Background: Telework has become a frequent form of work for a large part of the workforce. However, research regarding public health aspects is lacking in this area. The purpose of this study was to examine how physical active teleworkers are and if they achieve WHO guidelines. A second aim of the study was to investigate relationships between telework and physical activity, sedentary behaviour, and musculoskeletal pain/discomfort. Method: A cross-sectional survey was performed in Sweden. In total 375 individuals were included in the sample. Logistic regressions were performed to determine association between telework and physical activity, sedentary behaviour, and musculoskeletal pain/discomfort (current and during the last 12 months). Results: 83 % of teleworkers reported physical activity levels that met the WHO guidelines. The results showed no significant relationships between telework and physical activity, sedentary behaviour, or musculoskeletal pain/discomfort. Conclusion: A large part of the studied sample of teleworkers reported achieving the WHO recommendation for physical activity. As no associations could be found between telework, and physical activity, sedentary behaviour, and musculoskeletal issues, telework could be deemed to be as safe as any other work form. However, as this was not a prospective study, with a random sample, further studies are required to investigate whether teleworking has an impact on public health. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

ABSTRACT Functional hypothalamic amenorrhea, FHA, is the clinical diagnosis for a woman in whommenstrual periods have been absent for three months or longer and where no other organic ormedical explanation is found. The aim was to explore characteristics and life experiencesamong women showing signs of FHA and to investigate what diagnoses and treatment/advicethey received when seeking medical help. Self-reported data were collected via an onlinesurvey. Descriptive data were presented regarding global representation, education levels,characteristics, life experiences, diagnoses, treatment/advice, treatment satisfaction, recoverysuccess and congruence between undertaken lifestyle changes and treatment/advice.Respondents consisted of 1,035 women from 71 different countries. The results showedcommon characteristics among respondents: the majority reported body appearancedissatisfaction, drive for thinness, high expectations of oneself, anxiety, obsessive behavioursand perfectionism. Life experiences were childhood bullying, loneliness and having a closerelative with mental health issues. Less than half of the participants received the diagnosisFHA and roughly a third did not receive any diagnosis/were told nothing was wrong. One infive were not given any treatment/advice that would help them regain their menstrual period.Ninety-three percent of those who recovered stated that they had gained weight, engaged lessin physical activity and/or undertaken cognitive behavioural therapy. Seventy-two percentwere dissatisfied with the treatment/advice they were given. In conclusion, the results fromthis study point to FHA as an underdiagnosed/misdiagnosed, neglected and mistreatedmedical condition and public health issue affecting women globally. / SAMMANFATTNING Funktionell hypotalamisk amenorré, FHA, är den kliniska diagnosen för en kvinna som varitutan menstruation i tre månader eller längre, där ingen annan organisk eller medicinskförklaring hittats. Syftet var att utforska förekomsten av personlighetsdrag ochlivserfarenheter bland kvinnor med kliniska tecken på FHA och att undersöka vilka diagnoseroch behandling/råd de fått när de sökt vård. Självrapporterad data inhämtades viainternetbaserade frågeformulär. Deskriptiv data presenterades avseende global representation,utbildningsnivå, personlighetsdrag, livserfarenheter, erhållna diagnoser, erhållnaråd/behandling, tillfredsställelse med behandling, behandlingsframgång och samstämmighetmellan livsstilsförändringar och erhållna råd/behandling. Svarspersonerna bestod av 1 035kvinnor från 71 olika länder. Resultaten visade gemensamma personlighetsdrag blandsvarspersonerna: majoriteten rapporterade kroppsmissnöje (utseendemässigt), strävan eftersmal kropp, höga förväntningar på sig själv, ångest/oro, tvångsmässiga beteenden ochperfektionism. Livserfarenheter var mobbning under barndomen, ensamhet och att ha ensläkting med psykisk ohälsa. Mindre än hälften fick diagnosen FHA och ungefär en tredjedelfick ingen diagnos/fick höra att ingenting var fel. En av fem fick ingen behandling/råd somhade kunnat hjälpa dem att återfå sin menstruation. Sjuttiotre procent var missnöjda medbehandlingen/råden de fick av sin läkare. Nittiotre procent av de som återfick sinmenstruation uppgav att de hade gått upp i vikt, ägnat sig mindre åt fysisk aktivitet och/ellergenomgått kognitiv beteendeterapi. Sjuttiotvå procent var missnöjda med den behandling/rådde gavs. Sammanfattningsvis pekar resultaten från denna studie mot att FHA är ettunderdiagnostiserat/feldiagnostiserat, negligerat och felbehandlat medicinskt tillstånd ochfolkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen.

Introduktion: Hälso- och sjukvården blir allt mer digitaliserad, där e-hälsa och digital hälsokommunikation förväntas kunna bidra till bättre hälsa för befolkningen. Det är viktigt att vårdens professioner är uppdaterade och delaktiga i utvecklingen för att möta medborgarnas ökade förväntningar och behov. Tidigare studier har visat att attityd och kunskap kan utgöra barriärer för implementering av digitala verktyg. Syfte: Syftet var att undersöka rådgivande sjuksköterskors upplevelser av möjligheter och utmaningar med digitalisering och digital hälsokommunikation inom den egna yrkesrollen och organisationen. Frågeställningarna berörde digitalisering, digital hälsokommunikation och organisatoriskt stöd. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsanalys som analysmetod. Intervjuer gjordes med sju sjuksköterskor som arbetade inom ett specifikt verksamhetsområde och mötte patienter genom rådgivning på distans. Resultat: Resultatet visade att det är viktigt för sjuksköterskorna att känna sig uppdaterade i den digitala utvecklingen. Digitaliseringen påverkar arbetsrollen och ställer höga krav på digital kunskap. Digitala verktyg möjliggör säkrare och tryggare medicinsk rådgivning men parallella kommunikationsvägar är nödvändiga för att inte exkludera vissa grupper. Utmaningar och möjligheter med digitala vårdmöten handlade huvudsakligen om tillgänglighet, informationsåtkomst, arbetsmiljö och patientsäkerhet. För att uppleva organisatoriskt stöd i arbetet behöver sjuksköterskorna utbildning och delaktighet i digitaliseringsprocesser. Slutsats: Samspelet mellan teknik, människa och miljö är komplext. Det finns en vinst för verksamheter att inkludera sjuksköterskorna i digitaliseringsarbetet genom utbildning och stöd för att stärka sjuksköterskornas digital literacy för att uppnå en digital professionalism. Detta skapar goda förutsättningar för att i den digitaliserade hälso- och sjukvården främja patienters hälsa och möjligheter till ett gott liv. / Introduction: Digitalization is influencing health care, where eHealth and digital health communication are expected to contribute to better health for the population. It’s important that nurses are involved with digitalization in order to meet patients' increased expectations and needs. Previous studies have shown that attitude and knowledge can be barriers to implementation of digital technology. Aim: The aim was to investigate nurses’ perceptions of opportunities and challenges that come with digitalization and digital health communication, within their own professional role and organization. The research questions covered topics about digitalization, digital health communication and organizational support. Methods: The study was conducted as a qualitative interview study with qualitative manifest content analysis as an analysis method. Seven nurses in a specific area of health care were interviewed. Results: The result showed that the nurses want to be updated about the ongoing digitalization, and need a higher level of digital knowledge. Digital technology contributes to safe and secure medical consultations, though there is a need for parallel communication pathways to minimize the risk of digital exclusion. The challenges and opportunities with digital health communication referred to accessibility, information access, work environment and patient safety. Organizational support at work is related to education and being involved in digitalization processes. Conclusion: The interaction between technology, humans and environment is complex. There’s an opportunity for organizations to strengthen nurses’ digital literacy through education, participation and support towards a digital professionalism. Good conditions to meet people in a digitalized health care promote health and quality of life.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för en god hälsa, men som även främjar hälsan och förebygger sjukdomar. Genom att främja enkla fysiska aktiviteter kan man arbeta både preventivt- och promotivt mot många av våra folkhälsoproblem som till exempel stress/utbrändhet, fysisk inaktivitet och risken att utveckla fetma. En individs motivation till fysisk aktivitet är en viktigt faktor för att man ska fortsätta vara aktiv samt så ökar motivationen om man har ett motiv till fysisk aktivitet. Motivation kopplat till fysisk aktivitet har en betydande roll när det gäller hälsofrämjande insatser. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar fysiskt aktiva svenska män och kvinnor i olika åldrar till fysisk aktivitet. Metod: En kvantitativ ansats användes där en webbaserad enkät om motivation till fysisk aktivitet delades genom en länk på Facebook och Instagram. 348 stycken svarade på enkäten, varav 289 stycken var kvinnor, 58 stycken män och 1 stycken annat. Materialet analyserades med hjälp av programmet Numbers. Resultat: Deltagarna i studien motiverades främst av att träna på gym och utomhus i naturen när det gällde den omgivning som var mest motiverande. Resultatet visade att de svarande motiverades av både inre och yttre faktorer. Slutsats: I denna studie så kunde man se att vad som motiverar individer till fysisk aktivitet var väldigt individuellt och inte kopplat till vilken ålder de befann sig i. Vi kunde därmed inte se någon större skillnad mellan åldersgrupperna vad gällde motivation. / Introduction: Physical activity is a fundamental factor for good health, but which also promotes health and prevents disease. By promoting simple physical activities, you can work both preventively and promotively against many of our public health problems such as stress/burnout, physical inactivity and the risk of developing obesity. An individual's motivation for physical activity is an important factor for continuing to be active, and the motivation increases if you have a motive for physical activity. Motivation linked to physical activity has a significant role in terms of health promotion efforts. Aim: The aim of the study was to investigate what motivates physically active Swedish men and women of different ages to physical activity. Method: A quantitative approach was used where a web-based survey on motivation for physical activity was shared through a link on Facebook and Instagram. 348 responded to the survey, of which 289 were women, 58 men and 1 other. The material was analyzed using the Numbers program. Results: The participants in the study were mainly motivated to workout in the gym and outdoors in the nature when it came to the environment that was the most motivating. The results showed that the respondents were motivated by both internal and external factors. Conclusion: In this study, you could see what motivates individuals to physical activity was very individual and not linked to what age the respondents were in. We could not see any major difference between the age groups in terms of motivation.

Forskning gällande mind-body-tekniker har länge varit dominerad av kvantitativa studier samtidigt som förskollärares uppfattningar ofta beskuggas. Avsaknaden av kvalitativa studier i ämnet har också problematiserats av flera forskare och ropet efter nyanserad forskning är stort. Syftet med denna studie var att analysera förskollärares erfarenheter av mind-body teknikernas effekter på barns hälsa. Studien baserades på kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med förskollärare från norra, mellersta och södra Sverige. Resultatet tyder på att förskollärare har erfarit att yoga och mindfulness förbättrade barns fysiska och psykiska hälsa och att barnen använde teknikerna för att förbättra och vidmakthålla deras egen hälsa. Barnen nyttjade exempelvis olika strategier och verktyg från yoga och mindfulness som hjälpte dem att hantera emotionell stress, höga energinivåer och bristande fokus. Hälsoeffekterna av yoga och mindfulness har erfarits som övervägande positiva och har kunnat anpassas efter barnens behov och humör. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Introduktion: Antibiotikaresistens är idag ett av de största globala hoten mot folkhälsan. Antibiotikaresistens innebär att bakterier blir resistenta mot läkemedlet antibiotika, vilket leder till att sjukdomar som tidigare varit behandlingsbara med antibiotika blir svårbehandlade eller icke behandlingsbara. Detta leder i sin tur till högre dödlighet, längre sjukhusvistelser samt en högre kostnad för vården. Resistensen sker även naturligt men det är tydligt att överanvändning och missbrukning av antibiotikan skyndar på resistensutvecklingen avsevärt. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka människors beteende gällande antibiotikaanvändning utifrån ett antibiotikaresistent perspektiv. Metod: Det här är en empirisk studie som genomförts i form av en enkätundersökning.Studiedesign är en tvärsnittsdesign. Denna design innebär att data samlas in från mer än ettenda fall vid en viss tidpunkt. Studiepopulationen består av män och kvinnor i åldersgruppen18 år och uppåt utan en övre gräns.Resultat: Resultatet visar att respondenterna är medvetna om antibiotikaresistens och 88,7 %svarar att de är medvetna om att det finns antibiotikaresistens, 87,3 % följer läkarens behandlingsrekommendation. Resultatet visar att 18,3 % skulle kunna tänka sig att köpa antibiotika receptfritt på apotek utomlands utan en läkares ordination om de blir sjuka och 25 % av dem har en högskoleutbildning/universitetsutbildning. Slutsats: Generellt sett visar studien på att det finns en medvetenhet om antibiotikaresistens,vilket också visar sig i respondenternas beteende. Respondenternas beteende följer med vadsom bidrar till att resistensutvecklingen minskar i samhället som handlar om att följa läkarensbehandlingsrekommendation samt att inte köpa receptfria antibiotika. Restriktivt användandeav antibiotika bidrar till minskad resistens. / Introduction: Antibiotic resistance is today one of the biggest global threats to public health. Antibiotic resistance means that bacteria become resistant to the drug antibiotics, which leads to diseases that have previously been treatable with antibiotics becoming difficult to treat or not treatable, which in turn leads to a higher mortality, longer hospital stays and a higher cost of care. The resistance also occurs naturally, but it is clear that overuse and misuse of the antibiotic accelerates the development of resistance considerably. Aim: The aim of this study is to investigate human behavior regarding antibiotic use from an antibiotic-resistant perspective. Method: This is an empirical study conducted in the form of a survey. Study design is a cross-sectional design. This design means that data is collected from more than a single case at a given time. Study populations consists of men and women in the age group 18 years and older without an upper limit. Results: The results show that the respondents are aware of antibiotic resistance and 88.7 % answer that they are aware that there is antibiotic resistance. 87.3% follow the doctor's treatment recommendation. The results show that 18.3% could buy antibiotics without a prescription at pharmacies abroad without a doctor's prescription if they become ill and 25 % of them have a university education. Conclusion: In general, the study shows that there is an awareness of antibiotic resistance, which is also reflected in the respondents' behavior. The respondents' behavior follows what contributes to reducing the development of resistance in society, which is about following the doctor's treatment recommendation and not to buy over-the-counter antibiotics. Restrictive use of antibiotics contributes to reduced resistance.

Introduktion: Spelberoende är idag ett folkhälsoproblem som både drabbar den spelberoende själv och dennes anhöriga. Riskfaktorer kopplade till spelberoende är många, men det saknas samstämmighet. Dessutom är skyddsfaktorerna få. Trots att det finns en åldersgräns för pengaspel är många unga drabbade där samsjuklighet är vanligt. Kostnaden för att behandla spelberoende beräknas vara låg även om det idag finns liten evidens kring effektiva behandlingsmetoden. Få personer söker dessutom vård för spelberoende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer och hälsokonsekvenser som är kopplade till spelberoende, samt att beskriva utsatta grupper i befolkningen. Metod: En strukturerad litteraturstudie utfördes med 13 inkluderade artiklar. Analysen genomfördes med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultaten visar att genetiska, biologiska, sociala, kognitiva, geografiska faktorer tillsammans personliga beteenden samt livsstils- och miljöfaktorer är avgörande för risken att utveckla spelberoende, vilket också kan leda till samsjuklighet och hälsokonsekvenser. Främsta samsjukligheten är substansberoende tillsammans med psykisk ohälsa och ökad risk för självmord. Utsatta grupper i befolkningen är unga män med familjeproblematik och migrationsbakgrund. Slutsats: Spelberoende är ett komplex beroende med många negativa hälsokonsekvenser. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att förstå hur faktorer samverkar för att tidigt kunna förebygga spelproblem. / Introduction: Gambling is a growing public health issue that affects both the person with gambling disorder and relatives. There are many risk factors associated with gambling disorder, but there is a lack of agreement. In addition, there are few protective factors. Although there is an age limit for gambling, many adolescents are affected where comorbidity is common. The cost of treating gambling disorder is estimated to be low, although today there is little evidence of effective methods. Few people also seek care for gambling disorder. Aim: The aim of this literature study was to describe the risk factors and the health consequences that are linked to gambling disorder, and to describe vulnerable groups in the population. Method: A structured literature study was conducted with 13 included articles. The analysis was implemented using thematic analysis. Results: The results show that genetic, biological, social, cognitive, geographical factors together personal behaviors as well as lifestyle and environmental factors are crucial for the risk of developing gambling disorder, which can also lead to comorbidity and health consequences. The main comorbidity is substance addiction together with poor mental health and increased risk of suicide. Vulnerable groups in the population are young men with family issues and migration backgrounds. Conclusion: Gambling disorder is a complex addiction with many negative health consequences. In a public health perspective, it is important to understand how factors interact in order to prevent gambling problems at an early stage.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget? Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med. Slutsats: Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.

Background: With an estimated number of 1.2 billion in the world, adolescents represent a major transformative force in global health. Optimum adolescent nutrition is increasingly important for scaling up population health gains in low- and middle-income countries (LMICs) of South Asia. Nevertheless, little is known about the gender and socio-economic stratification of diets consumed by rural adolescents in these countries. The aim of this project was to understand the gender and socio-economic stratification of their diet with a dual, descriptive-analytic focus on dietary diversity (DD) and consumption of ultra-processed and deep-fried foods. Methods: This thesis builds upon cross-sectional analyses of data collected during 15-year follow-up of the MINIMat (Maternal and Infant Nutrition Interventions in Matlab) trial, from September 2017 to June 2019. Data on dietary and socio-demographic variables were collected through household survey; using a pre-tested, structured questionnaire. A single, 24-hour recall was employed to assess consumption of staples and non-staples arranged in 10 groups, ultra-processed foods (UPF) in four groups, and of one group of deep-fried foods. Data were analyzed using logistic regression models. The analytic sample comprised 2463 adolescents. Results: The prevalence of inadequate DD was 42.3% (40.3-44.2). Consumption of dark green leafy vegetables, vitamin A-rich fruits and vegetables, and animal-source foods–except fish–appeared low. The proportions of adolescents consuming meat, egg and dairy were higher among those from the richest households than those from the poorest households, and among boys than girls. Belonging to the poorest households (adjusted odds ratio (aOR): 1.59; 95% confidence interval (CI): 1.27-2.00) and the food insecure households (aOR: 1.34; 95% CI: 1.13-1.59), and attaining secondary education (aOR: 1.38; 95% CI: 1.11-1.71) were positively associated with inadequate DD. Adolescents having mothers with secondary education or above had lower odds of inadequate DD (aOR: 0.76; 95% CI: 0.60-0.96). Gender was not an independent predictor of inadequate DD.Approximately 83% (81.5-84.4) adolescents reportedly consumed at least one ultra-processed or deep-fried food in the 24 hours preceding the survey. Packaged confectioneries were the most consumed and sugar-sweetened beverages (SSB) the least consumed UPF group. Boys had greater odds of consumption than girls for all UPF groups and deep-fried foods. The association was strongest for SSB (aOR: 2.57; 95% CI: 1.97, 3.37), followed by deep-fried foods (aOR 1.96; 95% CI: 1.66, 2.32). Belonging to the richest households was associated with consumption of ready-to-eat foods (aOR 1.55; 95% CI: 1.12-2.16) and of SSB (aOR: 1.44; 95% CI: 1.02-2.03). Adolescents with higher educational attainment had lower odds of consuming SSB (aOR 0.73; 95% CI: 0.54-0.98). Conclusion: The studies presented compelling evidence of limited DD concurrent with emergent consumption of ultra-processed and deep-fried foods in a rural cohort of adolescents. Inadequate DD was more likely among those from the poorest and the food insecure households. For ultra-processed and deep-fried foods, gender association persisted across the food groups with boys having a greater likelihood of consumption than girls. Wealth status influenced consumption of “instant” foods and SSB only. This suboptimal dietary pattern may place the adolescents at heightened risk of different forms of malnutrition.