Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Examensarbetets syfte är att studera hur pedagoger framställer barn i kvalitetsrapporter och utvecklingssamtalsunderlag, som riktar sig till externa aktörer, vårdnadshavare och politiker. I mitt arbete har jag utgått från tre övergripande frågor. På vilket sätt synliggörs barn i doku- menten? Hur synliggörs det enskilda barnet i dokumenten? Vilka kompetenser lyfter pedago- ger fram i dokumenten för att beskriva barn? Jag valde att göra en kvalitativ textanalys och mitt material består av två förskolors kvalitetsrapporter och utvecklingssamtalsunderlag. Den teoretiska utgångspunkten är social konstruktivistisk, det vill säga språket ligger i fokus vad gäller det analytiska redskapet.Resultatet i detta examensarbete visar att barn generellt beskrivs utifrån en positiv bild. Bar- nen framställs i dokumenten som barn i en homogen grupp som anpassas till en kollektiv för- väntning. Barnen konstrueras i två kategorier, barn som är i ständigt lärande och utveckling samt barn som är delaktiga och inflytelserika i verksamhetens arbete. En svårighet som blir tydlig i dokumenten är möjligheten att bemöta det enskilda barnet som inte har formats till det som förväntas av förskolans kollektiv. Det som också visas i resultatet är att det enskilda bar- net beskrivs utifrån åldersrelaterade kategorier. Den kollektiva idén är central vid formningen av förskolans verksamhet, som begränsar pedagogerna för enskilda lösningar. De allra yngsta barnen framställs generellt utifrån personliga egenskaper, beteende och känslor de visar på förskolan, medan de äldre barnen framställs utifrån kompetenser som pedagogerna förknippar till kompetenser som föreskrivs i förskolans läroplan. Examensarbetet visar också att det är svårt att läsa av den enskilda pedagogens barnsyn, eftersom pedagogerna förhåller sig till läroplanens intentioner, mål och riktlinjer.

Förskolan blir allt mer mångkulturell och många kommuner har tagit bort sina modersmålslärare för att lämna över det ansvaret på förskolans personal. För att få en förståelse för hur förskollärarna tar sig an det uppdraget vill vi ta reda på hur förskollärarna inkluderar barnens etniska bakgrunder i verksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare definierar och arbetar med att inkludera etnicitet i samlingsstationer utifrån läroplanen för förskolan. Som teoretiska utgångspunkter utgick vi ifrån en socialkonstruktivistisk teori och Goodwins interaktionsanalys för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med förskollärare, observationer med videofilmning samt anteckningar. Det empiriska materialet har samlats in under 30 samlingstillfällen och fyra intervjuer med fyra förskollärare, där vi observerade hur förskollärarna inkluderade barnens olika etniska bakgrunder och hur förskollärarna pratar om inkluderingen. Resultat visade att barnens etniska bakgrunder definieras och arbetas med genom dans, flaggor eller när de ombeds att prata på sitt modersmål. I delar av observationerna kopplas etnicitet till barnen och i andra delar frikopplades etnicitet från barnen. När etnicitet frikopplades från barnen handlade det om att se bortom barnens etniska bakgrunder eller att använda miljön som ett redskap i samlingen. Genom flaggor skedde det kopplingar mellan barnens etniciteter och nationaliteter. Nyckelord: barn, etnicitet, förskola, förskollärare, inkludering, interaktionsanalys, samling, socialkonstruktivistisk teori

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de skapar goda förutsättningar för att barn ska möta fysisk aktivitet i deras vardag på förskolan. Metoden som används var semistrukturerade intervjuer. I slutsatsen framkommer det att fysisk aktivitet behöver få större utrymme i förskolans verksamheter och konkretiseras i förskolans läroplan. Vikten av att vara en god förebild som visar på att det är roligt och viktigt att röra på sig är av betydelse för hur barnen ges möjlighet att möta fysisk aktivitet dagligen i förskolan.

För att få information om omgivningen och samhället i stort, där egna erfarenheter och relationer att bygga sina åsikter och ställningstaganden på saknas, så är medierna ofta den största bidragande faktorn för medborgaren när det kommer till att få information om sådant som inte rör den omedelbara närheten. I det sammanhanget spelar den mediala tillgången till Sveriges Domstolar stor roll. Artiklar som berör rättssäkerhet och rättstrygghet är ofta vanliga inslag i nyhetsrapporteringen och i tider där diskussioner rörande rättssäkerhet, rättstrygghet och rättvisa är ett ständigt närvarande element, framförallt i den mediala debatten, faller det sig särskilt intressant att titta på hur Sveriges Domstolar gestaltas i två av de ledande svenska morgontidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien är intressant för att det saknas mediala studier som enbart behandlar Sveriges domstolar som enskilt studieobjekt, fristående från resterande rättsväsende utifrån medievetenskapliga och sociologiska förhållningssätt. Denna lucka fyller denna uppsats. Problemformuleringen består i en tvådelad frågeställning där den första delen förväntas besvaras av empiriska underlag i form av nyhetsartiklar och där den andra delen i frågeställningen har som syfte att med ett teoretiskt underlag bidra till en diskussion kring förtroende och i förlängningen legitimitet ur ett demokratiskt perspektiv:   Hur ser den konstruerade nyhetsdiskursen av Sveriges Domstolar ut i nyhetsartiklar från ledande morgonpress? -          är diskursen i huvudsak positiv, negativ eller neutral -          vem är den huvudsakliga källan i artiklarna -          hur positioneras källorna i texterna och vem får förtroendet att vara primary definers -          hur använder sig Sveriges Domstolar av tidningarna och är själva ett aktivt subjekt   Vad innebär denna nyhetsrapportering för Sveriges Domstolar och hur legitimeras eller degraderas Sveriges Domstolar av denna nyhetsgestaltning och vilka konsekvenser kan resultatet få för vårt demokratiska samhälle? Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur berättelserna av Sveriges Domstolar berättas och återberättas, vilka värderingar och förgivettagna reproduktioner kan finnas och framträder en rättvis, allmängiltig bild av Sveriges Domstolar? Eller är nyhetsartiklarna snarare enbart en tillspetsning av verkligheten för att passa in i den mediala konstruktionen? Går det att se någon skillnad i diskursen/diskurserna som framträder i nyhetsartiklarna. För att få svar på dessa frågor utgår studiens teoretiska ramverk ifrån teorier av agendasetting – och nyhetsgestaltning, men även stats-sociologisk vetenskap. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och diskursanalys, som studerar texterna utifrån sociokulturella mönster.   I enlighet med tidigare forskning konstaterar även denna uppsats att brott och straff är ett ämne som appellerar medierna och hantering av olika fall tar stor plats i den mediala publiceringen. Andra bärande resultat för studien som återfinns är att den ”vanliga” vardagen inte är lika intressant för tidningarna och artiklar som berör domstolarna ur ett mindre sensationellt syfte är få. Nyhetsgestaltningen av Sveriges Domstolar har en negativ inriktning och ställer domstolarna i försvarsställning genomgående i artiklarna. Domstolarna är sällan en aktör i artiklarna och i de fall där de är en aktör har de till 99% en försvarsposition. De används i princip aldrig som expertkällor och andra experter i den juridiska sfären tillåts sätta referensramen för Sveriges Domstolar.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder. En negativ påverkan på självbilden är också om det sociala nätverket kännetecknas av instabila relationer. Resultatet visar att ingen av de intervjuade kvinnorna har fullföljt sina gymnasiestudier. Det har framkommit att den främsta anledningen till avhopp är den ekonomiska situationen. Kvinnornas sociala nätverk som omfattas av både familjemedlemmar, samt aktörer inom utbildningsväsendet möjliggjorde gymnasiestudier för den tid de hade möjlighet att gå. Unikt i denna studie är att mammorna återger att skolorna har anpassats för dem. Vidare har vi analyserat materialet och tolkat att de unga mammorna har skapat sig strategier till hur de förhåller sig till först sina egna föreställningar om andras åsikter och sedan samhällets och omgivningens faktiska åsikter om ungt moderskap. / In this study we examined how Swedish women experience young motherhood in relation to their perceived ability to complete their gymnasium studies. We have interviewed 4 women who became mothers around 15-16 years of age.  The investigation is based mainly on qualitative group and individual interviews. None of the women interviewed had completed their studies, despite that three of the women expressed desire to do so, and the acknowledgement of the existence of a social network of family and community actors making this goal achievable.  Unique to this study’s findings was the perception among the women that the schools themselves had been adapted for them and thus did not present a barrier.  Rather, economic difficulties were cited to be the most common reason for dropping out, with mental health and class identity also cited as complicating factors. We then provide an analysis from feminist and normative perspectives in order to provide a framework for understanding how social norms of gender, age, motherhood can constitute perceived barriers for young mothers who wish to complete their gymnasium education. In particular, this study highlights the importance of further investigation of how economic factors can complicate young parenthood.

The overarching aim of this thesis is to explore how teaching and learning in tertiary education is performed in times of change both in language policy and learning approaches. The study takes social constructivist and socio-cultural theories as its major points of departure. These theories are combined with cognitive theory of learning with multimedia. The four studies comprising this thesis are born out of a new situation demanding the mastery of a scientific language in English and new ways of teaching and learning backed with ICT. The studies set out to investigate (i) how students and teachers adapt to a change of medium of instruction (ii) what teachers and students of physics learn when constructing a multimedia vocabulary learning instrument (iii) the impact of two methods of teaching vocabulary on students’ test performance and (iv) how teachers reflect on the use of ICT in Physics teaching. To attain these targets, the study employed a blend of qualitative and quantitative designs to gather relevant data. In three studies, data were gathered from classroom practices in tertiary education. The fourth study included teacher interviews on their experiences with ICT. Findings indicate that the understanding of physics was facilitated by a variation in language use in different classroom spaces, students and teachers’ collaborative selection of technical vocabulary and a multimedia tool of technical vocabulary software constructed by two teachers and the researcher. According to the teachers, the quality of physics teaching would be enhanced further by adopting learner-centred teaching methods and the integration of more advanced ICT. The studies show that teachers and students are on their way to develop ICT tools for teaching and learning. Given adequate support, this can pave the way for transforming teaching and allowing for further quality development in innovative and creative ways of learning with ICT. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur undervisning och lärande inom högre utbildning sker i tider av förändring både inom språkpolicy och inom lärande. Studien tar socialkonstruktivistiska och socio-kulturella teorier som utgångspunkt. Dessa teorier har kombinerats med en kognitiv teori om lärande med multimedia. Studien består av fyra studier som behandlar den nya situation som uppstått när studenter och lärare behöver bemästra ett vetenskapligt språk på engelska och nya sätt att undervisa och lära med stöd av IKT. Studiernas syfte är att undersöka (i) hur studenter och lärare anpassar sig till ett förändrat undervisningsspråk (ii) vad lärare och studenter inom fysik lär när de konstruerar ett multimedia instrument (iii) utfallet av två olika metoder att lära studenter ett fackspråk inom fysik som det visar sig i olika test (iv) hur lärare reflekterar över användningen av IKT inom ämnesområdet fysik. För att uppnå dessa mål används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. I tre studier samlades data från klassrumspraktiker inom högre utbildning. I den fjärde studien intervjuades lärare om sina erfarenheter med IKT. Resultaten visar att förståelse av fackspråkliga begrepp underlättades av att olika språk användes beroende på avstånd eller närhet till eleverna i klassrummet. Samarbete mellan studenter och lärare i att välja ord och begrepp som skulle användas och mellan lärarna och forskaren i att konstruera ett multimedia-instrument påverkade också lärandet positivt. Enligt de intervjuade lärarna skulle kvaliteten i fysikundervisningen kunna förbättras ytterligare genom att använda elevcentrerade undervisningsmetoder och mer avancerad IKT. Studierna visar att lärare och studenter är på väg att utveckla IKT redskap för undervisning och lärande. Med adekvat stöd kan detta bereda vägen för en transformering av undervisningen och ge utrymme för vidare kvalitetsutveckling genom uppfinningsrika och kreativa sätt att lära med stöd av IKT.