Introduktion: För att stoppa spridningen av covid-19-pandemin uppmanades alla som hade möjlighet att utföra digitalt distansarbete, att göra det. För att en chef skulle lyckas med chefskapet inom digitala distansarbetet behövde chefen förhålla sig till ett aktivt och stöttande ledarskap, där medarbetaren kände sig delaktiga och inte övervakade. Genom att behålla fokus på ett hälsofrämjande arbete kan arbetsmiljön förbättras. Teorin Self Determination Theory, SDT och Kravkontrollmodellen, användes som förklaringsmodeller, dels utifrån individens motivering och självständighet, dels till förklaring när en chef mötte sina medarbetare och deras enskilda behov av stöd vid digitalt distansarbete. Syfte: Var att ur chefens perspektiv belysa hur hälsofrämjande arbete påverkades av digitalt distansarbete, utifrån ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöansvar. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med sökningar i två databaser genomfördes. Analysen av 14 vetenskapliga artiklar gjordes med Braun och Clarke (2006) sex steg i tematisk analys. Resultat: Analysen genererade fyra teman: hälsofrämjande arbete, digitalt distansarbete, chefperspektiv och arbetsmiljö. Inom varje tema identifierades subteman: hälsofrämjande arbete innefattar, kommunikation, relation och balans. Digitalt distansarbete innefattar: strategi, autonomi och samarbete samt möjligheter. Chefskap innefattar: tillgänglighet, och attityder. Arbetsmiljö innefattar tre subteman: arbetsbeskrivningar, organisationskultur och kommunikationsteknik. Resultatet visade på att kommunikation mellan chefen och medarbetarna var viktigt för att ett hälsofrämjande arbete kunde genomföras med gemensamma insatser och att chefen tar ansvar för arbetsmiljön. Slutsats: Genom att chefen har ett öppet och uppmuntrande ledarskap förbättras det hälsofrämjande arbetet vid digitalt distansarbete. / Introduction: To stop the spread of the COVID-19 pandemic, anyone who had the opportunity to do digital teleworking was encouraged to do so. For a manager to succeed in the management of digital remote work, the manager needed to relate to an active and supportive leadership, where the employee felt involved and not supervised. By maintaining the focus on health promotion work, the work environment can be improved. The theory Self Determination Theory, SDT and the Requirements Control Model, were used as explanatory models, partly based on the individual's motivation and independence, and partly to explain when a manager met their employees and their individual needs for support in digital teleworking. Aim: From the manager's perspective, to highlight how health promotion work was affected by digital teleworking, based on an organizational and social work environment responsibility. Method: A structured literature review with searches in two databases was conducted. The analysis of 14 scientific papers was done with Braun and Clarke (2006) six steps of thematic analysis. Results: The analysis generated four themes: health promotion, digital teleworking, managerial perspective, and work environment. Within each theme, subthemes were identified: health promotion includes communication, relationship, and balance. Digital remote work includes strategy, autonomy and collaboration, and opportunities. Leadership includes accessibility, and attitudes. Work environment includes three subthemes: job descriptions, organizational culture, and communication technologies. The results showed that communication between the manager and the employees was important for health promotion work to be carried out with joint efforts and that the manager takes responsibility for the work environment. Conclusion: By the manager having an open and encouraging leadership, the health promotion work in digital teleworking is improved.

No description available.

Våld mot barn är ett allvarligt folkhälsoproblem och de yngsta barnen är en särskilt utsatt åldersgrupp. Inom forskningen om det förebyggande arbetet framhålls betydelsen av den tidiga identifikationen av våldet. Syftet i denna systematiska litteraturstudie var därför att undersöka vilka tecken som barn 0-6 år uppvisar – medvetet eller omedvetet – när de har utsatts för våld av en primär omsorgsgivare. Insamlingen av data bestod av en systematisk litteratursökning. Den genererade nio vetenskapliga artiklar, vilka utgör studiens urval. Samtliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att de yngsta barnen som utsatts för våld av en primär omsorgsgivare uppvisar några olika typer av tecken: affektiva, sociala och utvecklingsmässiga. Exempel på mer specifika tecken som förekom var förhöjd spänningsnivå, aggressivitet, undvikande beteende och problem med känslomässig självreglering. Därutöver var en del tecken av en mer ospecifik karaktär. Med utgångspunkt i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning och teori. Utifrån att det förelåg en brist på systematiska litteraturstudier där det angivna studieområdet undersökts utgör denna studie ett viktigt bidrag till det rådande forskningsfältet. Avslutningsvis föreslås det att forskare åtar sig att genomföra fler kvalitativa studier med likartade syften, eftersom den systematiska litteratursökningen visade att nästintill alla jämförbara studier hade genomförts med en kvantitativ metod.

Background Because of extreme population and a lack of resources the risk of beeing harmed while admitted to a hospital in Bangladesh is big. Mistakes made at operating theatres can result in devastating consequences, but by evaluating the patient safety that risk can be minimized. Right now Bangladesh is in the middle of an industrialisation that is contributing to the growing need for an expanding health care. The country is regularly suffering from cyclones, tsunamis and monsoon rains and there is an urgent demand for safe health care. Method The aim of this thesis was to study the physical structure, organisation and practice at operating theatres in Bangladesh. At three private and two public hospitals 14 operating rooms in total were visited and the basic equipment was examined. Managers, physicians, nurses and technicians were interviewed at all hospitals, 41 people in total participated in the study. Results The temperature control was not up to standard, bigger storages were needed and none of the public hospitals had enough washing equipment for proper scrubbing. Only one hospital could monitor the patient’s body temperature during surgery and proper resuscitation equipment was missing in half of the operating rooms. The autoclave process could not keep up with the surgeries and delays were not unusual. The cleaning staff had no training in patient safety and the staff found that the nurse’s education was not enough. The reporting of mistakes rarely reached the management and a written report was unusual. Discussion Most of the staff did not know what calibration meant and there were only biomedical departments at two of the hospitals. Even though training was re- quested by the staff the management did not plan for any changes. This shows that it is the organisation, not the human errors, that is the source to the unstable situation of health care. The lacking of the reporting system is an- other reason for the slow development. Staff with technical knowledge must be available at the hospitals in order to help prevent risks and all hospitals should establish a biomedical department. Patients had to lie on the floor, due to the shortness of space. This is not good for patient safety, but the alternative would be that they would end up with no help at all. The outcome of patient safety should always result in better health for the people. The personal had this view of thinking and they showed great engagement to their work. Key words: Patient safety, Bangladesh, operating theatres, operating rooms / Bakgrund På grund av extrem befolkningsmängd och brist på resurser är risken för att bli skadad av sjukvården i Bangladesh stor. Misstag inom kirurgin ger förödande konsekvenser, men genom att utreda patientsäkerheten kan risken minimeras avsevärt. Bangladesh befinner sig just nu i en industrialisering som bidrar till det ökande behovet av vård. Flodvågor, översvämningar och stormar drabbar landet regelbundet och efterfrågan på säker sjukvård är akut. Metod Patientsäkerheten analyserades genom att undersöka den fysiska miljön, organi- sationen och den praktiska utövningen i operationssalar. På tre privata och två statliga sjukhus i Bangladesh besöktes sammanlagt 14 operationsrum, där den grundläggande utrustningen utvärderades. Avdelningschefer, läkare, sköterskor och tekniker intervjuades på samtliga sjukhus, totalt är 41 anställda med i stu- dien. Resultat Temperaturkontrollen var bristfällig, bättre förvaringsmöjligheter efterfrågades och ingen av de statliga sjukhusen hade tillräcklig utrustning för att tvätta händerna rätt. Endast ett sjuhus kunde övervaka patientens kroppstemperatur och återupplivningsutrustning saknades på hälften. Sterilisering av instrument kunde inte ske i samma tempo som operationerna och förseningar var vanligt. Städpersonalen hade ingen träning i patientsäkerhet och det fanns ett missnöje över sköterskornas utbildning. Rapportering av misstag gick sällan till sjukhus- ledningen och skriftlig rapportering var sällsynt. Diskussion De flesta av de tillfrågade visste inte vad innebörden av kalibrering var och endast två av sjukhusen hade en medicinteknisk avdelning. Trots att vidareut- bildning efterfrågades av personalen hade ledningen inga planer på förändringar. Detta visar på att det är organisationen, inte de anställdas misstag, som är källan till den osäkra sjukvården. Den otillräckliga rapporteringen är också en anled- ning till varför utvecklingen hämmas. Tekniskt kunniga personer måste finnas tillgängliga på sjukhusen för att förebygga risker och varje sjukhus bör organi- sera en medicinteknisk avdelning. På grund av platsbrist låg många patienter på golvet. Detta är självklart inte bra för patientsäkerheten, men alternativet skulle vara att de inte fick någon hjälp alls. Synen på patientsäkerhet måste alltid inkludera att hälsan i sin helhet förbättras, den insikten hade personalen på sjukhusen och de visade stort engagemang. Key words: Patientsäkerhet, Bangladesh, operationsavdelningar, operations- salar

This degree project is particularly interested in how people with mental health difficulties use the social media platform TikTok to share their experiences. It aims to contribute to meaningful conversations about the role of social media concerning mental health awareness and the effectiveness of social media for social change. A qualitative content analysis methodology is applied to 50 TikTok videos shared under the TikTok hashtag #mentalhealthuk to determine how people share their experiences. In addition, four semistructured interviews were conducted with video creators sharing content on #mentalhealthuk. The theoretical lens through which this study looks is Media for Development (M4D) and the importance of Voice for development. In addition, there is a special focus on storytelling and performativity in the digital realm. The findings from this study reveal that TikTok has been an effective site for the recovery process of people dealing with metal health difficulties, because it provided a source of connectedness and room for creative expression. However, the findings also reveal the restraints TikTok users face when using social media to share genuine experiences, and the negative effects, for example cyber bullying, had on their mental health.

Introduktion: Stress och utmattning är ett stort folkhälsoproblem inom hälso- och sjukvårdsyrken generellt och särskilt drabbade är de inom sjuksköterskeyrket. Detta problem har ökat markant de senaste åren och lett till långtidssjukskrivningar. Stress och arbetsbelastningen anses enligt forskning orsaka utmattningssyndrom. Sjuksköterskor anses vara mer utsatta för att insjukna i utmattningssyndrom än individer inom andra yrken. Trots denna arbetsbelastning, har sjuksköterskor utvecklat motståndskraft för att minska utmattning och höga stressnivåer. Att använda olika strategier och skyddsfaktorer kan gynna sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva skyddsfaktorer för att hindra utmattningssyndrom relaterat till sjuksköterskornas arbetsmiljö. Metod: Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar, sökningar i databasen PubMed och CINAHL som resulterar i 11 artiklar. Dessa artiklar har validerats med hjälp av checklistan CASP och uppfyller inklusions- och exklusionskriterier samt matchar forskningsfrågorna. Denna studie analyseras med tematisk innehållsanalys som är metod som identifierar, analyserar och rapporterar teman inom data. Resultat: I resultat framkommer tre olika teman med sex olika underteman som var:Hantering av stressig arbetsmiljö: arbetskrav/arbetsmiljö, balans i hälsostatus. Motståndskraft: rutiner i arbetslivet, återhämtning.Bemästra stress: samhörighet, tillfredställelse. Samtliga vetenskapliga artiklar rapporterade utmattningssyndrom relaterad till arbetsmiljö och motståndskraft hos sjuksköterskor. Utmattningssyndrom refereras till stress på arbetsplatsen där arbetsbelastning blir för hög och personlig prestation minskar. Motståndskraft är svar på denna utmattning där sjuksköterska hittar olika strategier för att bemästra dessa stressiga arbetssituationer. Slutsats: Flera olika faktorer bidrar till utmattningssyndrom på grund av ohälsosam arbetsmiljö. Studien har påvisat vikten av att använda motståndskraft för att minska utmattning bland sjuksköterskor. / Introduction: Stress and fatigue are today's major problems in the healthcare profession. This problem has increased markedly in recent years and is mainly due to long-term sick leave. According to research, stress and workload are considered to cause fatigue syndrome. Nurses are considered to be more likely to develop fatigue syndrome than individuals in other professions. Despite this workload, nurses have developed resilience to reduce burnout and high stress levels. Using different strategies and protective factors can benefit nurses health and well-being. Aim: Aim of this literature study is to describe risk and protective factors related to the work environment of the nurses. Methods: A literature review based on 11 scientifis atricles, searches in the PubMed and CINAHL database that resulted in 11 articles. These articles were validated using the PRIS checklist and met inclusion and exclusion criteria and matched the research questions. This study is analyzed with thematic content analysis wich is method that identifies, analyzes and reports themes within data. Results: Results reveal three different themes with six different sub-themes which included: Management of stressful work envirovment: work requirement/work environment, balans in health status. Resistance: routines in work life, recovery. Master stress: togetherness, satisfaction. All scientific papers reported burnout syndrome related to work environment and resilience in nurses Burnout syndrome refers to stress in the workplace where workload becomes too high and personal performance decreases. Resilience is response to this exhaustion where nurse finds different strategies to master these stressful work situations. Conclusion: Several different factors contribute to fatigue syndrome due to unhealthy work environment. The study has demonstrated the importance of using resilience to reduce burnout among nurses.

A connection or relation with nature has shown to be crucial to create an interest to protect these environments later in life. The aim of this study was to investigate if parents’ choice of whether to expose their child to nature and green spaces could be seen as an indicator for higher intentions of giving the child the necessary conditions to live sustainably. The method used in the study was online questionnaires distributed to parents with children up to six years of age. The results of the study showed a difference between the level of intentions and the parents’ age. Two hours or more in nature with the child during the last seven days, was also showed as a variable indicating higher intentions for a sustainable lifestyle. People who saw it as important to be seen as an environmentally conscious individual by others, had higher intentions. Parents who indicated that a connection with nature for their child was important also demonstrated higher intentions. Due to low response rate, the results presented in the study must be interpreted with caution and cannot be used to generalize for others who met the inclusion criteria in the defined geographical area. / En relation till natur- och gröna miljöer har visat sig vara avgörande för att skapa en vilja om att värna och bevara dessa miljöer. Studien syftade till att undersöka om föräldrars val att exponera sitt barn för naturen kunde fungera som en indikator på att de även har högre intentioner om att ge sitt barn förutsättningar för en miljömässigt hållbar livsstil. Studien genomfördes genom online-enkäter som distribuerades till föräldrar med barn upp till sex års ålder. Resultat av studien visade att det fanns en skillnad i intentionsnivån om hållbarhet mellan åldersgrupper. Två timmar eller mer i natur- och gröna miljöer tillsammans med sitt barn under de senaste sju dagarna gav en indikation på en högre intention om en hållbar livsstil. Personer som ansåg det viktigt att ses som en miljö- och klimatmedveten person av andra hade höga intentioner om att visa barnet en hållbar livsstil. Det fanns en trend att föräldrar som ansåg att det var viktigt att barnet hade en relation till naturen hade högre intentioner. Den låga svarsfrekvensen gjorde att resultat av studien måste tolkas med försiktighet och kan inte generaliseras för andra i det valda geografiska området som uppfyllde kriterierna för deltagande.

Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Kvinnor upplever symtomen vid hjärtinfarkt som diffusa och söker ofta senare vård jämfört med män. Därför avvaktar kvinnorna med att söka vård vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Majoriteten av forskningen inom hjärt-kärlutgår från mäns upplevelser vilket medför att kvinnor riskerar att blifeldiagnostiserade och felbehandlade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur kring kvinnors upplevelser i samband med en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie kvalitativ ansats baserades på 13 vetenskapliga studier.Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier, Föreställningar om hjärtinfarkt som behandlar kvinnors uppfattningar gällande hjärtinfarkt och Viljan att vara självständig vilken innefattar kvinnans rädsla av att förlora kontrollen över livet. Slutsats:Bröstsmärta är inte alltid det kvinnor känner vid en hjärtinfarkt då de kan upplevaen generell sjukdomskänsla som trötthet och illamående. Kvinnor beskrev även enrädsla över att lämna familjen och att inte bli tagna på allvar av vårdpersonal. Med ökad förståelse och medvetenhet hos vårdpersonal om kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt kan lidandet för kvinnorna minskas samt en bättre vård ges. Ytterligare forskning inom området är därför av stor vikt. / Background: Myocardial infarction is the leading cause of death worldwide. Women´s symptoms of myocardial infarction differ from men's and are often perceived as diffuse. Therefore, women are hesitant to seek care, which can lead to serious complications. The majority of cardiovascular research is based on men's experiences, which means that women are at risk of being misdiagnosed and mistreated. Aim: The purpose of the literature study was to compile literature on women's experiences in connection with a myocardial infarction. Method: The qualitative approach of the literature study was based on 13 scientific studies.Database searches were performed in Cinahl and PubMed. Result: The result consisted of two main categories, Perceptions of myocardial infarction that deal with women's perceptions regarding myocardial infarction and The desire to be independent which includes the woman's fear of losing control. Conclusion:Myocardial infarctions were experienced by women as a general feeling of illness, fears of leaving family and not being taken seriously by health personnel. With increased understanding among healthcare professionals about women's experiences of heart attacks, suffering for women can be reduced and better care provided. Further research in this area is therefore of great importance.

Background: Anxiety and depression disorders among adolescents are increasing globally and seriously endanger their health and quality of life. Having anxiety or depressive symptoms in adolescence can have serious consequences and even increase the risk of later adult disorder. Physical activity could be a good way to prevent this. However, an updated review on how and why physical activity interventions may be relevant for reducing and preventing symptoms of depression and anxiety among adolescents is needed. This study aims to study physical activity interventions that focus on the symptoms of depression and anxiety among adolescents. Methods: To bring together previous scientific research, a scoping literature review has been applied. A search was performed in PubMed database to identify studies and meta-analyses meeting the inclusion criteria. Finally references from recent published systematic reviews and meta-analysis were checked. Results: The search yielded a total of 5,091 records with additional 56 records identified through other meta-analyses and reviews. A total of fifteen articles were included for the final review. Most of the included studies showed that there was a significant difference in depressive score after the physical activity intervention. An improvement in anxiety symptoms was identified as well. Overall, 15-60 minutes of aerobics exercise 2-3 times/week, for a minimum of 8 weeks, led to feeling less anxious and depressive. In conclusion, physical activity interventions may be very beneficial for decreasing both depressive and anxiety levels among adolescents.

Aim: To explore how older people (>65 years), who have been granted home care services for the first time, experienced their contact with the municipal need assessor and the process of the need assessment. Method/data: Semi-structured interviews (n=7) have been conducted with first-time users of social care for older people (>65 years) living in one district in the City of Stockholm. The interviews were thematically analysed based on the theoretical approach by Braun & Clarke (2006).Findings: Applying for home care services affects several dimensions of thoughts and emotions related to the process of ageing. Compromised ability/health/independence and the accessibility of informal care influenced the respondent’s tendency to apply. Thoughts and emotions related to identity, autonomy and managing tasks on their own was significant. Both positive and negative emotions related to the contact with the municipal need assessor was found.Conclusions: Municipal home care services include several aspects beyond the practical matters. The contact with the municipal need assessor was not the main topic discussed, instead focus was put on the thought process/introspective process leading up to an application. In addition, applying for home care services is sometimes experienced as “the last resort” when other possibilities are exhausted.