociala och estetiska kraven i mansdominerade branscher. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med kvinnor som är eller har varit ledare i traditionellt mansdominerade branscher. Vad som framkommer från resultatet av undersökningen är att de kvinnliga ledarna i de traditionellt mansdominerade branscherna under sin uppväxt har haft en manlig förebild som bidragit till att kvinnorna har typiskt maskulina egenskaper och upplever att de mansdominerade branscherna inte är något främmande. Det framkommer att kvinnliga ledare möter motstånd på väg upp i hierarkin på grund av att de har svårt att accepteras som auktoriteter. För att de kvinnliga ledarna ska lyckas avancera i den mansdominerade branschen krävs en genomslagskraft från kvinnorna. Slutligen visar resultatet att de kvinnliga ledarna använder den estetiska kompetensen för att underlätta kommunikationen med de anställda och för att upplevas som representativ.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisationssocialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Detta arbete handlar om pedagoger inom grundskolans perspektiv på utomhuspedagogik som ett komplement till elevernas formella lärande och hur de ser på utomhuspedagogikens möjlighet till att främja elevernas utveckling.  Metoden består av semistrukturerade intervjuer med 5 olika respondenter. Pedagogerna som intervjuades berättar att de tycker att utomhuspedagogik fungerar bra som ett komplement till det formella lärandet och på vilka sätt som de tycker att eleverna utvecklas genom utomhuspedagogik. De menar att eleverna bl.a. utvecklar deras sociala kompetens, koncentrationsförmåga och kan även leda till ökad trygghetskänsla. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på hur perspektivet på utomhuspedagogik ser ut i en större skala, då vi tror att resultatet kommer skilja sig när pedagoger som inte har utomhuspedagogik får berätta sin syn på ämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur elever hanterar en konflikt med andra elever i fritidshemmet. Vi vill med studien försöka se hur elever agerar när de hamnar i en konflikt med en annan elev samt hur de reagerar i situationen som uppstår. I studien använder vi oss av deltagande observationer och dessa kompletteras med semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod. Respondenterna är de elever som är inskrivna i två olika fritidsverksamheter i olika delar av Sverige. Vi går från att vara pedagog till observatör när vi upplever att en konflikt uppstår. Vi har valt att kategorisera de olika konflikterna och som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av olika strategier för att undersöka vilken väg konflikten tar. I Studien har vi sett att elever hanterar konflikter både på ett konstruktivt och destruktivt sätt. Många gånger väljer eleverna att ta hjälp av pedagog och andra elever väljer också att gå emellan. När eleverna hanterar konflikterna själva funderar vi på om de verkligen blir lösta konstruktivt utan att någon känner sig som en förlorare.

Studien som genomförts är en kvantitativ studie med syftet att undersöka hur chefer ser på sin kompetens och kompetensutveckling. I den tidigare forskningen presenteras forskning som berör de tre kompetenserna som är centrala i enkäten, social, ledarskaps- och inspirerande kompetens. Därefter följer de till studien valda teoretiska perspektiven, ELDs kompetenskategorier och Illeris lärande. I resultatet framkommer det att de chefer som deltagit i studien generellt sett skattar den egna kompetensen högt i nuläget inom samtliga tre områden. Övervägande del av cheferna skattar dessutom den egna kompetensen i dåtid högt. Detta resulterar i att övervägande del av cheferna har samma skattning av kompetenserna i då- och nutid. De som skattar sig själva annorlunda skattar övervägande nuläget högre. Intresset för utveckling av social kompetens, ledarskapskompetens och inspirerande kompetens är lågt. Istället framkommer egna förslag på kompetenser som deltagande chefer vill utveckla. Utifrån analyseringen av resultatet så framkommer det att mest önskvärt är kompetenser som har motsvarande kompetenser i ELDs kategori ledarskap/administration.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares främjande arbete med barn som leker ensamma och inte ingår i kamratrelationer i förskolan samt vilka åtgärdande insatser som tillsätts. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt oss av samtalsintervjuer med förskollärare för att få en konkret inblick i förskollärares tankar och reflektioner över ämnet. Samt undersöka ifall respondenterna har kännedom om bakomliggande orsaker till barns problematik med sociala interaktioner såsom blyghet, social fobi eller andra kända diagnoser. Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till det livslånga lärandet och bygga kompetenta samhällsmedlemmar (Lpfö 18, s.7). Bakgrunden i studien kommer från ett samhällsenligt problem där vi fokuserar på individer som besitter en problematik med sin sociala kompetens. Därför ser vi vikten av att denna problematik upptäcks i tidig ålder och arbetas med redan i förskolan. I vår studie har vi kunnat urskilja pedagoger som är uppmärksamma och planerar verksamheten så att barnen får jobba med sin problematik. Resultatet i studien visar även på att det i en barngrupp normalt finns 1-2 barn som uppvisar drag av blyghet eller social fobi. Pedagogerna i vår studie jobbar överlag aktivt med att stärka barnens sociala kompetens och lägger upp arbetet så att barnen ska ha möjlighet att öva på det sociala samspelet. I frågan om det finns någon känd bakomliggande orsak till barnens problematik fann vi ett blandat resultat där olika sorters diagnoser samt ärftlighet var grunden i barnens problematik.

No description available.

Bakgrund  Hälsa är den centrala målsättningen inom omvårdnad och alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Terapeutisk användning av djur finns beskrivet sedan 1700-talet men fram till idag är implementering av djurassisterad terapi vid vård och omsorg av barn begränsad. Tidigare har djurassisterad terapi använts flitigt inom exempelvis äldreomsorg för personer med demens. Relationen mellan människa och djur kanske även kan tillämpas inom vård och omsorg för att minska smärta, stress, depressiva symtom och öka social kompetens hos barn.  Syfte  Syftet var att beskriva tillämpning av djurassisterad terapi inom vård och omsorg för att främja barns hälsa.  Metod  Litteraturöversikt har valts som metod. Totalt 16 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Två artiklar påträffades via manuella sökningar. Urvalskriterier tillämpades för att begränsa sökningarna. De inkluderade artiklarna sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Resultatet presenteras under två huvudrubriker vilka utformats efter frågeställningarnas formulering. I resultatet framgick att djurassisterad terapi kan tillämpas vid smärta, stress, depressiva symtom och för att utveckla social kompetens hos barn. Genom att tillämpa djurassisterad terapi inom vård och omsorg kan barns hälsa främjas.  Slutsats  I denna litteraturöversikt framkommer det att djurassisterad terapi kan tillämpas vid vård och omsorg för att främja barns hälsa vilket ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Därför skulle djurassisterad terapi kunna tillämpas som stöd i omvårdnaden inom vård och omsorg för att främja barns hälsa kring områden som smärta, stress, depressiva symtom och social kompetens.

Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främstpga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fannspå båda skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionernaanvändes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vibörjade intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den gårut på.I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningenbedrivs på två av Malmös skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs ipraktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden.Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet iskolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen.Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolankommer från många olika kulturer. Vi valde just dessa två skolor framför allt pga. att vi vet attbåda skolor arbetar med Livskunskap men gör det på olika sätt trots att de arbetar utifrånsamma metod. Vi valde att utföra observationer i klasser på de olika skolor samt kvalitativaintervjuer med rektorer på skolor och pedagogerna i klasserna. Vi utförde även parintervjuermed barnen som vi observerade.Undersökningen visar att arbetet med Livksunskap som ämne fungerar bra på båda skolormen att skolorna arbetar väldigt olika med ämnet samt befinner sig på olika stadier i arbetetmed metoden som de valt att utgå från. Ingen av skolorna täcker dock alla delar som bordeingå i Livskunskap och tappar bort bl.a. sexualiteten och döden.