Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet. En annan slutsats är att mötesplatsen innebär möjligheter för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap genom inflytande, praktiska uppgifter och samvaro. Det finns hinder beroende på den enskildes dagsform, rädsla för kategoriseringoch att lokalen inte handikappanpassats. En tredje slutsats är att en dimension av delaktighet och gemenskap framträder som innebär att vara engagerad till en plats med en upplevelse avdelad identitet, att vara Zonare. I slutet av uppsatsen förs en diskussion om vilken betydelse studien kan ha för socialpedagogisk och diakonal praxis.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas?</p><p>Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen.</p><p>I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning.</p><p>I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas? Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen. I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning. I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier. Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

Föreliggande studies syfte har varit att belysa socialpedagogers erfarenheter och upplevelser av sitt arbete, sin funktion och roll i skolan ur ett professionsperspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer har genomförts med sammanlagt sex socialpedagoger. I studien har vi utgått från Brantes (2009 &amp; 2014) och Olofsson och Peterssons (2011) teori om professioner. Resultatet av studien visar på uppbyggnaden av en mångfacetterad profession där förmågan att vara flexibel beskrivs som en betydande egenskap att besitta. Studien visar hur professionen rekonstruerats till att bli såväl en avlastning som ett komplement till övriga pedagoger inom skolan. Resultatet skildrar även hur samarbetet mellan socialpedagoger, annan personal inom skolan och andra myndigheter har en positiv påverkan på arbetet. Slutsatsen av studien tyder på att den socialpedagogiska kompetensen är relativt ny i skolan och att det kan vara vagt vad en socialpedagog gör. För att uppnå en uttalad profession krävs struktur med tillhörande arbetsuppgifter och samarbeten.

Syftet med studien var att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Utifrån detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med fem personal som arbetar på ett gruppboende inom LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Resultatet visade att lärande och utveckling för brukarna var i fokus, och metoder som användes var framförallt stegvisa och anpassade efter individen. I diskussionen visade det sig att det till stor del stämde in på tidigare forsknings resultat. Studien visade att det är viktigt att arbeta pedagogiskt med brukarna och att använda metoder som är individanpassade. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Här nedan presenteras en studie med en kvalitativ ansats och hermeneutisk-fenomenologisk vetenskapstratidion där vi använt en metod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa socialpedagogers upplevelser av arbetet med identitetsskapande hos ungdomar med utländsk bakgund, i särksilt utsatta områden. Detta för att belysa eventuella normkonflikter och upplevelser av mellanförskap hos un gdomar med utländsk bakgrund. Huvudresultaten visar på att våra intervjupersoner i sitt arbete stött på, märkt eller vet om att ungdomar med utländsk bakgrund kan uppleva eventuella normkonflikter och mellanförskap. Ungdomarna beskrivs ibland uppleva olika typer av normer och roller i hemmet och i det omgivande samhället. Resultatet indikerade även på att trots att intervjupersonerna är väl medvetna om om fenomenet känner de inte till några standardiserade verktyg för hur de hanterar frågan i sitt arbete. De anser att arbete med identitetsskapande hos ungdomar med utländsk bakgrund ingår i deras arbete generellt, men att det hade behövts uppmärksammas mer.