Dagens arbetsmarknad kännetecknas av förändring och teknisk utveckling som leder till att personalen blir företagets viktigaste resurs och att företaget således bör arbeta aktivt med att behålla sin arbetskraft. Studier visar att anställda som genomgått en onboarding tenderar att stanna längre på arbetsplatsen vilket innebär att företag bör arbeta systematiskt med denna process. Onboarding inkluderar att medarbetaren lär känna sin arbetsplats, sina kollegor och den nya arbetsrollen. Målet med denna process är att medarbetaren ska känna en lojalitet gentemot sin arbetsgivare och ett engagemang till sitt arbete. Av särskild vikt blir denna process inom IT-branschen eftersom studier visar att personalomsättningen är högre i denna bransch än i andra. Denna studie syftar till att skapa en större förståelse för onboarding och hur processen kan skapa arbetsengagemang, detta genom att studera medarbetares upplevelser inom en IT-avdelning. De frågeställningar som söks svar på är Hur beskriver medarbetarna sin onboardingprocess? och Hur kan en onboardingprocess utformas för att främja arbetsengagemang hos medarbetare? En kvalitativ metod har använts och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare som anställts under det senaste året. Resultatet visar att onboardingprocessen har sett olika ut för medarbetarna och att arbetsengagemang skapats av olika aktiviteter. De delar som berörs av särskild vikt i resultatet är mentorskap, sociala relationer och inblick i verksamheten. Vidare visar resultatet på viss förbättringspotential genom att till exempel skapa en mer standardiserad process. Genom att förbättra detta kan det bidra till en förbättrad upplevelse och att medarbetarna får ett större engagemang gentemot sitt arbete.

Byggbranschen har en historia av att vara en av de allra mest mansdominerade branscherna i Sverige. På mycket mansdominerade platser finns det ofta en kultur, machokultur, som leder till att de få kvinnor som finns i branschen väljer att lämna. Regeringen och fackförbundet Byggnads har uppmärksammat detta som ett problem och satt upp mål om att både rekrytera och behålla fler kvinnor i branschen. Syftet med denna studie är således att studera kvinnors erfarenheter av att arbeta i byggbranschen. En ambition med studien är att identifiera faktorer som är avgörande för kvinnors vilja att stanna i branschen. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där fyra kvinnor som arbetar inom byggbranschen intervjuades. Empirin har sedan analyserats med en tematisk analysmetod i syfte att finna möjliga samband. Resultatet visar att byggbranschen till en viss del fortfarande präglas av en machokultur, där mannen upprätthålls som norm genom både genuskontraktet och homosocialiteten. Normen bidrar till en könssegregering som försvårar kvinnors tillträde till högre positioner i kombination med familjeliv. Trots att machokulturen finns kvar tyder även resultatet på att den är på väg att luckras upp genom det generationsskifte som sker. Kvinnorna trivs överlag bra i branschen men det krävs ett fortsatt arbete med jämställdhetsfrågor för att kvinnor och män ska ha möjligheten att arbeta under samma villkor. Lösningar på jämställdhetsproblematiken bör ske genom fokus på jämställdhet inom yrkesområde och en medvetenhet i rekryteringsprocessen. Om det inte aktivt arbetas med att jämna ut könsfördelningen inom olika yrkesområden kommer machokulturen inte utrotas. Det kommer i sin tur leda till att branschen fortsatt har problem med att rekrytera och behålla kvinnor.

I varje organisation existerar det en kultur, organisationskultur, som är unik just för företaget och inom den kan det finnas variationer. Kunskap om hur organisationskulturen ser ut, vilka variationer som finns, vad de beror på och hur de kan komma till uttryck är en styrka för organisationen och ger den en stor fördel i dess utveckling samt kan vara avgörande för organisationens överlevnad. Ett sätt att få kunskap om sin organisationskultur kan vara att mäta den. Denna studie syftade till att få en fördjupad förståelse av organisationskultur och, med mätinstrumentet OCAI, utröna hur den såg ut för två enheter (butik och HR) i en organisation. Genom en kombinerad studie genomfördes en enkät och en gruppintervju som besvarade frågeställningarna. Frågorna som användes för att besvara syftet innefattade hur organisationskulturen såg ut i respektive enhets Nuläge och Önskat läge, samsynen mellan enheterna och hur de betraktade utfallet av enkäten. De centrala resultat som framkom i studien var att de två enheterna hade, vid mätning av deras Nuläge, skattat sin organisationskultur lika. Klankultur är den kultur som domineras och delas av båda enheterna. Det rådde inte lika hög kongruens i enheternas skattning för Önskat läge; HR önskade större förändringar än butiken. Framförallt var det hierarki och marknadskulturen som HR ville minska medan butiken inte ville ha någon större förändring från Nuläget. De marginella skillnaderna butiken önskade var att minska hierarkin och öka adhokratin. Vid gruppintervjun uttryckte deltagarna en igenkänning i resultatet och att OCAI fyller ett glapp genom att kunna vara ett komplement till den årliga medarbetarundersökningen. Organisationen arbetade aktivt med sin organisationskultur och resultatet skulle kunna tyda på att kulturen genomsyrade hela företaget men en vidare undersökning behöver genomföras innan det går att konstatera.

Studien undersöker hur personer med en synlig fysisk funktionsnedsättning upplever sig själva i relation till andra människor som inte sticker ut från mängden. Fyra personer har fått svara på frågor kring vilka svårigheter han eller hon möter som funktionsnedsatt, samt hur han eller hon upplever sig i samhället som funktionsnedsatt. De har lite olika inställningar och synsätt på omvärlden, men något de har gemensamt är styrka och envishet. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av en abduktiv ansats. Informanterna – som har blivit intervjuade – berättar vad de har upplevt i möten med vänners bekanta och med potentiella arbetsgivare. De berättar även om att folk har fördomar och antaganden kring personer med en fysisk funktionsnedsättning, men även om andra människors åsikter kring huruvida arbete är lämpligt för den funktionsnedsatte.

The sociological tools of Margaret Somers are employed to dissect Indonesian high school history teachers' narratives about teaching controversial history of post-independence Indonesian communism. Twelve semi-structured interviews form a qualitative foundation to generate analysis on history teachers' stories about what enables the entanglement of alternative narratives of Indonesian communism in their teachings. This current study explores how various stories influence the teachers' standpoints on it. Moreover, the study highlights the socio-historical context of how their standpoints were formed. Empirical findings in this study suggest that the teachers draw on different narratives that navigate them to teach alternative versions, in order to counterbalance the mainstream story of Indonesian communism in school textbooks and the history curriculum. However, for some teachers, it is more challenging to teach a subject on Indonesian communism in line with their standpoints. The ease and challenges in teaching controversial history vary since each teacher is embedded in different relationships. Therefore, the social context of their teachings is also discussed.

Childbearing is often associated with employment interruptions in women’s careers. Since 2005, the German federal government has implemented childcare reforms aiming at expanding the suitable infrastructure for children under the age of three, which should facilitate and accelerate the return to employment. The reforms have been a paradigm shift, because they show a shift from a traditional breadwinner family model to a dual earner-carer model. Despite federal leadership in childcare reforms, the characteristics of the care infrastructure in Germany vary by state and over time, which may contribute to different employment-interruption lengths. The study at hand evaluates Germany’s recent childcare reforms regarding the impact on maternal employment by examining relationships between childcare-characteristics -namely quality and availability- and mothers’ employment interruptions. A piecewise-constant exponential model is used to capture the cross-state and over time differences in childcare and their impact on the timing of women’s return to employment within the first three years after birth of their first child. The study uses individual data from the Pairfam 10.0 study and childcare indicators, which are collected by the federal and state’s statistical bureaus. The risk population includes 927 first-time mothers who gave birth between March 2006 and March 2018. Within this period, 525 first-time mothers return to employment within the first three years after childbirth.   A significant positive effect of the childcare reform on maternal employment is revealed. Both the availability expansion and the quality improvements are associated with earlier returns to employment, establishing both institutional and cultural effects of childcare policies. An educational gradient of the effect of childcare quality on maternal employment was tested, but the results were not significant.

Att vara en attraktiv arbetsgivare har blivit allt mer viktigt, om inte avgörande, inom branscher där det råder konkurrens om arbetskraft. Dock är innebörden och arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare komplext eftersom det är individuellt vad som uppfattas attraktivt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vad det innebär att vara en attraktiv arbetsgivare inom byggbranschen. En central del var även att undersöka organisatoriska åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att vara och att bli en mer attraktiv arbetsgivare. I studien som genomfördes användes en kvalitativ metod där data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med platschefer på Peab. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys. De teman som identifierades från intervjuerna, om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare, var Attraktivitet, Individuella motivationsfaktorer och Peab som organisation. Det som framkom i resultatet var att det krävs ett gediget arbete av arbetsgivaren för att kunna möta de anställdas krav och behov i arbetet. Några av de mest framträdande områdena var stöd i arbetet, påverkansmöjligheter, förmåner samt utveckling och avancemang.

This study focuses on students in upper secondary school and their experiences of citizenship related to the school subject of social science. Education is a central part when describing adolescents’ citizenship because the school has a democratic commitment to form democratic citizens. The subject of social science has for various reasons become the subject where civic knowledge is mediated. The purpose of the study is to describe students experiences as citizens and to provide further understanding of how they relate to citizenship. The study also aims to examine their perceptions of the content in social science as part of the development of their citizenship. The empirical data consists of semi-structured interviews with seven upper secondary students between the ages of 17-19. The theoretical outset is based on a feminist approach to adolescents’ citizenship but is mainly focused on Lister’s four building blocks. Biesta’s three functions for good education is used to analyse the students’ perceptions of the subject social science. The results of this study indicate that social science is a superficial and broad subject. The subject contributes with knowledge and skills that can be related to what the students think is appropriate for a citizen to know. The knowledge and skills mentioned are to understand the structure of society, to discuss and be able to form an opinion and to be critical of what sources are being used. A citizenship, according to the students, is based on belonging, respect and solidarity, skills and to obey the laws. The results also show that their own experiences as citizens vary depending on situations that appear within their school. Their role as citizens is degraded because of their age and they are met with a lack of respect from older citizens. One of my conclusions is that the citizenship of upper secondary students can seem ambivalent because they are sometimes seen as adults and sometimes, they are seen as children. Another conclusion is that social science contributes to different civic skills which is also considered important for their interpretation of citizenship.

In this study I explore how intergenerational social mobility varies between subnational regions across Europe and whether any contextual factors are associated with levels of mobility. Support is found for subnational variation in class and occupational rank mobility within 24 European countries using the European Social Survey. Two theoretical frameworks are applied, the industrialization thesis (more economic development leads to more mobility) and an inequality framework (more inequality leads to less mobility). A bivariate association is shown between higher levels of economic development and higher levels of mobility on a regional level. Support for the inequality framework is seen in that a higher at-risk-of-poverty-rate is associated with lower levels of absolute class mobility, which was found to be a result of within-country variation. Between-country variation is seen concerning the association between both lower rates of absolute class mobility and higher rates of people living in low work intensity-households and severe material deprivation. Further, a higher rate of workers in the primary sector is found to be associated with lower mobility rates. In conclusion, this study shows that local economic factors, and not only national, contribute to explaining variation in intergenerational mobility.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever barngruppens storlek i förhållande till möjligheterna att lyckas skapa goda relationer till barnen och tillgodose alla barns olika behov. Jag har använt mig av ett relationellt pedagogiskt perspektiv, inkluderat Nel Noddings omsorgsetik, för att analysera i vilka sammanhang som pedagogerna ger uttryck för att skapa goda relationer till barnen. Jag har även utgått från Max Van Manens begrepp pedagogisk takt för att få syn på i vilka sammanhang som pedagogerna ger uttryck för att lyckas svara på alla barns olika behov. Den pedagogiska takten har lästs av genom att tolka hur bra pedagogerna säger sig ha lyckats skapa ett relationellt och omsorgsfullt möte. Forskningsansatsen är kvalitativ och metoden har varit semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. I analyserna av empirin framträder en problematik i anknytning till större barngrupper när det kommer till att som pedagog vara uppmärksam och kunna tillgodose alla barns behov. I pedagogernas redogörelse framgår det även att många förespråkar mindre barngrupper för att det ska vara möjligt att uppmärksamma alla barn och att detta är en förutsättning för att pedagogerna ska lyckas skapa goda relationer till alla barn. Resultatet visar vidare på att pedagogerna har någon form av medvetenhet över hur den pedagogiska takten kan ta form, detta visas dels genom hur de väljer att planera sin verksamhet för att skapa bättre förutsättningar för att möta varje enskild individ.