Till följd av restriktioner från covid-19-pandemin arbetar en stor del av Sveriges arbetstagare på distans. Den förändringen innebär stora implikationer för arbetstagarnas arbetsmiljö. Med en kvalitativ ansats och semi-strukturerade intervjuer har denna studie undersökt hur chefer och HR-medarbetare vid Umeå universitet upplever arbetsmiljöarbete med personal på distans. Därtill syftade studien till att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som upplevs föreligga ett fortsatt distansarbete efter covid19-pandemin. Studiens resultat visar att övergången till distansarbete har inneburit nya krav på medarbetares arbetsmiljö. Bristande sociala interaktioner, arbetsmiljön i hemmet och medarbetarnas varierade uppfattning om hur väl arbetssättet fungerar är exempel på nya krav som har krävt nya åtgärder. Genomförandet av åtgärder kunde i sin tur upplevas begränsat. Studien visar att arbetsmiljö vid distansarbete är ett komplext område där fysiska, sociala och organisatoriska faktorer samspelar med medarbetares individuella preferenser. Vid övervägande om distansarbete framåt har organisationen som undersökts därför många faktorer att ta hänsyn till.

Denna studie har undersökt hur distansarbete påverkar chefers ledarskapsförmåga. De områden som studien fokuserat på är kommunikation, arbetsmiljö och ledarskap. Studien bygger på intervjuer som berör chefernas varierade upplevelser och erfarenheter dessa chefer har från distansarbete. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats mot tidigare forskning och kunskap om ledarskap. I studien deltog sex chefer på ett internationellt företag med säte i Sverige som sedan våren 2020 bedrivit sin verksamhet i huvudsak på distans. Syftet med studien var att undersöka hur distansarbete påverkar chefers upplevda ledarskapsförmåga, samt vilka fördelar det finns med distansarbete ur ett ledarskapsperspektiv. Studien består av intervjuer med sex chefer på ett stort svenskt internationellt företag som nyligen övergått till distansarbete på heltid. Dessa chefers upplevelser och erfarenheter ligger till grund för de slutsatser som studien kommit fram till. Studien visar att cheferna upplever distansarbete fördelaktigt ur många aspekter såsom produktivitet, gruppsammanhållning samt möjlighet till en bra balans mellan arbete och privatliv. Vidare upplever cheferna att deras arbetsgrupp kommit varandra närmare under den period de arbetat på distans på grund av den ökade kommunikationen som nu sker digitalt. Studien visar däremot även att distansarbete kan leda till svårigheter för chefer att säkerställa den sociala arbetsmiljön de ansvarar över då medarbetarna saknar det sociala umgänge på arbetet som cheferna anser viktigt. Den digitala kommunikationen upplevs vara ett tillräckligt substitut för det formella informationsutbytet men den informella och sociala interaktionen som saknas är ett problem som cheferna måste arbeta aktivt med. Vidare har cheferna uppmuntrat till ett utvecklat självledarskap hos medarbetarna som ett möjligt sätt att hanterade nya utmaningar och krav som ställs på teamet. I ett framtida arbete på distans kan därför självledarskap vara ett koncept som fungerar väl.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka hur rekryterare ställde sig till implementeringen av AI-baserad speech recognition i anställningsintervjuer, hur de trodde att denna teknik kommer att påverka HRM, vilka fördelar de anser hade kunnat uppnås samt vilka etiska principer som borde beaktas vid införandet av denna teknik. Undersökningen gjordes genom att tematiskt analysera de intervjuer som hölls. Resultatet visar på att rekryterarna var ambivalenta till denna teknik. Rekryterarna uttryckte både farhågor och förhoppningar med ett eventuellt införande i deras organisation och i rekryteringsbranschen. En slutsats som kunde dras utifrån denna studie var att det fanns en föreställning hos rekryterare om att målet med denna teknik var att ge Speech recognition agenter beslutsmandat och ersätta mänskliga rekryterare.

Uppsatsen handlar om hur välfärdsstaten förändrats sedan slutet av nittiotalet. Arbetet fokuserar på frågor om arbetsmarknad, arbetslöshet och arbets- marknadspolitik men även på hur sociala investeringar kan förstås som ett nytt sätt att se på sociala insatser. Det teoretiska ramverket utgörs av Jürgen Habermas arbeten om det senkapitalistiska samhällets framväxt, välfärdsstatens förutsättningar och begreppen legitimitet och legitimitetskriser. Uppsatsens syfte är att visa hur man med hjälp av Habermas teorier om det senkapitalistiska samhällets utveckling, legitimitet och legitimitetskriser kan förstå en välfärdsstat under press och framväxten av en aktiveringspolitik. Som en del av detta undersöks i arbetet sociala investeringar som ett socialt fenomen. Arbetet är en litteraturstudie med en teoretisk inriktning och inspiration har tagits från ett kritiskt, undersökande arbetssätt. Den viktigaste slutsatsen är att sociala investeringar kan förstås som en legitimerande insats och som en reaktion för att hantera minskad tilltro till välfärdsstaten.

The purpose of this study is to investigate the consequences of young adults’ consumption of pornography and how it affects sexual health. The reason behind the study is the ongoing debate regarding pornographic effects on health. We also want to understand what meaning pornographic have regarding masculinity and how pornography creates and affects males’ view on sexuality and sex in general. In recent times, midwives and researchers within the field have warned Swedish citizens about young people’s sexual health and habits. Reports show that young people engage in hardcore sex which leads to more women having damaged abdomens. This is a new kind of behavior that researchers have not seen before, the researcher’s theory is that this type of sexual behavior is originated from pornography. According to a study made by Folkhälsomyndigheten, 41% of young adults (age 16-29) are the most frequent segment to consume pornography. Therefore, our investigation targeted this segment that is most frequently consuming pornographic. Our investigation approach is qualitative interviews. The interviews were held with ten males within the age range of 20-27 to provide insights into their relationship with and towards pornographic. We also interviewed two sexologists to get some expertise. The theoretical framework for our paper exists of Gagnon & Simon’s theory on Sexual script, Butler’s theory on Performativity, and Connell’s theory on masculinity. Our research shows that consumers of pornographic experience negative effects on their health such as shame, performance anxiety, erection problems, the complexity of the body, and expectations of sex which are incorrect. The results also showed that pornographies don’t have to be harmful, but it is important to be aware of what’s real and not. Regarding the results provided from our investigation, we want schools and parents to put more energy and emphasis on giving a more realistic view of what sexual activity is.

Syftet med vår studie är att undersöka hur manliga lärare ser på maskuliniteter och om manliga lågstadielärares syn på maskulinitet och praktiker i relation till dessa skiljer sig från manliga gymnasielärares. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare och fem gymnasielärare. Teorin som genomgående appliceras i analysen är Connells teori om hegemonisk maskulinitet som används för att synliggöra hur hegemoniska ideal påverkar lärarnas förhållningssätt till maskulinitet och femininitet. Goffmans teorier rörande roller och personliga fasader används för att synliggöra hur lärare möter krav på maskulinitet i lärarrollen, och slutligen används Goffmans teori om stigma i analysen.  Studiens resultat visar att det finns likheter och skillnader mellan lågstadielärare och gymnasielärare, samt inom respektive grupp där samtliga lärare resonerar på olika sätt. Hos lågstadielärarna hittar vi större krav på mjukare maskulinitet i yrkesrollen jämfört med gymnasielärarna. Dock delar de flesta lärare en positionering av underordning till hegemoniska ideal då de på olika sätt praktiserar och/eller lär ut mjukare maskulina ideal. Komplexitet i förhållningssätten till maskuliniteter är synlig i vårt slutresultat då positionering gentemot hegemoniska ideal inte är statisk, utan något som förändras beroende på vem läraren interagerar med, där maskulinitetspraktiker sker utifrån elevernas behov.

The purpose of this study has been to investigate how female Swedish Finns reflect upon their socialization and their social identity in the Swedish society. The main theoretical framework for this study originates from sociologists such as Goffman and Tajfel. Goffman describes social interaction in terms of theatrical performance and deviant role with the concept of stigma. Tajfel explains how social identity can be understood as the part of the individual's self-concept, which derives from their knowledge and pride of their membership of a social group. A web survey (n=78) and semi-structured interviews (n=7) were conducted with female Swedish Finns, who were born in the 1970’s. They were asked to reflect upon their socialization in the Swedish society, the term Swedish Finns and their current social identity. I found out that the women of this study felt their social identity as being mostly Finns. They showed pride of their origin and of being bilingual. The Finnish language keeps them tied to Finnish traditions, family and friends, which inhibits the socialization to the Swedish society. As time goes by these women gradually move away from other Finns to socializing more with the Swedes. The stories of the seven Swedish Finns implicate that normification takes place and the stigmatized Finn strives to appear as an ordinary Swede in social situations. However, these women recognize themselves mostly as Finns at heart, but also as Swedes depending on the social context. They can best be described as different kind of Swedish women.

Over the last six decades, the Eurovision Song Contest has tried to embody the voice of European unification and international corporation. Previous scholars have depicted Eurovision as something highly influential and beneficial for all participating parties, whether that relates to the opportunity for commercial profit, outspoken Europeanist aspirations, or desired political progress– the song contest is utilized by multiple actors for varying reasons. In this study, I aim to demonstrate how it functions as an alternative cultural battlefield, a unifying apparatus, a signifier of projections, and a vehicle for soft power politics in warfare. It is an essay about political storytelling– the dichotomies between collaboration and resistance, Europeanist aspirations versus nationalistic objectives, the democratic against the totalitarian, the good and the bad. The Eurovision rationale aims to encourage certain rules of behavior and regulate conduct towards those nations that have failed to adhere to these rules. When these assumptions gain terrain in the public discourse, epistemological hegemonies are maintained, power relations sustained and public opinion affected. The study uses a methodological framework of qualitative research, and the empirical data consists of seven interviews followed by a visual analysis of the performances and context surrounding entries from Ukraine, Belarus, and Russia over the years. Three main narratives emanated from this study. The Eurovision Song Contest can be understood as an imagined community created by language and imagined through symbols of meaning. The governing body of Eurovision is the sovereign player who gets to control the political discourse by managing the selection of songs and participating countries. With impression management, the participating nations try and regulate how they are perceived in a public setting. It is communicated through carefully curated performances and acted out by constructed characters. When one fails to adhere to the rules set by the ESC organizers, disturbances occur, and the competition's core values are threatened.

Nästan alla människor i Sverige har en koppling till en hund, även om de aldrig haft en egen. Det har blivit allt vanligare för svenskar att adoptera tidigare gatuhundar från andra länder i Europa. Syftet med studien är att kunna visa vilken relation som finns mellan människor som adopterar gatuhundar och de gatuhundar som adopteras. Hur resoneras det kring relationen människa-hund och vilka uppfattningar om hundars värde och människors skyldigheter påverkar denna relation? Målet är att få en djupare förståelse kring relationen mellan människa och hund och om den relationen påverkas genom adoption av gatuhundar. Hur kan vi se hundars värde som enskilda individer genom adoption av gatuhundar? Forsknings- frågorna besvaras med hjälp av litteraturstudier samt två semistrukturerade intervjuer med två personer som själva adopterat gatuhundar från Grekland. Studien visar att det kan finnas en uppfattning om en inneboende relation mellan människa-hund, där synen hos de intervjuade är att hundar och människor hör ihop och att hundar ska leva som familjemedlemmar tillsammans med människor. Denna syn kan ha påverkats av bland annat det alltmer individualistiska samhället som gör att människor söker sällskap av en hund. Studien visar även att det kan finnas förutfattade meningen om hur ”andra” människor inte har samma nära relation till hundar som en själv, en syn som bland annat kan bottna i white saviour complex. Hundarna som adopteras anses värdefulla som egna individer och detta visas till exempel genom att man aktivt söker en hund som ska passa ihop med en själv och sin familj. Adoptionen i sig ses även som ett sätt att visa hundens värde som enskild individ, till skillnad från köp av hund från uppfödare, där hunden snarare ses som en vara och ett objekt. Hundarna växlar dock mellan subjekt och objekt, och det är till stor del människan som avgör när växlingen sker.

This qualitative study focuses on trajectories leading to preparatory art schools. It departs from in-depth interviews of considerable length with a small number (9) of students in preparatory art schools in Stockholm. The interviews shed light on the family of origin, the school years, and the time in upper secondary school and afterwards where the wish to enter an art school was definitively shaped. The study centres on three major questions: how is artistic symbolic capital accumulated and a habitus shaped that valorises art? What is the importance of a geographically situated social space for the formation of the artistic project?  How does the trajectory leading to the preparatory art schools reflect dimensions related to the existence of art as social field, such as illusio, doxa, nomos and (a socialised) libido? A major finding of the study was that inherited artistic symbolic capital greatly facilitated the path leading to the preparatory art schools, while students originating from families with weak or no proximity to artistic practices had to find their own way to art. The study also illustrates that strong academic and general cultural capital in the family of origin is not sufficient for shaping an artistic project and personality. Except for inherited familiarity with the world of artistic expression, the study points to the importance of attending artistically oriented streams in compulsory education and, in particular, to the crucial role of personal networks formed during and after upper secondary school and of being part of a local context in which the field of art was more or less indirectly present though individual persons, events and institutions. These findings remind of the autonomous character of the field of artistic practices, with its own institutions and forms of consecration.