Introduktion: Medelhavskosten är en diet som har visat positiva resultat i ökat hälsoutfall. Kosten används bland annat för att minska risken mortalitet, depression samt kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka medelhavskostens inverkan på livskvalitén i en population vuxna 19+. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en systematisk översikt där tolv artiklar analyserades genom en tematisk analys. Artikelsökningen skedde genom databasen Pubmed. Genom den tematiska analysen delades artiklarna in i tre grupper, kohortstudier, tvärsnittsstudier samt interventionsstudier. Resultat: Resultat från analysen visade hur ingen studietyp genererade ett avvikande resultat. Alla studietyper föreföll visa att medelhavskosten var associerat med högre livskvalitet. Tre artiklar fann ingen signifikant skillnad mellan hög följsamhet av medelhavskost och högre livskvalitet. Två av dessa avvikande artiklar fann en svag association till högre livskvalitet, dessa var dock inte signifikanta. Alla artiklar oberoende av resultat fann att hög följsamhet av medelhavskosten ökade dimensionen vitalitet på livskvalitet, när enkäten Health Survey användes. Slutsats: Hög följsamhet av medelhavskost är associerat med högre självskattad livskvalitet i åldersgruppen 18+. Dimensionen vitalitet från livskvalitet utmärkte sig som den ända dimensionen vilket såg förbättrade resultat, oberoende av om forskarna fann en signifikant skillnad eller ej. / Introduction: The Mediterranean diet has shown positive results in increased health outcomes. The diet is used, among other things, to reduce the risk of mortality, depression and chronic illnesses. Objective: The aim of the study is to investigate the impact of Mediterranean food on the quality of life in a population of adults 19+. Method: A systematic literature study was conducted and twelve studied were selected and analyzed using thematic analysis. The article search was done through databases Pubmed. No common themes were found when comparing studies other than study design, which was therefore chosen as the main theme for the present analyses. Consequently, the above-mentioned studies were divided into three groups: cohort studies, cross-sectional studies and intervention studies. Results: Results from the content analyses showed that no specific study type generated a different result. All study types appeared to show that the Mediterranean diet was associated with higher quality of life. Although a statistically-significant association was found in most studies independently of study design, three studies found no significant association between high Mediterranean diet and higher quality of life. However, two of these articles found a weak association to higher quality of life. Furthermore, all articles, regardless of results, found that a higher adherence to the Mediterranean diet was associated with stronger score on the dimension of vitality of quality of life, when using the questionnaire Health Survey. Conclusion: High adherence to the Mediterranean diet was associated with higher quality of life in the age group 18+. The dimension of vitality (included in the definition of quality of life) was identified as the dimension with the strongest association with adherence to a Mediterranean-like diet.

Bakgrund: De Nationella idrottsutbildningarna [NIU] utformades för att göra specialidrotten på gymnasiet mer elitfokuserad. Inom både utbildningssystemet och idrottsvärlden finns en social snedrekrytering som innebär att individer med den högsta sociala positionen gynnas mest. Något som dessutom blir tydligare om det finns en hög selektering vilket kan innebära en risk för ojämlikhet och minskad fysisk aktivitet hos ungdomar. Syfte: Syfte med studien var att redogöra för den sociala bakgrunden hos NIU- fotbollselever samt att identifiera hur representativ utbildningen är jämfört med Sveriges totala sociala bakgrundsindelning.   Metod: Kvantitativ metod, tvärsnittsdesign, valdes för att genomföra den aktuella studien. Datainsamlingen planerades att genomföras med enkäter samt inhämtande av jämförelsematerial från Statistiska centralbyrån (SCB).  Resultat: I och med samhällssituation våren 2020 på grund av Covid-19 kunde ingen data insamlas.   Diskussion: En genomgång av tidigare studier inom aktuellt område gav en i det närmaste samstämmig bild av social snedrekrytering till elitidrott. Med utgångspunkt i dessa studier diskuteras möjliga orsaker till denna snedrekrytering.  Slutsatser: Baserat på tidigare studier finns det sannolikt ett samband mellan social bakgrund och att tillhöra NIU-fotboll, där NIU-elever antas inneha mer gynnsamma sociala bakgrundsfaktorer jämfört med Sverige överlag.

Bakgrund: Problemformuleringen visar på att det fortfarande inte finns tillräckligt med forskning kring det hälsofrämjande ledarskapet. Bakgrunden tar upp arbetets betydelse för folkhälsan med ur ett nationellt perspektiv, men även internationellt. Vidare belyser bakgrunden vikten av ett ledarskap i praktiken, begreppsförklaringar samt ett teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer hos en privat aktör upplever betydelsen samt bedrivandet av ett hälsofrämjande ledarskap. Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en semideduktiv ansats har genomförts. Via en semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor har intervjuer genomförts med åtta chefer hos Sparbanken Rekarne. Resultat: Resultatet visar på att hälsofrämjande ledarskap som begrepp är svårt för chefer att definiera. Resultatet visar på att Sparbanken Rekarne redan idag arbetar hälsofrämjande med ledarskapet. Cheferna upplever att de är tydliga i sitt ledarskap samt visar stor respekt och tillit till sina medarbetare. Resultatet visar även på att cheferna är tillgängliga för sina medarbetare och finns där som stöd. Diskussion: Genom att chefer oavsett hos vilken aktör de arbetar får utbildning i det hälsofrämjande ledaskapet kommer aktörer att få starka och trygga samt modiga ledare för framtiden. Vidare behöver forskningen fokusera mer på chefernas perspektiv och inte så mycket på arbetsplatsen. Slutsats: Slutsatserna som framkommit under studiens genomförande är att cheferna hos den privata aktören inte är bekanta med begreppet hälsofrämjande ledarskap. Cheferna upplever inte att de bedriver ett hälsofrämjande ledarskap, utan att det mer handlar om medarbetarnas hälsa. Fortfarande behöver mer forskning genomföras för att det hälsofrämjande ledarskapet skall bli vedertaget som begrepp inom arbetslivet. / Background: The wording of the problem shows that there is still insufficient research on the health promotion leadership. The background addresses the importance of work for public health from a national perspective, but also international. Furthermore, the background enlightens the importance of a leadership in practice, conceptual explanations and a theoretical framework. Aim: The purpose of the study is to investigate how managers at a private actor perceive the importance and the pursuit of a health-promoting leadership. Method: A qualitative research method with a semi-deductive approach has been implemented. Through a customized interview guide, semi-structured interviews were conducted with eight managers at Sparbanken Rekarne. Result: The result shows that health promotion leadership as a concept is difficult for managers to define. The result shows that Sparbanken Rekarne is already working with health promotion and the leadership. The managers feel that they are clear in their leadership and show great respect and trust in their employees. The results also show that the managers are available to their employees and show great support. Discussion: By giving managers, regardless of which actor they work for, education in the health promotion leadership, actors will gain strong and confident and courageous leaders for the future. Furthermore, the research needs to focus more on managers' perspectives and not so much on the workplace. Conclusion: The conclusions reached during the study are that the managers of the private actor are not familiar with the concept of health promotion leadership. The managers conduct a health-promoting leadership, but are not aware of it themselves. More research still needs to be carried out in order for health promotion leadership to be accepted as a concept in public health.

Bakgrund: Drogbruk är ett fortsatt växande folkhälsoproblem bland ungdomar och unga vuxna. Droger är skadligt för individen att bruka, framförallt med tanke på risken till beroende preparatet medför. Individens attityd kopplas ofta ihop med människans beteende och för att förstå personens handlingar är det angeläget att undersöka individens inställning till narkotika. Syftet: Studien syftar till att studera inställningen hos gymnasieelever i årskurs 3 och högskole-/universitetsstudenter gentemot narkotika samt om inställningen hos gymnasieeleverna och högskole-/universitetsstudenterna skiljer sig beroende på kön, kommun och utbildningsnivå i Örebro kommun och Västerås kommun. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign. Den aktuella studiens enkät har inspirerats genom att tillämpa en tidigare använd skala. I urvalet är 17 årskurs 3 gymnasieelever och 145 högskole-/universitetsstudenter inkluderade. Resultat: Föreliggande studie visar att 79% av respondenterna inte ansåg att narkotika borde bli lagligt att använda sig av. Medelvärdet för negativa attityder blev slutligen 14 och för positiva attityder landade medelvärdet på 6. Det vill säga att majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till narkotika. Männen har en positivare inställning till narkotika jämfört med kvinnorna. Slutsats: Det finns märkbara könsskillnader bland ungdomar när det talas om attityden till narkotika där kvinnors inställning till narkotika är negativare jämfört med männen. Inga samband kunde hittas vad gäller utbildningsnivå eller kommun. Negativa attityder är vanligare än positiva attityder.

Aim: This study examined associations between leisure-time activities and gambling participation respectively problem gambling among adolescents in Sweden. Furthermore, the study examined sex differences and the degree of possibly confounding factors. Methods: The data was obtained from European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs, 2019 (n=1,911). Chi2-tests and logistic/multiple logistic regressions were used to analyze the data. Results: Unstructured leisure-time activity was robustly positively associated with gambling participation, structured leisure-time activity was weakly negatively associated with gambling participation among students. Unstructured leisure-time activity was moderately positively associated with problem gambling, structured leisure-time activity was weakly negatively associated with problem gambling among students. Unstructured leisure-time activity was strongly positively associated with gambling participation, structured leisure-time activity was strongly negatively associated with gambling participation for boys. Unstructured leisure-time activity was weakly positively associated with gambling participation for girls. Parental monitoring, school adjustments and externalizing behaviour problems affected the association between unstructured leisure-time activity for students respectively boys. Conclusion: Associations were found of varying extent between leisure-time activities and gambling participation respectively problem gambling. More and stronger associations were found for boys than girls and possibly confounding factors affected the association between unstructured leisure-time activity and problem gambling to some degree.

Depressive and anxiety symptoms are common mental health problems globally. Antisocial behaviors can occur in early age and develop into delinquency. The aim of the study was to investigate longitudinally, with a six-month follow-up the association between mental health problems (i.e. depressive and anxiety symptoms) and delinquency among Italian early adolescents and if this association differs for boys and girls. A quantitative method was used with secondary data. The sample consisted of 155 Italian 12 years old adolescents. A longitudinal design with two occasions of measurement was used, which allows to follow individuals over time. The cross-sectional results showed that depressive symptoms were positively associated with delinquency in the total sample. However, no association was showed between anxiety symptoms and delinquency at the baseline. In addition, longitudinal results showed that medium/high delinquent behavior after six-month follow-up can partly be explained by depressive symptoms at baseline, but not by anxiety symptoms in the total sample. The longitudinal results also showed that increased levels of depressive symptoms and anxiety symptoms among boys increased the probability of having medium/high delinquent behavior, but not among girls. In conclusion, mental health problems can to some extent explain delinquency, especially among boys.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är en allt vanligare sjukskrivningsorsak. Framför allt inom kvinnodominerade yrken. Individerna som blir utsatta för stress i yrkeslivet och privatlivet har därmed sämre tillgång till återhämtning. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av återhämtning från ett utmattningssyndrom inom riskyrken.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier som har en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudkategorier: Tankar och upplevelser om återhämtningen, Socialt stöd från vården och omgivningen och Positiva förändringar och nya tankesätt. Dessa kategorier delades i sin tur upp i nio subkategorier. Slutsats: Utmattningssyndromet har, trots smärtsamma erfarenheter, givit dem drabbade ett mer meningsfullt liv. Stöd och förståelse från omgivningen är mycket betydelsefullt för personen och återhämtningen. Att ge tid till återhämtningen är en nödvändighet för att kunna bli frisk.

Background: Previous studies have shown that an integrated care approaches for older people with complex care needs comes with less hospitalization and the reduced cost for the community (Eklund & Wilhelmssons, 2009). Since the new reform about coordinated care (2017:612) took place higher demand was put on the professionals in the health care system to collaborate. The reform indicates that a coordinated care plan should be establish to people with complex care needs when they go from in- to outpatient care (SKR, 2018) Aim: To describe health professionals in municipality, institutional care and primary experience of coordinated care plans to older people with complex care needs and describe their opinion of which elements that facilitated and embarrass the process.Method: The study was conducted whit a qualitative study design in form of interviews. Nine respondents were included in the study. A content analysis with a deductive approach was used (Elo & Kyngäs’s. 2018). Widmarks et al; s (2011) model was used as a theoretical framework.Result: The key factors: allocation of responsibilities, confidence and the professional encounter was found in the analyses. And there were areas in al of them were barriers to collaboration occurred and made collaboration difficult. Conclusion: The result indicates that there is a lack of clarity due to the guidelines of the collaboration process. These guidelines must be improved to facilitate collaboration for older people with complex care needs.

Människan är skapt till att vara i rörelse och fysiskt aktiv och genom rörelse hålls kroppens cirkulation igång, samt även att genom rörelse bidrar det till syreförsörjning till kroppens olika organ (Sundberg & Jansson, 2015). Forskning har påvisat starka evidens på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och hälsostatus (både fysiskt och psykiskt), samt även visat sig vara sjukdomsförebyggande (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). Att fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande utgör en riskökning till fysisk och psykisk ohälsa är ganska välkänt (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). En yrkesgrupp som består utav stor del stillasittande arbete är yrkesförare, och en del utav den yrkesgruppen är lastbilschaufförer (Arbetsmiljöverket, 2018). I Sverige finns det omkring 90 000 yrkesförare (Statistiska centralbyrån, 2010). Enligt Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013) bör fokus vändas till stillasittande som beteende samt hur detta i sig utgör en hälsorisk. Rutter et al. (2013) menar att hälsoriskerna med långvarigt stillasittande inte kan minskas enbart genom 30 minuter måttlig fysisk aktivitet, utan man bör se till stillasittande som ett hälsobeteende eller livsstil. Exempelvis långa perioder stillasittandes framför TV, datorn, i bil eller på arbetsplatsen. Parallellt med hälsofrämjande insatser till att öka den fysiska aktiviteten bör man även uppmuntra till avbrott i långvarigt stillasittande. Genom att avbryta stillasittande med korta 5 minuters pauser minskas riskerna som ett stillasittande beteende medför. Studien visar på tydliga skillnader mellan långfärds och distributionschaufförer, där de som kör långfärdskörningar alla känner någon form av smärta i kroppen, men av de som kör distributionskörningar så upplever 44% av de svarande ingen smärta. / Human is Created to be in motion and physically active, and through movement the body’s circulation is kept up, and also through movement it contributes to the oxygen supply for the body’s various organs (Sundberg & Jansson, 2015). Research has shown strong evidence of the benefits of regular physical activity and health status (both physical and mental), as well as disease prevention (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). The fact that physical inactivity and prolonged sedentary poses a risk increase to physical and mental health issues is quite well knows (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). A professional group that consists of a great deal of sedentary work is professional drivers, and a part of that professional group is truck drivers (Arbetsmiljöverket, 2018). In Sweden, there are about 90,000 professional drivers (Statistiska Centralbyrån, 2010). According to Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013), the focus should be on sedentary behavior and how this in itself constitutes a health risk. Rutter et al. (2013) believe that the health risks of long-term sedentary behavior cannot be reduced solely by 30 minutes of moderate physical activity, but that sedentary behavior should be considered as a health behavior or lifestyle. For example, long periods of sitting still in front of the TV, the computer, in the car or in the workplace. In parallel with health-promoting efforts to increase physical activity, interruptions in long-term sedentary care should also be encouraged. By interrupting a sedentary session with short 5-minute breaks, the risks of sedentary behavior are reduced. The study shows clear differences between long-distance and distribution drivers, where those who drive long-distance hauls all feel some form of pain in their body, but those who run distribution hauls 44% of respondents experience no pain.

Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.