Introduktion: Mobbning är ett av våra största folkhälsoproblem. Mobbning är något som påverkar inte bara barn i skolåldern utan kan även leda till psykisk ohälsa och ett riskbeteende hos vuxna vilka blivit utsatta för mobbning under uppväxten.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som får ett preventionsprogram mot mobbning i grundskolan att fungera, vilken effekt de har samt hinder vid implementeringen. Metod: En systematisk litteraturstudie har valts som metod. Totalt 10 vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien utefter relevant information om syftet. Fyra teman har valts: Lagar, policys och engagemang, modern teknik och upplägg, tidsfaktorer och resurser. Resultat: Preventionsprogram mot mobbning har visat sig vara effektiva. Införandet av lagar och policys ger en bra grund för motverkan av mobbning i skolan. Hjälpmedel för elever, via filmer, spela spel och föra diskussioner kring mobbning har ökat empatin. Dock finns det begränsningar då inte alla länder har samma ekonomiska förutsättningar eller infrastruktur. Slutsats: Införandet av lagar och policys skapar en bra grund för länders arbete för att motverka mobbning i skolan. Preventionsprogram mot mobbning kan ses som komplement eller arbetas in som fristående program för att minska mobbning och främja den psykiska hälsan. Lärare och skolpersonal behöver få undervisning och kunskap kring mobbning, dels för att kunna vara behjälpliga i situationer när mobbning uppstår och dels för att kunna säkra och stärka en trygg skolmiljö. / Introduction: Bullying is one of our biggest public health issues. Bullying affects not only children of school years but can also result in psychological ill-health and risk of developing risk behaviors in adulthood for those who were bullied while growing up.Aim: This literature review identifies factors contributing to effect prevention programme against bullying in primary and secondary school. Method: A systematic literature study has been chosen as the method for this study. A total of 10 scientific articles are included in this study, selected based on relevant information related to the aim. Four themes arose from the analyses: laws, policies and engagement, modern technology and arrangement, time factors and resources. Result: Prevention programmes against bullying can be effective. With a foundation of laws and policys helps prevent bullying in school. Learning resources for students, for example movies shown in classrooms, boardgames and conversations about bullying have increased empathy among the students. However, there are limitations as not all countries have the same economic conditions or infrastructure. Conclusion: The introduction of laws and policies offers good grounds for countries in their work to prevent bullying in schools. Bullying prevention programmes can be seen as a complement or incorporated as independent programmes to reduce bullying and promote mental health. Teachers and school staff need to be further educated and gain more knowledge about bullying, both to be of help in situations when bullying occurs and also to be able to secure and strengthen a safe school environment.

Parental and offspring life spans are modestly associated and a transmission of disease risk from parents to offspring has been proposed as a possible explanation. Using birth cohort data consisting of 86 168 offspring and their parents, the aim of this explorative study was to quantify and describe the association between parental age-at-death and risk of disease in offspring over a 33-year follow-up period. Hospitalizations due to diseases of the circulatory, musculoskeletal, and digestive systems, as well as mental and behavioural disorders and neoplasms were studied using standard survival analysis methods. Increased parental age-at-death was clearly associated with lower hazard rates for all disease outcomes except for neoplasms. Offspring to short-lived parents had a 59% higher hazard rate (HR: 1.59, 95% CI: 1.52 – 1.67, p<0.00) for hospitalization due to circulatory diseases compared to offspring of long-lived parents. For all disease outcomes except for neoplasms, there was a strong gradient in the offspring’s hazard rates based on parental age-at-death. Hazard rates were only minimally reduced when adjusting for parental SEI and parental household income. The results support a disease-mediated pathway linking parental age-at-death to disease risk in offspring across a wide range of disease outcomes.

Vi lever i ett samhälle som främjar ett mer stillasittande levnadssätt vilket bidrar till ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa bland befolkningen och framtida generationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar vad gäller att planera den dagliga verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen. Studien är av kvalitativ karaktär där empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i datainsamlingen valdes ut genom ett målinriktat urval. Urvalet i föreliggande studie är förskolepedagoger som jobbar på en förskola inom Västerås stad. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med stöd av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att fysisk aktivitet [FA] kan vara av spontan karaktär eller planerad. I resultatet framkommer även att barnets intressen och förutsättningar är i fokus vid planeringen samt att pedagogens roll har en påverkan på barnets fysiska aktivitetsvanor. Det finns olika förutsättningar som fungerar som stöd för att bedriva den dagliga verksamheten i arbetet inom förskolan. Förutsättningarna inbegriper förskollärarnas planering, kommunikation, den fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande är två av de främsta riskfaktorerna för försämrad hälsa och det sist nämnda betraktas som en pandemi. I Mars 2020 deklarerades spridningen av Covid-19 som en pandemi. Mot bakgrund av Covid-19 pandemin har yrkesverksamma och universitetsstudenter rekommenderats att arbeta eller studera på distans om möjligt. Denna förändring i arbets- eller studiesituationen kan påverka målgruppens aktivitet och stillasittande vanor.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande vanor, att analysera sambandet gällande aktivitetsminuter före respektive under Covid-19-pandemin samt även sambandet mellan stillasittande minuter före respektive under Covid-19-pandemin. Metod: En webbenkät med en tvärsnittsstudiedesign och en kvantitativ ansats genomfördes på yrkesverksamma samt studenter med ett urval på 224 respondenter. Totalt var det 194 personer som inkluderades därav 133 var kvinnor, 60 män och en icke-binär person. Yrkesmässigt var det 109 yrkesverksamma och 85 studenter i åldrar mellan 19–65 år. Datan undersöktes med hjälp av frekvenstabeller och analyserades via Spearman’s rho. Resultat: En procentuell minskning i dagliga aktivitetsminuter med 39 minuter och en procentuell ökning i stillasittande där respondenter var mer stillasittande med 89 minuter per dag under pandemin jämfört med tidigare. Ett statiskt signifikant samband deducerades både gällande fysisk aktivitet samt stillasittande före och under pandemin. / Background: Physical inactivity and sedentary behaviour are two of the main risk factors for deteriorated health, the latter is even considered a pandemic. In March 2020, the spread of Covid-19 was declared a pandemic. Considering the Covid-19 pandemic, professionals and university students were urged to work and study remotely when possible. This change in the work or study situation can affect the target group's physical activity and sedentary behaviours. Aim: The aim of the study is to investigate possible changes in physical activity and sedentary behaviours, to analyse the relationship between the number of minutes spent on physical activity before and during the Covid-19 pandemic and also the relationship between the number of minutes spent sedentary before and during the Covid-19 pandemic. Method: A web survey with a cross-sectional design and a quantitative approach was conducted on professionals and students with a sample of 224 respondents. A total of 194 people were included of which 133 were women, 60 men and a non-binary person. In terms of occupation, 109 were professionals and 85 were students aged between 19 and 65. The data were examined using frequency tables and analysed via Spearman's rho. Results: A percentual decrease by 39 minutes in daily physical activity and a percentual increase in sedentary behaviour as respondents were more sedentary by 89 minutes per day during the pandemic compared to earlier. A statically significant association was deducted both in terms of physical activity and sedentary before and during the pandemic.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Forskning har visat att familjer med barn med funktionsvariation löper större risk för ohälsa. I dagens samhälle läggs det flera resurser på att stödja hälsan hos barnen med funktionsvariation för att öka barnens förutsättningar till utveckling, men mindre fokus verkar läggas på vårdnadshavarnas hälsa och familjen som helhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta påverkar deras hälsa. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare till barn med olika funktionsvariationer där den kvalitativa innehållsanalysens resultat visar att vårdnadshavarna upplevde att interaktion med lantbruksdjur har en positiv påverkan. Vårdnadshavarna beskrev en upplevd påverkan på sinnesstämningen både innan samt under interaktionen med lantbruksdjuren samt upplevda positiva effekter långt efter, oavsett vilken funktionsvariation som fanns i familjen. Dessa enhetligt positiva upplevelser kopplat till interaktion med lantbruksdjur skulle därav kunna inspirera till utökad forskning samt utveckling av hälsosatsningar för denna grupp individer i samhället.

The non-profit sector is part of Swedish civil society and an arena where public health work is conducted in most ways. Sports associations contribute to physical activity, teamwork, and increased quality of life. Previous surveys from the Swedish Sports Confederation show that few seniors are voluntarily involved in sports associations. The purpose of the study is to investigate what motivational factors that active seniors in sports associations experience, and how it contributes to their quality of life. For the study, a qualitative method and semi-structured interviews were used as a data collection method. The selection for the study was goal-oriented and consisted of seniors between 65 - 81 years. All were voluntarily involved in sports clubs in Västmanland. Six interviews were conducted and then analyzed with manifest content analysis. The results show that social community and physical activity carried out together have a positive impact on the well-being of seniors and are also the primary motivating factors in the context. Potential obstacles to actively getting involved in sports as a senior are lack of time, fear of not being physically active enough and lack of expertise in the area.  One conclusion is that active association life in sports has a positive impact on seniors' perceived well-being and quality of life, which in turn leads to sports associations being a suitable arena for continued health promotion and disease prevention work at population level regarding the target group. Finally, continued research in the subject can be beneficial in getting more active seniors in sports associations. Keywords: increased quality of life, motivating factors, seniors, sports associations, well-being / Föreningslivet är en del av det svenska civilsamhället och en arena där folkhälsoarbete bedrivs på flertalet sätt. Idrottsföreningar bidrar till fysisk aktivitet, lagsammanhållning och ökad livskvalitet. Tidigare undersökningar från Riksidrottsförbundet visar att det är få seniorer som är ideellt engagerade i idrottsföreningar. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer som aktiva seniorer i idrottsföreningar upplever, och hur det bidrar till deras livskvalitet. För studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet för studien var målinriktat och bestod av seniorer mellan 65 – 81 år. Samtliga var ideellt engagerade i idrottsföreningar i Västmanlands län. Sex intervjuer genomfördes och sedan analyserades med manifest innehållsanalys.   Resultatet visar att social gemenskap och fysisk aktivitet som genomförs tillsammans har positiv inverkan på seniorers välmående och är också de största motivationsfaktorerna i sammanhanget. Potentiella hinder att aktivt engagera sig i idrottsföreningar som senior är tidsbrist, rädsla för att inte vara tillräckligt fysiskt aktiv och brist på kompetens inom området. En slutsats är att aktivt föreningsliv inom idrott har en positiv inverkan på seniorers upplevda välmående och livskvalitet, vilket i sin tur leder till att idrottsföreningar är en lämplig arena för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på befolkningsnivå avseende målgruppen. Nyckelord: idrottsförening, motivationsfaktorer, seniorer, välmående, ökad livskvalitet

Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar barnobesitas (fetma) som en av tjugohundratalet största hälsoutmaningar, där obesitas och dess följdsjukdomar internationellt dödar fler människor än svält. Det nationella kvalitetsregistret BORIS visade att barn med obesitas hade en hög grad av inaktivitet och få barn uppnådde WHO´s rekommendation av fysisk aktivitet. Vilket är en viktig komponent till god fysisk och psykosocial hälsa En barn- och ungdomsmedicinska mottagning i Region Jönköpings län saknade ett strukturerat sätt att tillsammans med barn och familj identifiera förutsättningar och intressen för fysisk aktivitet, som en del i obesitasbehandlingen.  Det övergripande syftet med förbättringsarbetet var öka barn med obesitas fysiska aktivitet genom införande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt tydliggöra målsättning, frekvens och uppföljning av fysisk aktivitet som en del i obesitasbehandlingen. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell med målsättningen enligt SMART. Resultat och utvärdering visade att FaR var en metod som på ett mer strukturerat sätt definierade målsättning och gav förutsättning till delaktighet i ordinationen av fysisk aktivitet. Ökad vardagsmotion var den vanligaste ordinationen. Efter 12 veckor hade fem av sju barn i ett urval ökat sin fysiska aktivitet. Stor andel föräldrar upplevde att utformningen i FaR hade utgått från barnets förutsättningar och intressen. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva barnsjuksköterskornas erfarenheter av FaR till barn. Datainsamling till studien genomfördes genom fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att FaR upplevdes som ett stöd till barnsjuksköterskorna att initiera, kartlägga förutsättningar och ordinera fysisk aktivitet som en del i obesitasbehandlingen. FaR bidrog till en tyngd i ordinationen, där uppföljningsansvaret inom hälso- och sjukvården förtydligades. Föräldrarnas ansvar och delaktighet beskrevs som viktiga faktorer i barnets förutsättningar att följa ordinationen i FaR. Införandet av FaR har medfört att fysisk aktivitet strukturerat uppmärksammas, definieras och följs upp som en del i barnobesitasbehandlingen på barn- och ungdomsmedicinsk mottagningen. / The World Health organization (WHO) classifies childhood obesity as one of the greatest global health challenges of the 21st century. Internationally, obesity kills more people than starvation.  The Swedish quality register of childhood obesity showed that children with obesity had a high degree of inactivity. Few children reached the recommended level of physical activity, described by WHO. The paediatric and adolescent outpatient medical clinic in Region Jönköping lacked a structured way to identify preconditions and interests for physical activity together with the child and the family in the obesity treatment. The overall purpose of the improvement work was to introduce Physical activity on prescription (FaR) as a part of the treatment of childhood obesity. The improvement work was based on the improvement model and the goal was set in accordance with the SMART model.  Results showed that FaR is a method which in a more structured way defines goals and encourage the children´s participation in physical activity. Increased daily exercise was the most common prescription. Twelve weeks after prescription, five of seven children had increased their physical activity. Most of the parents felt that the prescription was based on the child´s preconditions and interests.  The purpose of the study was to describe the paediatric nurses experiences of FaR. Data collection for the study were collected by a focus group interview and a qualitative content analysis was performed. The results showed that FaR was perceived as a support in the obesity treatment by the paediatric nurses. It initiated physical activity and described the child´s preconditions and interests. The nurses also describe that FaR made the responsibly to follow-up the FaR clearer to them. The parent’s responsibilities and participation was described as an important factor supporting the child follow the prescription.

Trots att medellivslängden i Sverige ökar så kvarstår skillnader och förutsättningar för en god hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Sverige står för att främja en jämlik hälso- och sjukvård men studier visar att hälso- och sjukvården trots det inte är helt jämlik. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av jämlik vård bland yrkesverksamma i hälso- och sjukvården i region Gävleborg. Metoden som användes i studien var en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet bestod av nio yrkesverksamma, där fem hade daglig patientkontakt och fyra samordningsansvar. Analys av det insamlade materialet genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att yrkesverksamma ser jämlik vård som ett stort begrepp som kräver mer diskussion och arbete. Det visar även en förhoppning om att normer och fördomar inte ska påverka i bemötande eller behandling, trots det tror flera respondenter att det spelar in. Respondenterna anger vårdmöten med tolk, kulturella skillnader, förebyggande arbete och kommunikationssvårigheter som områden där mer arbete behöver läggas för att tillgodose en jämlik vård. Slutsatsen är att upplevelserna och tankarna kring jämlik vård varierar mycket, det krävs tydliga riktlinjer och arbetssätt för varje enskild enhet i deras arbete med jämlik vård. Vidare krävs även en klar bild av vad regionen och chefer anser att jämlik vård är, samt hur enheterna ska arbeta för att främja en jämlik hälso- och sjukvård. / Even though life expectancy in Sweden is increasing, differences and conditions for good health between different groups in the population remain. Sweden stands for promoting equal health care, but studies show that health care in Sweden is not completely equal. The purpose of the study was to investigate experiences of equal care among health care professionals in the Gävleborg region. The method used in the study was a qualitative study design with an inductive approach where semi-structured interviews were used. The sample consisted of nine professionals, where four had coordination responsibilities and five daily patient contact. Analysis of the collected material was performed with a qualitative content analysis. The results showed that professionals see equal care as a major concept that requires more discussion and work. It also shows a hope that norms and prejudices would not affect the care staff's behavior or the choice of treatment, despite this, several respondents believe that it can affect both the care meeting and the choice of treatment. The respondents state care meetings with interpreters, cultural differences, preventive work, and communication difficulties as areas where more work needs to be done to achieve equal healthcare. The conclusion is that the experiences and thoughts about equal healthcare vary a lot, clear guidelines are required for each individual unit in their work with equal care. Furthermore, there must also be a clear picture of what the region and managers believe that equal care is, and how the units should work to promote equal health and medical care.