Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma förskollärare uppfattar och arbetar med den sociala språkmiljön i förskolan. Studien är kvalitativ och genomförs utifrån en semistrukturerad intervjumetod vilket resulterade i åtta intervjuer med förskollärare från åtta olika förskolor. Resultatet visar att den sociala språkmiljön anses ha inverkan på barns språkliga utveckling och utgör en väsentlig del av förskollärarnas pedagogiska arbete i förskolan. Det framkommer vidare att arbetet med sociala språkmiljöer i förskolan är komplext och innefattar flera aspekter av lärande, språk och samspel. Den teoretiska utgångspunkten “sociokulturellt perspektiv” appliceras på studien och används i analys av resultatet. En av studiens slutsatser blev att begreppet ”sociala språkmiljöer” innefattar en tvetydighet. Ytterligare en slutsats blev att arbetet med den sociala språkmiljön kan bidra till att barns språk- och samspelsförmåga utvecklas men förutsätter att förskollärare arbetar aktivt och medvetet med att skapa ett språkstimulerande klimat i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med skriftspråk i förskolan och hur pedagoger genom material och miljö i leken kan främja barns skriftspråksutveckling. Den teoretiska utgångspunkten för studien vilar på det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad form genomfördes med fyra pedagoger verksamma i norra Sverige. I studien framkommer det att leken har betydelse för barns skriftspråksutveckling. Resultatet visar på miljön och materialets betydelse i leken för att väcka barns intresse för skrift. De deltagande pedagogerna beskriver hur de genom att tillföra relevant material och genom miljöns utformning kan väcka intresse för skrift i leken. Vidare beskriver pedagogerna sin roll i leken för att ge stöd och stimulera barns skriftspråksutveckling. Utifrån resultatet dras slutsatsen att pedagogerna behöver skapa utmaningar i barns lek för att vidga deras perspektiv på skriftspråk. Pedagoger i förskolan behöver ta tillvara på barns tidigare erfarenheter och införliva flerspråkighetsperspektiv gällande skriftspråk i utbildningen.

Studien behandlar förskollärares syn på en social och fysisk språkstimulerande miljö i förskolan. Detta med fokus på förskollärares användning av språkstimulerande strategier samt utformningen av en flexibel lärmiljö som kan främja barns utveckling och lärande. Densociala och fysiska miljön i förskolan är nära sammankopplade och har stor betydelse för barns utveckling av språket. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt där samspel och kommunikation är betydelsefulla aspekter för att främja barns utveckling och lärande. En föränderlig miljö som innehåller intressanta samt utmanande artefakter, det vill säga material, kan bidra till barns samspel och kommunikation i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med den sociala och den fysiska språkmiljön i förskolan för att stimulera barns språkutveckling. Metoden utgår från en kvalitativ undersökning i form av intervjuformulär. Syftet med intervjuformulären är att ta reda på förskollärares beskrivningar om hur de nyttjar den fysiska miljön i förskolan samt hur de beskriver att de använder den sociala språkmiljön för att främja barns språkutveckling. Deras beskrivningar av den fysiska och sociala språkmiljön i förskolan är väsentliga för att få svar på studiens syfte. I studiens resultat framgår det att förskollärarna är medvetna om att den sociala och fysiska språkmiljön hör nära samman. Förskollärarna beskriver att de använder språkstimulerande strategier för att främja barns utveckling av språket såsom att dela in barnen i mindre grupper och erbjuda dem ett varierat utbud av material. Resultatet visar att förskollärarna försöker utforma en flexibel språkmiljö utifrån barns intressen och behov för att främja samspel och kommunikation.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling. Någon konkret språklig stimulans utifrån den fysiska språkmiljön går av resultatet inte att påvisa. Den sociala språkmiljön kring barnet har under dagen för studien utgjorts av samtal, fri lek, högläsning och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Stimulans av så väl fonologiska, semantiska, grammatiska som pragmatiska aspekter av barnets språkutveckling går under dagen att utläsa. Undersökningens resultat visar på att enskilda barns språkliga stimulans till stor del är beroende av kompetenta och engagerade vuxna med förmåga att tillsammans med barnen skapa lustfyllda och kreativa miljöer.

In this study, we present the different teaching strategies that participating preschool teachers describe that they use to stimulate and develop children's language through fiction. We will present what factors influence the selection of fiction at the preschool. Furthermore, we describe the preschool teachers' perceptions of how they describe their conditions and knowledge of literature work together with the children. We chose to do a qualitative study where we visited different preschools to interview active preschool teachers based on semi-structured interview questions. When compiling the results, we used a phenomenographic methodological approach to obtain preschool teachers' different perceptions of the language-stimulating work. The most significant thing we were able to get in the result is that all preschool teachers in our study described an awareness of the importance of language-stimulating teaching in preschool. It also emerged that preschool teachers included language-stimulating activities through planned teaching or spontaneously arising situations. We were further able to discern in the results how the preschool teachers in our study used different strategies to stimulate children's language. Reading aloud, book conversations, image creation, dramatization and reflection conversations were some strategies that emerged. As a conclusion, through the interviews we were able to get the preschool teachers' perceptions and what conditions and challenges they experience with the language-developing work in preschool. Something that we have found important from the study is that preschool teachers' knowledge and prerequisites have a significant role in children's language development and where children's language is stimulated and challenged in social contexts. / I den här studien presenterar vi vilka olika undervisningsstrategier medverkande förskollärare beskriver att de använder sig av för att stimulera och utveckla barns språk genom skönlitteratur. Vi kommer att presentera vilka faktorer som påverkar urvalet av skönlitteratur på förskolan. Vidare redogör vi förskollärarnas uppfattningar av hur de beskriver sina förutsättningar och kunskaper kring litteraturarbete tillsammans med barnen. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi besökte olika förskolor för att intervjua verksamma förskollärare utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Vid sammanställningen av resultatet utgick vi från en fenomenografisk metodansats för att få fram förskollärares olika uppfattningar om det språkstimulerande arbetet. Det mest betydelsefulla vi kunde vi få fram i resultatet var att samtliga förskollärare i vår studie beskrev en medvetenhet kring vikten av språkstimulerande undervisning i förskolan. Det framkom också att förskollärare inkluderade språkstimulerande aktiviteter genom planerad undervisning eller spontant uppkomna situationer. Vi kunde vidare i resultatet urskilja hur förskollärarna i vår studie använde sig av olika strategier för att stimulera barns språk. Högläsning, boksamtal, bildskapande, dramatisering och reflektionssamtal var några strategier som framkom. Som avslutning kunde vi genom intervjuerna få fram förskollärares uppfattningar och vilka förutsättningar och utmaningar de upplever med det språkutvecklande arbetet i förskolan. Något som vi funnit som viktigt utifrån studien är att förskollärares kunskaper och förutsättningar har en betydande roll för barns språkutveckling och där barns språk stimuleras och utmanas i sociala kontexter.