Den psykiska ohälsan leder till en mångfald diagnoser. Nedstämdhet, stress eller oro vid sidan av mer allvarliga tillstånd som depression, bipolaritet eller schizofreni, behöver prioriteras för att hjälpa berörda individer i deras vardag. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet (FA) kan motverka psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa hänvisas ofta till öppenvårdspsykiatrin. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har länge funnits inom den svenska vården som en icke-medicinsk behandling men det är relativt sällan den använts i praktiken.  Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal i Region Västmanland uppfattar FaR som icke-farmakologisk behandling inom öppenvårdspsykiatrin.  En kvalitativ studie, med ett målstyrt urval genomfördes med sex informanter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personalen inom öppenvårdspsykiatrin i Region Västmanland. Manifest innehållsanalys användes för bearbetning och analys av insamlade data.   Resultat påvisar att FaR upplevs av personalen inom öppenvårdspsykiatrin som komplement till den medicinska behandlingen. Ytterligare upplevs den som ett bra verktyg som hjälper till att skapa struktur för patienterna. Samtidigt upplevs FaR också som tidskrävande och belastande. Mer information, utbildning och marknadsföring bland både personalen och bland samhället rörande FaR upplevs behövas.

Abstrakt Introduktion: Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och bidrar även till primär och sekundär prevention av flera olika sjukdomar. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en individanpassad metod som innebär förskrivning av fysisk aktivitet i hälsofrämjande syfte. Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva eventuella skillnader i FaR-förskrivningar och uppföljningar mellan kön, yrkesgrupper och områden inom primärvården Region Västerbotten. Metod: Datainsamlingen kommer från primärvården i Region Västerbotten och består av strukturerade sökord i journalanteckningar angivna av vårdpersonal mellan 2014–2020. Statistiska tester som användes var Chi-2 test för könsskillnader mellan journalförda sökord och Mann-Whitney-U-test för skillnader mellan större och mindre kommuner. Signifikansnivå för samtliga tester var α<0,05. Resultat: Under perioden 2014-2019 så skrevs 33 871 journalförda sökord för Otillräckligt fysiskt aktiva och 13 380 journalförda sökord för FaR. Kvinnor förskrivs fler FaR än män (p<0,001), män uppnår oftare rekommendationerna för fysisk aktivitet efter FaR-förskrivning (p<0,001) och män deltar på fler uppföljningsbesök 2019 (p<0,01). Fysioterapeuter förskriver flest FaR (73,1%). Det var ingen signifikant skillnad i antal FaR-förskrivningar mellan mindre och större kommuner i Västerbotten utifrån antal listade patienter per hälsocentral (p>0,05). Konklusion: Denna uppsats visar att det finns skillnader i FaR-förskrivningar mellan kön och professioner inom primärvården i Västerbotten och att det finns utvecklingspotential för att FaR ska bli en effektivare metod att använda i primärvården för en förbättrad folkhälsa i Västerbotten. Nyckelord: FaR, hälsa, sjukvård, prevention, folkhälsa / Abstract Introduction: Physical activity has positive health benefits and works as a primary and secondary prevention toward different types of diseases. Physical activity on prescription (PAP) is an individualized method that is used to prescribe physical activity for health promotion purposes. This essay will investigate and describe potential differences in PAPprescriptions between genders, professions and health centers in primary care in Region Västerbotten in Sweden. Method: The data was collected between 2014-2020 and contains structured keywords in journal notes given by health care professionals in primary care in Region Västerbotten. The statistical tests used in this essay were Chi-2 test for gender differences between keywords in journal notes and Mann-Whitney-U-test to look at differences between larger and smaller municipalities. The significance level was α<0,05. Results: During the period 2014-2019 33 781 keywords in journal notes were written for Insufficient physically active and 13 380 keywords in journal notes were written for PAP. Women are prescribed PAP more often (p<0,001), men reach the guidelines for physical activity more often after a PAP prescription (p<0,001) and participate more on follow ups 2019 (p<0,01). Most of the PAP:s in primary health care 2019 are prescribed by physiotherapists (73,1%). There are no statistical differences in the amount of PAP prescriptions between smaller and larger municipalities in Västerbotten related to registered patients per health center (p>0,05). Conclusion: This essay concludes that there are differences in PAP-prescription between genders and professions in primary care in Västerbotten and that PAP has the development potential to become a more efficient method in primary care for an improved public health in Västerbotten. Key words: PAP, health, health care, prevention, public health

Introduktion: Digitaliseringen utvecklas i snabb takt, de äldre har haft svårt att följa med i digitaliseringens utveckling vilket skapar ett utanförskap och en digital klyfta. För att motverka detta har digitala strategier tagits fram av bland annat Världshälsoorganisationen. Digital teknik har potential att öka delaktighet i samhället. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen av samhället och den digitala klyftan påverkar den äldre befolkningens psykosociala hälsa. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som utgår från elva vetenskapliga artiklar som hittades på databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Tre teman kom fram av analysen, Äldres inställning till tekniken, Teknikanvändning och social interaktion samt Trygghet. Alla teman berörde syftet. Äldres inställning till tekniken visade vad som kan skapa en digital klyfta samt indikerade hur den kan stängas. Temat Teknikanvändning och social interaktion handlade om hur digitaliseringen främjar äldres psykosociala hälsa. Temat Trygghet visade både hur digitala verktyg skapar en trygghet, samtidigt som det är en otrygghet att lämna gamla vanor. Diskussion: Digitala verktyg kan ses förebyggaensamhet, detta bidrar till en bättre psykisk och social hälsa hos äldre. Med hjälp av utbildning om digitala verktyg och motivering till förändring kommer möjligheten att vara delaktig i det digitala samhället att öka. Slutsats: Effekterna av den ökade digitaliseringen verkar påverka den äldre befolkningens välbefinnande till de positiva förutsatt att de har kunskapen för att kunna vara delaktiga, först då skapas känslan av sammanhang och möjligheten till att medverka till en bra psykosocial hälsa hos äldre individer. / Introduction: Digitalization is developing at a rapid speed, the elderly has found it difficult to follow up with the development of digitalization. This creates alienation and a digital divide. To counteract this, digital strategies have been built up by, among others, World Health Organization. Digital technology has a great potential to increase participation in society. Aim: The aim of the study is to investigate how digitalization of society and the digital divide affect the psychosocial health of the elderly population.  Methods: The article is a structured literature review, based om eleven scientific articles that have been found in the databases Pubmed, Medline and Cinahl. The material has been analyzed by using a thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis, the elderly's attitude to technology, the use of technology and social interaction, and security. Everyone touches on the purpose, the attitude of the elderly shows what can affect a digital divide and indicates how it can be closed. Technology use and social interaction show how digitalization promotes the psychosocial health of the elderly. The theme of security shows that both how digital tools create security, at the same time as it is an insecurity to leave the old in society Discussion: Digital tools can be seen to prevent loneliness, this contributes to a better mental and social health of the elderly. With the help of education about digital tools and motivation for change, the opportunity to participate in the society will increase. Conclusion: The effects of the increased digitalization seems to affect the well-being of the elderly population positively, provided that they have sufficient knowledge to take part in the digitalization, only then is the feeling of context and the opportunity to contribute to good psychosocial health in older individuals created.

Hur porträtteras monster grafiskt i relation till psykisk ohälsa? Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa- och kvantitativa insamlingsmetoder. Intervjuer och enkäter utfördes där deltagarna svarade på frågor angående studiens artefakter vilket bestod av två monsterliknande illustrationer i 2D och 3D. Med hjälp av bland annat färg,form och evolution hittades inspiration för att skapa artefakterna. Slutsatsen med denna studie var att psykisk ohälsa kan påverka hur individer betraktar monster. Färg och fobi är förslag på två faktorer som påverkade deltagarnas syn på artefakterna. Personliga erfarenheter inom psykisk ohälsa kunde även avgöra om deltagarna kände medlidande till varelserna i studien. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Introduction: Complete childhood Immunization remains the most effective way for prevention of Vaccine Preventable Diseases. The 2016 Uganda Demography Health Survey (UDHS) reported that only 55% of children aged 12-23 months had been fully vaccinated. The relationship between maternal education and childhood immunization among Ugandan children remains unclear with most of the studies done being limited in scope. Objective: To investigate the association between maternal education and childhood immunization in Uganda. Methods: This study was based on analysis of data from the UDHS. The study included 2815 children aged 12 – 23 months. Permission and data to conduct the analyses was sought from the DHS Program website. Bivariate and multivariate logistic regression models were used to assess association between the maternal education and full immunization. Adjusted odds ratios (OR) with their 95% confidence intervals (CI) were reported. A p value &lt;0.05 was considered statistically significant. Results: Association between maternal education and childhood immunization was statistically significant (Primary Education - OR = 0.50 95%CI: 0.32 - 0.77, P value = 0.002 and Secondary Education – OR = 0.62 95%CI: 0.39 – 0.97, P value = 0.038). ANC visits, possession of a Child Health Card also had a strong effect on Childhood Immunization. Conclusion: Lower maternal education is associated with reduced completion of childhood immunization. To promote childhood immunization Parents with education lower than Secondary School should be targeted and the usefulness of ANC visits should be emphasized.

Två utbredda folkhälsosjukdomar är övervikt och psykisk ohälsa. Följderna av övervikt kan vara sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar olika cancerdiagnoser och även psykiatriska sjukdomar. Riskfaktorerna för att drabbas av övervikt eller fetma är onyttig kost och fysisk inaktivitet. Syftet med studien är att undersöka faktorer associerade med fetma och psykisk sjukdom som komorbiditet hos kvinnor. Vald metod är en litteraturstudie. Författaren har utfört en systematisk litteraturgranskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver att faktorer som socioekonomisk status och etnisk bakgrund kan associeras med övervikt eller fetma och depression och ångest. Studien påvisar att det är behövligt att vid en intervention som syftar till att individer ska minska i vikt även tar hänsyn till att främja psykisk hälsa och inte utsätter en individ för känslor av skam och skuld. / Two prevalent public health diseases are obesity and mental illness. Obesity and overweight are associated with diseases such as diabetes, cardiovascular disease, various cancer diagnoses and even psychiatric illness. The risk factors for being overweight or obese are unhealthy diets and physical inactivity.The purpose of this study is to investigate factors associated with obesity and mental illness such as comorbidity in women.The chosen method is a literature study. The author has performed a systematic literature review of scientific articles.The result describes that factors such as socioeconomic status and ethnic background can be associated with overweight or obesity and depression and anxiety.The study shows that it is necessary in an intervention that aims to reduce the weight of individuals also take into account the promotion of mental health and does not expose an individual to feelings of shame and guilt.

Introduktion: Bipolär sjukdom är en av flera olika psykiatriska diagnoser som bidrar till en psykisk ohälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av manier och depressioner som kan bli så allvarliga att det kan behövas vård på sjukhus. Bemötandet och omhändertagandet mellan vårdpersonal och personer med bipolär sjukdom är därför särskild viktig för att säkerställa att personer med bipolär sjukdom får den vård de behöver. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka personers erfarenheter av vårdpersonals bemötande och omhändertagande vid bipolär sjukdom inom både öppen- och slutenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie har använts, där kvalitativa artiklar har studerats och analyserats. Resultat: Tio vetenskapliga artiklar inkluderades för analys och resulterade i fem olika teman enligt följande: vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär sjukdom, tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet, vikten av stöd och förståelse från vårdpersonalen, behov av information för personer med bipolär sjukdom och behov av personcentrerad vård till personer med bipolär sjukdom. Slutsats: Denna studie för med sig kunskap inom olika aspekter som anses viktiga vid både bemötande och omhändertagandet för personer med bipolär sjukdom. Studiens resultat kan stödja vårdpersonalens bemötande respektive omhändertagande till personer med bipolär sjukdom. / Introduction: Bipolar disorder is one of many other psychiatric diagnoses which contributes to mental illness. Bipolar disorder is characterized by mania and depressions that can become so severe that hospitalizing might be needed. The care and treatment between health professionals and people with bipolar disorder are therefore particularly important to ensure that people with bipolar disorder receive the care they need. Purpose: The aim of this literature review was to investigate people’s experiences from health professionals for care and treatment of bipolar disorder in both open and closed care. Method: A structured literature study has been used, where qualitative articles have been studied and analyzed. Results: Ten scientific articles were included for analysis and resulted in five different themes as follows: the importance of health professionals listening to people with bipolar disorder, lack of time as an obstacle to care and treatment, the importance of support and understanding from health professionals, the need of information for people with bipolar disorder and the need of person-centered care for people with bipolar disorder. Conclusion: This study brings knowledge in various aspects that are considered important in both care and treatment for people with bipolar disorder. The results of this study can support health professionals care and treatment for people with bipolar disorder.

Aim: The purpose of this study was to investigate associations between workplace violence and sleep disturbances in the Swedish working population, and to estimate potential dose-response relationships. Methods: Data were derived from two waves (2014 and 2016) of the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (n=9364). Sleep disturbances were measured with four items of the Karolinska Sleep Questionnaire and one question asked whether the participants were exposed to violence or threats of at the workplace in the past six months. Multiple logistic regression analyses were performed. Results: Exposure to workplace violence was associated with higher odds of concurrent sleep disturbances (cross-sectional approach). Workplace violence was also associated with higher odds of subsequent sleep disturbances, but only when covariates were not adjusted for (prospective approach). Sleep disturbances were associated with higher odds of subsequent workplace violence (reverse approach). A dose-response relationship was found in the cross-sectional approach but not in the prospective and reverse approach. Conclusion: The findings suggested that there was a cross-sectional association between workplace violence and sleep disturbances, and that sleep disturbances were prospectively associated with exposure to workplace violence, but the results did not support a statistically significant prospective association between workplace violence and sleep disturbances.

Att arbeta utefter hälsofrämjande aspekter är ett grundläggande tillvägagångsätt inom folkhälsorelaterat arbete. Inom hemtjänsten kan ett hälsofrämjande arbete tillämpas genom att inkludera Antonovskys teori om KASAM. Teorin visar på att individer som upplever hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan uppnå känslan av sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang kan vidare bidra till hälsa, välbefinnande och en tillfredsställande vardag. Syftet med studien var att undersöka äldre människors upplevelser kring hur hemtjänsten kan bidra till välbefinnande och en meningsfull vardag. Studien är kvalitativ och innefattas av ett målstyrt urval med sex semistrukturerade intervjuer från äldre som bor i Eskilstuna och som har daglig hjälp av hemtjänsten. Intervjufrågorna var utformade utefter begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet belyser att hemtjänstpersonalen, tid, kontinuitet, struktur och inflytande har en avgörande roll för att äldre ska uppleva ett välbefinnande och en meningsfull vardag. Resultatet kan nyttjas för att öka kunskapen kring hur kommuner som bedriver hemtjänstinsatser kan förstärka och upprätta ett arbete mot Socialstyrelsens nationella värdegrund.

The risk for an adolescent to develop risk behaviors decrease when he/she feels to be included in and to have an influence on the society. Previous research shows that opportunities for young people to feel involved in the society are limited. Every year, here 4U offers a tolerance-education to young people. This study aims to investigate whether the tolerance-education has met its objectives. The aim of the study is to investigate whether and how here 4U:s tolerance-education affected young people´s sense of participation in the society and civic-engagement and whether it led to personal development. The study applies a qualitative method, with semi-structured interviews and applies a target selection of andolescents based on criterias that enable for the studys aim to be answered. The informants are six young people aged 16–22. A manifest content analysis has been applied to analyze the collected material. The results of the study show that young people feels that they have more opportunities and will to engage in society after the tolerance-education. It also demonstrates that the tolerance-education has contributed to young people´s opportunities for participation in the society. Furthermore, the results shows that the tolerance-education has contributed to the personal development of young people by giving them a chance to build confidence and self-esteem. / Genom att inkludera ungdomar i samhället minskar risken att de utvecklar ett risktagande beteende. Tidigare forskning påvisar att möjligheterna för ungdomar att känna sig delaktiga i samhället är begränsade. Varje år erbjuder here 4U en toleransutbildning till ungdomar. Den här studien syftar till att undersöka om toleransutbildningen uppfyllt dess mål. Utefter bakgrunden är studiens syfte att undersöka om och i så fall hur here 4U:s toleransutbildning påverkat ungdomars känsla av delaktighet i samhället, samhällsengagemang samt om den lett till personlig utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ metod, har semistrukturerade intervjuer och tillämpar ett målstyrt urval. Informanterna är sex ungdomar i åldern 16–22. En kvalitativ analysprocess i form av en manifest innehållsanalys har tillämpats för att analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever sig ha bättre förutsättningar och vilja att engagera sig i samhället efter toleransutbildningen. Det påvisar även att toleransutbildningen bidragit till att ungdomarna fått möjligheter till delaktighet. Vidare visar det framtagna resultatet att toleransutbildningen bidragit till ungdomarnas personliga utveckling genom att de fått chans att bygga upp en självsäkerhet och en självkänsla.