Denna uppsats riktas mot kunskapsområdet lärandet i leken. Syftet är att undersöka och få större förståelse för lekens betydelse för lärandet och hur den uppfattas av pedagoger. Vår metod är semistrukturerade intervjuer, där vi samtalat med nio lärare. Våra informanter är fyra klasslärare och fem lärare i fritidshem. Intervjuerna har genomförts på informanternas arbetsplats eller digitalt. Vi har använt oss av en tematisk och fenomenografisk analys av den empirin som vi samlat i våra intervjuer. Litteraturbakgrunden visar att det finns skillnader i hur pedagoger inom olika skolformer uppfattar leken. Den tidigare forskningen påvisar att denna skillnad kan ha att göra med i vilken skolform en lärare jobbar i. Enligt litteraturen så ser klasslärare att leken bör uppfylla en målbild utifrån styrdokumenten medan lärare i fritidshem ser leken ur ett perspektiv av socialt lärande. Utifrån det så ställde vi frågan Hur uppfattas leken som ett praktiskt, didaktiskt verktyg av pedagoger i olika skolformer? Vår studie visar att denna skillnad i synen på leken påvisas även hos våra informanter, där vårt resultat lutar åt samma skillnad i synen på hur leken uppfattas av pedagoger. Klasslärarnas fokus ligger på måluppfyllnad och kunskapskrav medan fritidshemslärarna ser lärandet i leken främst som en social arena där eleverna tränar sociala egenskaper. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades. Pojkarnas huvudansvariga pedagog besvarade ett frågeformulär med öppna frågor. Undersökningsgruppen utgjordes av åtta personer, hälften från vardera skolform. Skolformerna har olika förutsättningar att organisera sin verksamhet utifrån personaltäthet och gruppstorlek. Många sociala kontakter kräver energi och försvårar inlärning. Dagens organisation inom grundskolan, omöjliggör en optimal kunskapsutveckling för elever med ADHD. Tillgängliga vuxna med ett positivt bemötande och förhållningssätt har stor betydelse för den sociala utvecklingen, likaså en anpassning av den fysiska miljön. Elevens tro på den egna förmågan och det egna människovärdet har bättre förutsättningar att utvecklas i särskolan. Den viktigaste trivselfaktorn i skolan för elever med ADHD är att ha kamrater.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder. Vi har intervjuat sammanlagt åtta pedagoger och samtalat med tio barn. Vi har dessutom genomfört en mailintervju med Anders Szczepanski, verksam vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet. Vårt resultat visar att profileringen utomhusförskola inte automatiskt innebär utomhuspedagogik. Vår studie visar på både vinster och brister med utomhusförskoleverksamhet och vi har dragit slutsatsen att det finns många vinster med utomhuspedagogik och att ett inomhus- och utomhusperspektiv ständigt bör stå i samverkan.

Syftet med denna studie är kunna uppmärksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrån en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om när samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill säga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt själv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation.Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och när barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av själv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstå sig själv och andra.Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraåringars lek på en förskola för att uppmärksamma deras samspel.I resultatet kom jag fram till att barnen lär sig förstå sin omvärld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som går att veta. Kommunikationen är en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstår redan i tidig ålder då barn uttrycker sig genom kroppsspråket det vill säga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel.Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lärande

Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger på fem kommunala förskolor i en sydsvensk kommun resonerar kring utevistelse, samt om det är skillnad mellan förskolorna utifrån olika områden så som hälsa, lärande, social utveckling och ett par områden till. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkätundersökning för att få svar på våra frågeställningar. Sedan analyserade vi empirin och tidigare litteratur genom de fyra ovan nämnda områden samt övriga argument för eller emot att gå ut.Pedagogerna som medverkat i vår undersökning anser att det är viktigt att var ute, för både barn och vuxna. Undersökningen visar att det spelar mindre roll var man arbetar eller hur länge för verksamhetens utevistelser. Viktigast för barnens fysiska hälsa och lärandeförutsättningar är vilka pedagoger som arbetar med dem, på vilken förskola de går samt personalens personliga inställning till utevistelse. Vad gäller utevistelse finns det tecken som tyder på att det mer är pedagogernas vilja som styr än barnens.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1–5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati. Elevernas beskrivningar av rasten betonar betydelsen av att de får vara fria och leka vad de vill; valfriheten är viktig för dem. Pedagogerna anser att det finns en outnyttjad potential i rasten, som mycket väl hade kunnat innehålla pedagogiskt styrda aktiviteter/lekar. Vår undersökning pekar på att skolrastens funktion kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolans arbete och att eleverna leker eftersom det är socialt främjande. Vidare kommer vi fram till att rast under skoltid kan liknas vid en redan existerande verksamhet: fritidshemmets.

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar av social kompetens som en del av fritidshemmets verksamhet. Studien visar på att det finns en gemensam syn för hur fritidshemspersonal ser på begreppet social kompetens. Social kompetens ses framförallt som en individs förmåga att samspela och fungera med andra individer i olika situationer och gruppkonstellationer. Personalen ser också vikten av att vara socialt kompetenta och uttrycker behovet att utveckla denna förmåga kontinuerligt Fritidshemspersonalen lyfter också fram problematik med arbetet kring social kompetens inom fritidshemmet och att dagens samhällsutveckling och den utveckling som Skolverket har i åtanke för fritidshemmet inte är förenliga med varandra.

<p>Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med detta arbete, är att lägga fram belägg för ett införande av dans på skolschemat. Med dans menar jag i det här fallet pardans, alltså en social form av dans där man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete är den svenska "riksbuggen". </p><p>Jag vill i arbetet påvisa några av de största vinsterna med dans och även argumentera för hur dessa skulle kunna påverka elevers utveckling, både i skolan och på ett personligt plan. Målet med arbetet är att kunna ge lärare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just på deras skola. </p><p>Grunden i mina argument vilar delvis på min egen erfarenhet av dans. Jag har dansat i över 15 år och har då provat en mängd olika former av dans, varav Bugg alltid varit den huvudsakliga. Sedan 1992 har jag tävlat i Bugg och sedan 1994 har jag även hållit kurser och träningar i Bugg. Jag försöker i litteraturdelen av arbetet att få ytterligare fog för mina argument och den sista delen jag grundat mina argument på, är de tre intervjuer jag genomfört. </p><p>Mitt huvudsakliga argument för ett införande av dans på skolschemat, är den mer utvecklade och en mer omfattande sociala interaktion mellan människor som dans skapar, alltså hur människor i ett samhälle egentligen ska vara mot varandra. Dans skapar automatiskt kroppslig och själslig närhet mellan personer och därigenom tillfredställs ett av våra mest grundläggande behov. Alla de vinster som den enskilde eleven gör i sin egen utveckling genom att dansa, kommer som en ren bonus. Jag syftar då exempelvis på saker som en positivare självbild och ett ökat självförtroende.</p>