No description available.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården. Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014. Resultatet visade att två tredjedelar av patienterna i kategorin var födda före 1950. De sökte i störst utsträckning för andningsbesvär, bröstsmärtor, buksmärta samt infektion. Endast 2,8% bedömdes ha psykiska besvär och 2,9% transporterades till en vårdcentral. Det visade sig också att en tredjedel av de patienter som räknades som mångbesökare aldrig lades in på sjukhuset. Av de som definierades som mångbesökare var 68 % över 60 år. Flera av dessa patienter skulle fått bättre hjälp om individuella vårdplaner tagits fram som utgått från en personcentrerad vård där hänsyn tagits till varje individs situation och egen åsikt. Det skulle också göra att flera av dessa ej behövt åka till en akutmottagning vilket antas givit ett minskat vårdlidande och högre tillgänglighet på akutambulanser.

Bakgrund: Allt fler multisjuka äldre personer vårdas i sina hem pga. stora behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta ställer krav på att sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård har tydliga rutiner och resurser att tillgå som stöd för att utföra en patientsäker bedömning i hemmet av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av stöd vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd inom den kommunala hemsjukvården i Västmanland. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie utförd via enkät. 79 tillsvidareanställda sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård deltog. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av webbenkät. Analys: Kvantitativ data analyserades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Öppen avslutande fråga redovisas utifrån tematisk analys. Resultat: Stöd för sjuksköterskan vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd kan yttra sig på olika sätt. Resultatet påvisar stödjande och försvårande omständigheter som presenteras i kategorierna: organisation, läkartillgänglighet, bedömning samt trygghet kontra otrygghet. Slutsats: Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård är beroende av flertalet faktorer för att kunna utföra en patientsäker bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Patientsäkerhetsarbetet måste ses ur ett arbetsmiljöperspektiv där resurser, rutiner, rätt verktyg och tillräcklig kompetens bör tillhandahållas sjuksköterskan i det kliniska arbetet. Nyckelord: Beslutsstöd, kommunal hemsjukvård, kompetens, multisjuka äldre. / Background: More and more elderly people with multimorbidity are being cared for in their homes. These people have a great need for health and medical care interventions. This requires that the home healthcare nurse employed by the municipality has clear routines and resources available as a support in order to make a patient-safe assessment of a patient at home with a sudden deterioration in their health status. Purpose: To evaluate the nurse´s experience in her capacity of assessing and supporting a patient with a sudden deterioration in health within the municipal home health care in Västmanland. Method: Quantitative cross-sectional study conducted via questionnaire. 79 permanently employed nurses in municipal home care participated. The data collection was carried out using an online survey. Results: Support for the nurse in assessing a patient with a sudden deterioration in health can manifest itself in different ways. The results show supportive and aggravating circumstances that are presented in the categories: organization, doctor availability, assessment and security against insecurity. Conclusion: The nurse in municipal home care is dependent on several factors in order to be able to perform a patient-safe assessment of a patient with a sudden deterioration in health. The patient safety work must be seen from a work environment perspective where resources, routines, the right tools and sufficient competence must be provided to the nurse in the clinical work. Keyword: Competence, decision support, multimorbidity, municipal home health care.

I takt med att befolkningen blir allt äldre ökar vårdbehovet, andelen äldre som behöver stöd för att kunna bo kvar hemma och således också kostnaderna för vård och omsorg. En lösning på problemet skulle kunna vara att använda olika typer av sensorer och att patienten själv kan mäta vissa fysiologiska värden, rapportera in dem och kommunicera med sjukvården hemifrån. Semistrukturerade intervjuer har utförts på patienter som fortfarande bor kvar hemma och har kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller annan lungsjukdom för att kartlägga vilka de potentiella användarna av systemet är och vilka förutsättningar, önskemål och förväntningar de har på ett sådant system. Studien har visat att den typiska potentiella användaren, baserat på intervjudeltagarnas svar, är positivt inställd till att ha sensorer och annan teknik i sitt hem som stöd för att kunna bo kvar hemma och att det finns ett flertal begränsningar och önskemål som utvecklarna av ett sådant system måste ta hänsyn till, vilka presenteras i en persona och scenarier. / E-care@home

Bakgrund: Läkemedelsbehandling är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre personer och det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om den äldres känslighet för läkemedel för att kunna identifiera läkemedelsbiverkningar. Multisjuka sköra äldre och polyfarmaci är en utmaning för den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterskor som ska bedöma om dess symtom beror på sjukdom eller biverkningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att identifiera läkemedelsbiverkan hos multisjuka sköra äldre inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerad intervju och en manifest analys utfördes. Resultat: Ett övergripande tema, kompetens och säkerhet framkom med tre underkategorier, sjuksköterskans kunskap samverkan med andra professioner samt att arbeta säkert med tydliga rutiner. Sjuksköterskans erfarenheter, engagemang och kunskap var viktiga faktorer för att kunna identifiera läkemedelsbiverkningar. Samverkan i team med andra professioner ansågs som viktigt för att kunna arbeta säkert med läkemedel, under förutsättning att samarbetet var välfungerande. Tydliga läkemedelsrutiner saknades, men man hade goda kunskaper om den årliga läkemedelsgenomgången. Slutsats: För att kunna identifiera läkemedelsbiverkningar krävs goda kunskaper och erfarenheter hos sjuksköterskor, men det behövs även ett bra samarbete med andra professioner och läkemedelsrutiner behöver synliggöras för en säkrare läkemedelshantering inom den kommunal hälso- och sjukvården. / Background: Drug treatment is the most common form of medical treatment for older adults and it is important that nurses have knowledge of the older adults’ sensitivity to drugs in order to identify drug side effects. Multimorbid frail older patients and polypharmacy are a challenge for the municipal health care nurses who must assess whether the symptoms are due to illness or side effects. Purpose: To describe nurses’ experiences of identifying drug sides effects in frail multimorbid older adults in municipal health. Method: A qualitative inductive approach was used. Data collection was done through semi-structured interviews and a manifest analysis was performed. Results: An overarching theme, competence and safety emerged with three subcategories, the nurse´s knowledge and collaboration with other professions and working with clear routines. The nurse´s experience, commitment and knowledge were impotent factors in being able to identify drug side effects. Cooperation in teams with other professions was considered impotent to be able to work safely with medicines, but this was something that did not always work. Clear medication routines were missing, but there was good knowledge of the annual medication review. Conclusion: In order to be able to identify drug side effects, good knowledge and experience is required on the part of nurses, but a good collaboration with other professions is also needed and drugs routines need to be made visible for safer drug handling within the municipal healthcare system.

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar och med det har allt fler äldre komplexa behov och flera hälsoproblem. Många äldre bor kvar i sina hem med insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket ställer högre krav på kompetens och resurser samt samverkan för personal som arbetar med äldre (Socialstyrelsen, 2020a). En fråga som aktualiserats är samordning och planering av vård vid utskrivning, detta i och med att Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) trädde i kraft 2018. Den nya samverkanslagen tvingade fram ett annat sätt att utföra utskrivningar från slutenvården än vad som tidigare varit fallet. Utskrivningen från slutenvården skulle bli snabbare och samverkan mellan aktörerna bli tydligare i och med den nya lagen (Prop. 2016/17:106). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utskrivningsprocessen för multisjuka äldre går till i en kommun i Mellansverige, samt att utforska om de får en samordnad individuell planering, SIP, så som samverkanslagen föreskriver att den skall ske. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Tio intervjuer utfördes med informanter bestående av sjuksköterskor i slutenvård, primärvård och inom kommunal vård, samt biståndshandläggare i den undersökta kommunen. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var: samordnad individuell planering, kommunikation, oklar ansvarsfördelning och bristande patientsäkerhet. Resultatet från den här studien visar på att det finns flera delar som inte fungerar vad gäller utskrivningsprocessen för multisjuka äldre. Den samordnade individuella planeringen genomförs inte i någon större utsträckning. Det finns problem vad gäller kommunikation aktörerna emellan samt problem med ansvarsfördelningen. Att detta inte fungerar påverkar också patientens delaktighet och patientsäkerheten. Slutsats: Samordnad individuell planering genomförs inte såsom lagen föreskriver. Personal som arbetar med utskrivning av multisjuka äldre upplever utskrivningsprocessen som komplex och komplicerad och oklar. / Background: The proportion of elderly in Sweden are increasing, and so does elderly’s complex health care needs and health problems. A lot of the elderly population continues to live in their own homes with help from the social service and health care service. This puts pressure and demands on the workers to have competence and resources to help this complex elderly group (Socialstyrelsen, 2020a). Collaboration at the discharge process from hospital has been raised because of a new law set to improve the collaboration and shorten the stay in hospitals for patients (SFS 2017:612) which took effect in 2018. Aim: Investigate how the discharge process come about for elderly with many diseases in a municipality in Sweden. To explore if the elderly gets the coordinated individual plan they should get as the law stipulates. Method: Qualitative interview study with semi-structured questions. Ten informants were included consisting of nurses in inpatient care at hospital, primary care and home health nurses working for the municipality, social workers were also included. The interviews were analysed through qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Result: Four categories were found consisting of coordinated individual planning, communication, unclear division of responsibility and lack of patient safety. The result from the study shows that there are many parts that do not work sufficiently in the discharge process. The coordinated individual planning is not being done in the proportion that it should. There are problems regarding communication amongst the professionals and problems with liability and by extension patient safety. Conclusion: The coordinated individual plan is not being done as the law stipulates it should. Professionals that work with elderly during the discharge process sees the process as complex, complicated and unclear.

Background: Previous studies have shown that an integrated care approaches for older people with complex care needs comes with less hospitalization and the reduced cost for the community (Eklund & Wilhelmssons, 2009). Since the new reform about coordinated care (2017:612) took place higher demand was put on the professionals in the health care system to collaborate. The reform indicates that a coordinated care plan should be establish to people with complex care needs when they go from in- to outpatient care (SKR, 2018) Aim: To describe health professionals in municipality, institutional care and primary experience of coordinated care plans to older people with complex care needs and describe their opinion of which elements that facilitated and embarrass the process.Method: The study was conducted whit a qualitative study design in form of interviews. Nine respondents were included in the study. A content analysis with a deductive approach was used (Elo & Kyngäs’s. 2018). Widmarks et al; s (2011) model was used as a theoretical framework.Result: The key factors: allocation of responsibilities, confidence and the professional encounter was found in the analyses. And there were areas in al of them were barriers to collaboration occurred and made collaboration difficult. Conclusion: The result indicates that there is a lack of clarity due to the guidelines of the collaboration process. These guidelines must be improved to facilitate collaboration for older people with complex care needs.

Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.

This project aimed to enhance communication and collaboration among care providers in Stockholm Region and Stockholm Municipality by analyzing health data in various medical record systems and identifying the data that needs to be shared to support elderly individuals with multi-morbidity. Interviews with health experts, caregivers, and policymakers, as well as a literature review, were conducted to gather data. The findings indicated that caring for multi-morbid elderly individuals poses many challenges, including managing multiple chronic conditions, the risk of adverse drug interactions, physical and emotional burden, reduced functional ability, social isolation, and economic consequences. A holistic approach to care is needed, including coordinating care across multiple specialities, addressing social and psychological factors, and providing support for caregivers. Additionally, health data sharing could help with the challenges of ageing and multi-morbidity, but barriers to accessing relevant health data exist. The barriers include a lack of measurement values, different systems used in different healthcare facilities, outdated systems and a large amount of health data existing as free-text notes which make it difficult to extract useful information. Therefore, new HIE solutions are needed to improve patient safety and better integrate existing systems. Future work should focus on improving the accessibility and usability of health data, addressing security and privacy issues, and promoting standardization and interoperability. / Målet med detta projekt var att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdgivare i Stockholmsregionen och Stockholm kommun genom att analysera hälsodata i olika medicinska journalsystem och identifiera de data som behöver delas för att stödja multi-sjuka äldre. Intervjuer med hälsoexperter, vårdgivare och beslutsfattare samt en litteraturstudie genomfördes för att samla in data. Resultaten visade att vården för äldre personer med flera sjukdomar innebär många utmaningar, inklusive hantering av flera kroniska tillstånd, risken för biverkningar från läkemedel, fysisk och emotionell belastning, minskad funktionell förmåga, social isolering och ekonomiska konsekvenser. En helhetssyn på vården krävs, inklusive samordning av vården över olika specialiteter, beaktande av sociala och psykologiska faktorer och stöd till vårdgivare. Dessutom kan delning av hälsodata hjälpa till med utmaningarna med åldrande och flera sjukdomar, men det finns hinder för att få tillgång till relevant hälsodata. Hindren inkluderar brist på mätvärden, olika system som används i olika vårdinrättningar, föråldrade system och en stor mängd hälsodata som finns som anteckningar, vilket gör det svårt att extrahera användbar information. Därav, behövs nya lösningar för hälsodata-utbyte för att förbättra patientens säkerhet och bättre integrera befintliga system. Framtida arbete bör fokusera på att förbättra tillgängligheten och användbarheten hos hälsodata, hantera säkerhets- och integritetsfrågor och främja standardisering och interoperabilitet.