• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1987
  • 69
  • 1
  • Tagged with
  • 2057
  • 2057
  • 1064
  • 1055
  • 321
  • 317
  • 310
  • 289
  • 288
  • 276
  • 275
  • 274
  • 267
  • 266
  • 254
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

Varumärkesimage eller kommunikation via sociala medier – vad har störst inflytande på konsumenter? : En studie kring hur stort inflytande varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier har på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.

Blazevic, Matea, Petersson, Lina January 2017 (has links)
Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.
192

Det sociala varumärket : - hur medarbetares användande av sociala medier påverkar varumärket

Lind, Helena, Linde, Emma January 2010 (has links)
Bakgrund: Användandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för många människor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gäller även medarbetare på ett företag. Företag och organisationer bör ha förståelse för och ta hänsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare är representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumärket. Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det påverkar varumärken. Vi vill även skapa förståelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares användande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, både externt och internt. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner på olika företag. Den empiri som vi samlade in genomintervjuer kompletterade vi med noga utvalda sekundärkällor på Internet. Slutsats: Sociala medier har förmågan att både bygga upp och rasera ett varumärke. Företag bör använda sociala medier och de måste ävenanpassa sig till den nya marknadssituation som har uppstått genom sociala medier. Utifrån en vägledande policy bör anställda tillåtas använda sociala medier under arbetstid och de bör även ses som företags tillgångar i de sociala medierna då deras närvaro bidrar till omvärldsbevakning och de figurerar dessutom som ambassadörer för varumärket.
193

Upplevelser i Sociala Medier : En studie om användares upplevelser på den sociala medieplattformen Instagram / Experiences in Social Media : A study about user experiences on the social media platform Instagram

Bergkvist, Hanna, Palmér, Sabina January 2015 (has links)
Företag lägger allt större vikt vid skapandet av upplevelser för konsumenter, vilket utgör det fjärde ekonomiska erbjudandet. Upplevelseindustrin växer samtidigt som varor och tjänster i allt högre grad blir digitaliserade. Användandet av sociala medier ökar även och det har skett en förskjutning mot visuella sociala medier där bilder står i centrum. Upplevelser existerar även i digitala miljöer och det finns information om hur företag bäst bör utforma dessa. Med anledning av att det saknas en tydlig definition av begreppet upplevelser i litteraturen samt att det saknas ett konsumentperspektiv gällande upplevelser i digitala miljöer, är studiens syfte att undersöka och skapa förståelse för upplevelser på Instagram med en forskningsfråga som ämnar undersöka vilka faktorer på Instagram som påverkar upplevelsen på Instagram. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt av undersökande karaktär med en interpretivistisk och konstruktionistisk ståndpunkt. För att erhålla betydelsefulla insikter i ämnet samlades data in genom två fokusgrupper. Studien visar att upplevelser på Instagram består av konsumtion av bilder i form av observation och interaktion. Förväntningar, användarvänlighet och tidigare upplevelser påverkar upplevelsen på Instagram som skapas genom sinnena, delaktighet och känslor. Upplevelsepotentialen är högre på Instagram än på andra sociala medier som inte är bildbaserade men lägre än i det verkliga livet på grund av att färre sinnen kan stimuleras. / Companies are putting a large emphasis on the creation of experiences, which makes the fourth economic offering. The Experience Economy is growing, while products and services are being digitalized to a larger extent. The usage of social media is growing, with especially large focus on visual social media that are centered around pictures. Experiences also exist in digital environments and there is plenty of information available on how companies best should design these. Since there is no clear definition of the concept experience in the literature and a consumer perspective is missing regarding experiences in digital environment, the purpose of the study is to explore and create an understanding for user experiences on Instagram with a research question that investigates how different factors on Instagram affect the user experience. The study is exploratory, qualitative and deductive with an interpretative and constructionist position. To gain meaningful insights within the subject, two focus groups were conducted. The study shows that experiences on Instagram consist of consumption of pictures in the form of observation and interaction. Expectations, user accessibility and past experiences affect the user experience on Instagram that is created through the senses, participation and feelings. The experience potential is higher on Instagram than on other types of social media that are not focused on pictures but lower than in real life, as less senses can be stimulated.
194

Sociala mediers användarvillkor : Användarens och Tjänsteleverantörens ansvar i förhållande till användarvillkoren / Social media terms of service : The user or the servicemanufactors responsibility due to terms of service

Angelison Lindkvist, Linda January 2016 (has links)
Dagens informations-teknologiska samhälle har bidragit till att samhället har ställts inför nya utmaningar. Sociala medier, så som exempelvis Facebook och Instagram, har blivit en del av vardagen för många människor. Med detta fenomen har även vissa problem uppstått som gör att samhället står inför nya utmaningar. Dagligen publiceras inlägg på sociala medier som kan upplevas både hotfulla och kränkande för andra individer. Detta har framför allt uppmärksammats bland de unga användarna. I mitt arbete har jag valt att försöka ta reda på vad applikationstillverkarna faktiskt reglerar i sina användarvillkor och hur de sedan följer upp att användarna faktiskt följer dessa användarvillkor. För att ha möjlighet till detta har jag genom arbetet valt att bedriva en teoretisk studie och att sedan komplettera denna med en kvantitativ metod. Studien visar att större delen av användare av sociala medier inte läser applikationstillverkarnas användarvillkor. Men detta till trots lägger tjänsteleverantören över ansvaret på användaren att se till att deras användarvillkor följs. Användare av sociala medier godkänner, i de allra flesta fallen, användarvillkoren bara genom att börja använda applikationen. Jag har studerat fem stora sociala mediers användarvillkor för att förstå vad det är användaren godkänner, även fast många av dem inte har läst dem innan.
195

Marknadsföringslagens tillämplighet vid innehållsmarknadsföring

Lindmark, Jessica, Lundqvist, Fanny January 2017 (has links)
I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.
196

Marknadsföring på sociala medier för att skapa varumärkeslojalitet : En kvalitativ studie om modeföretag inom fast fashionbranschen

Thorin Olofsson, Linnea, Laigaard, Nathalie January 2023 (has links)
No description available.
197

Sociala medier-stalkning : den normaliserade övervakningen / Social media stalking : the normalized surveillance

Gunnarsson, Andrea, Åkerberg, Olivia January 2018 (has links)
Digitaliseringen är djupt rotat i det svenska samhället och idag ser vi att majoriteten av svenskarna använder internet och sociala medier i stor utsträckning (IIS, 2017). Sociala medier-stalkning (SM-stalkning) är det relativt nya fenomenet som innebär att hämta information om andra människor via sociala plattformar som Facebook eller Instagram. Tidigare forskning har fokuserat på nära, redan etablerade relationer. Denna uppsats ämnar undersöka sociala medier-stalkning i relation till nya och potentiella relationer genom att besvara frågorna om vilken utsträckning detta beteende sker, hur det varierar mellan olika grupper och vilka faktorer som kan förklara beteendet. Med en kvantitativ utgångspunkt formulerades en webbenkät som skickades ut via Facebook. Resultatet analyserades sedan i tre fokusområden i multipla linjära regressionsmodeller samt medelvärdestabeller. Resultatet visade att sociala medier stalkning är ett vanligt beteende men att det skiljer sig i vilken utsträckning det genomförs. De gruppskillnader som hittades i studien var att kvinnor gör beteendet mer än män, studenter gör beteendet mer än heltidsarbetare och yngre SM-stalkar mer än äldre. Efter att ha konstanthållt för samtliga fokusområden (sociodemografi, personlighetsdrag och ensamhet) visade det sig att resultatet som var signifikant i våra regressionsmodeller, pekar på att de förklaringsfaktorer till varför människor SM-stalkar var; viktighet av att bli omtyckt samt användning av den information som uppkommer vid SM-stalkning. Vi argumenterar för att detta handlar om kontroll respektive konformitet inom ramarna för människors fundamentala behov av att tillhöra sociala relationer och grupper.
198

Happy Snapping! En studie om Snapchat som möjlig kanal för marknadsföring

Nilsson, Hannah January 2016 (has links)
Sociala medier har idag en betydande roll för företag och deras marknadsföringsmöjligheter. Snapchat är relativt ny social medieapplikation som möjliggör kommunikation mellan människor. Denna studie undersöker Snapchat som möjlig kanal för företags marknadsföring. Undersökningen baseras på en datainsamling av litteratur kring sociala medier i allmänhet och kring Snapchat i synnerhet. Studien är indelad i två undersökningar. Den första fokuserar på användarens upplevelser och användning av Snapchat och innehåller data insamlad genom två fokusgruppsamtal och ett frågeformulär. Den andra undersökningen ser till företags möjligheter att marknadsföra genom Snapchat. Detta genom datainsamling i form av en kvalitativ intervju med ett företag som fokuserar på marknadsföring genom sociala medier, samt genom ett experiment för att se hur applikationen fungerar för företag i praktiken. Resultatet visar att snapchatanvändare är kritiska till marknadsföring genom Snapchat. Användarna vill inte ha reklam i en kanal de använder för kommunikation med vänner. Studien leder fram till slutsatsen om att det tycks vara svårt att som företag vara en pionjär på Snapchat då det är få snapchatanvändare som vill följa företag på Snapchat. Det förefaller dock vara viktigt för företag att finnas där konsumenterna finns. Detta kräver dock att företaget skickar ut budskap som är intressanta för målgruppen. / Social Media has become important for companies and their marketing possibilities. Snapchat is a relatively new social media channel that enables communication between people. This study aims to explore Snapchat as a possible marketing channel. The study is based on literature about social media in general and on Snapchat in particular. It is divided into two studies. The first one focus on the user experience of Snapchat and contains data collected through two focus groups and one questionnaire. The other part of the study aims to look at companies possibility to use Snapchat as a marketing channel. This part collects information throughout a qualitative interview with a company that focus on social media marketing, and also throughout an experiment to show how Snapchat works for companies in practice. The result shows that the Snapchat users are critical about marketing through Snapchat. The users don’t want advertising in a channel they use for communication with friends. This leads to the conclusion that it is hard to be a Snapchat pioneer since the users don’t want to follow companies Snapchat accounts. Another conclusion is that it is important for companies to be where the costumers are, but that it requires that the company messages are interesting for the target group.
199

ROI i sociala medier : Att investera

Pehrsson, Isabella, Berg, Joella January 2013 (has links)
Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej. I en jämförelse mellanledning- och marknadsperspektiv konstaterades ett kunskapsglapp mellan beslutsfattare ochmarknadsförare på grund av att ekonomisk avkastning inte är mätbar. Ledningen önskar hårdasiffror för att motivera en investering medan marknadscheferna argumenterar med ROE.Idag använder företag flertalet metoder för att mäta effekten på sina investeringar i sociala medier och vad som skall mätas är individuellt för varje företag beroende på uppsatta mål.Därtill har sociala medier en bevisad effekt på kostnadseffektivisering. Trots att företagenverkar i de sociala medierna är budgeten fortfarande liten i förhållande till traditionell media,även om traditionella statiska kanaler har lägre spridningsmöjlighet.Marknadschefer och ledning måste lära sig tala samma språk då de båda förstår konkurrenskraft och varumärkesbyggande. Ledningen måste därtill skaffa sig mer kunskapom sociala medier och dess användning inom företag då det är i deras intresse att hänga medkonkurrenterna samt finnas där deras kunder finns. Därtill har rapporten bekräftat att socialamedier måste hanteras långsiktigt. / Program: Textilekonomutbildningen
200

Nyhetsmedierna och den nya publiken : En surveyundersökning i två utvalda skolor om förtroende och konsumtion av nyheter

Flyxe, Jonathan, Avdic, Anel January 2015 (has links)
Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

Page generated in 0.0731 seconds