Studiens syfte har varit att utifrån de centrala begreppen inom KASAM få en bild av hur personalen inom studenthälsan beskriver att deras arbete har påverkats under corona-pandemin. Hur beskriver personalen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete under corona-pandemin. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sju intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten i studien är Antonovskys (2005) teori om KASAM. Resultatet av studien visar att personalen på studenthälsan har genomgått förändringar under corona-pandemin i form av distansarbete, digitaliseringen samt ökad arbetsbelastning. De beskriver att de funnit situationen begriplig. Samtidigt framkommer det att arbetssituationen för studenthälsans personal har varit hanterbar och de har hanterat de förändringarna som de ställts inför. De har tagit lärdom av de förändringar som corona-pandemin ställt dem inför och utvecklat verksamheten efter detta och funnit meningsfullhet i det arbetet. Verksamheterna har utvecklats och gett det stöd som studenthälsans personal har behövt. Arbetet har anpassats efter de digitala verktygen som de haft tillgång till och de har funnit fördelar som bidrar till att de kommer att fortsätta denna utveckling.

Den här studiens syfte är att undersöka vad skolpersonal verksam inom grundskolan görför att förebygga psykisk ohälsa såväl som för att främja hälsan bland grundskoleelever.Därtill avser uppsatsen belysa vilka svårigheter skolpersonalen verksam inomgrundskolan upplever gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete mot psykiskohälsa bland grundskoleelever. Studien metodologiska utgångspunkt är hermeneutisktmed en kvalitativ ansats. Empiri samlades in genom sex stycken semistruktureradeintervjuer. Olika yrkesroller inom grundskolan intervjuades. Resultat har analyseratsmed stöd av Antonovskys (2005) teori KASAM. Betydelsefulla aspekter förhälsofrämjande och förebyggande arbete inom grundskolan som kommer fram iföreliggande studiens resultat är tillitsfulla relationer mellan skolpersonalen och elever,kontinuerlig undervisning i känslohantering och psykisk ohälsa samt ett välfungerandesamarbete bland skolpersonalen. Föreliggande studiens resultat visar på tids- ochkunskapsbrist samt brister i skolmiljön som försvårande aspekter i hälsofrämjande ochförebyggande arbete. Studiens slutsats är att utökade resurser för kunskapsutveckling,förbättringar i skolmiljön samt mer tid för relationsskapande och uppsökandeverksamhet skulle kunna bidra till att utveckla hälsofrämjande och förebyggande arbetetmot psykisk ohälsa i grundskolan.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur professionella upplever att hästunderstödda insatser (HUI) bidrar till utveckling hos individer. Den metodologiska utgångspunkten för undersökningen är en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv, datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder hästen som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med individerna de möter och att HUI kan bidra till individens lärande och utveckling. Resultatet visar att HUI fokuserar på det friska hos individen och att de professionella arbetar ur ett holistiskt perspektiv, vilket överensstämmer med KASAM som är den teori som studien har utgått ifrån. Slutsatsen av studien är att HUI kan hjälpa individer i lärande och utveckling både när det kommer till psykisk och fysisk hälsa.

Studiens syfte är att undersöka hur det är att leva med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD och hur personer hanterar olika situationer i livet. Studien intresserar sig även för hur personernas identitet har skapats i samspel med andra. Vanliga svårigheter för personer med ADHD är upplevelser av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Vissa svårigheter kan bli mindre märkbara när personen når vuxen ålder. Datainsamlingsmetoden i studien är öppna intervjuer och därför har intervjuguiden enbart används som ett stöd vid varje intervjutillfälle. Tre informanter intervjuades vid två tillfällen för att skapa ett djupgående material. I analysen fick informanterna fiktiva namn, "Simon", "Lisa" och "Ulrika". Den teoretiska utgångspunkten i studien är den socialkonstruktivistiska teorin som menar att människans verklighet skapas i interaktion med varandra och att verkligheten är socialt konturerad. Theodore R. Sarbin är en socialkonstruktivistisk forskare och hans teori om det narrativa i det sociala är även ett teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar att informanterna har olika egenskaper som skapats i samspel med deras diagnoser. Dessa egenskaper har påverkat deras livshistoria. Resultatet utifrån den teoretiska analysen påvisade att informanterna har påverkats av sina erfarenheter under livshistorien och att dessa erfarenheter påverkar informanterna även idag. Det framkom dessutom att personerna har skapat sin identitet i samspel med andra personer. I diskussionen lyfts argument för att yrkesverksamma i socialt arbete kan gynnas av en ökad förståelse av hur det är att leva med ADHD och att varje person har en berättelse och unika erfarenheter.

Syftet med studien är att studera och analysera socialpedagogiska handlingar såsom det kommer till uttryck hos socialpedagoger verksamma i skolans kontext, samt undersöka vilka möjligheter och begränsningar som påverkar, och koppla detta till arbetet med sociala relationer och gemenskap. I studien intervjuades tre examinerade socialpedagoger och en rektor som arbetar inom skolan. Även en skuggning av en socialpedagog har genomförts. Materialet har analyserats med fokus på de teoretiska begreppen socialpedagogisk handling, sociala relationer samt gemenskap, och bearbetningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visar att de intervjuade socialpedagogerna inte har någon arbetsbeskrivning, men att arbetet de genomför lever upp till den intervjuade rektorns förväntningar. Vidare visar studien att socialpedagogerna arbetar utifrån sina kompetenser med behoven som finns i skolan. Fokus ligger på ett "helhetstänk" kring eleven, sociala relationer och gemenskap där lösningar kan ligga utanför de traditionella ramarna. Möjligheter eller begränsningar för detta individcentrerade arbete är grundade i frågor kring organisation och samverkan. Studiens slutsats är att det inte går att särskilja elevens hem-, fritid- och skolmiljö. Många elever har otrygga hemförhållanden och socioekonomiska problem, och deltar inte i aktiviteter utanför skolan. Skolan är den enda arenan där barn enligt lag måste infinna sig, och det är där möten med socialpedagoger kan göra skillnad. I en skola kan socialpedagogers kompetens komplettera lärare och elevhälsoteam och möta elevers ökade behov av stöd. Studiens diskussion belyser vikten av socialpedagoger i skolans kontext, och förvånas över hur få som faktiskt är anställda i det studerade geografiska området.

The main purpose of this study was to highlight young people with alcohol and drug problems and their experiences of social and pedagogical exclusion. The data collected consist of interviews, in turn obtained from Ungdok. Ungdok is a documentation system used by the Social Services. It aims at documenting young people’s own accounts of their alcohol and drug use and how it affects different aspects of their lives. The study’s focus was on how young people with a variety of substance use describe their experiences of exclusion in school settings. Initially the results were analyzed with the help of concepts that are used to identify various aspects of school difficulties, the significance of them, and what the consequences might be for the youngsters. The analysis also focuses on the elements of exclusion that the youngsters ascribe to the school setting, as well as peer relations, and their own family ties. A large part of the interviewees, roughly 1/3 of  2169 young people with alcohol and drug problems, state that they have no school related problems, which perhaps could be attributed to a more normalized use of so-called party drugs, and/or cannabis. 2/3 of the interviewees however, state that they have experienced, or are experiencing school related problems. A lot of the young people whose accounts were used in this study state that their drug use was most prevalent in transition periods, even though alcohol use generally increase when adolescents reach adulthood. A finding of this study is that about half of the young people interviewed consider themselves unwanted or as failures. Another finding is that approximately 1/5 of the youngsters’ accounts of school related difficulties relate to ADHD or other neuropsychiatric difficulties or diagnoses. Physical illness is in a few cases also given as a reason for school related difficulties. Other problematic areas described by the young people relate to difficulties with concentration, and those are often described in terms of comorbidities or that the individual devalues him or herself. The results of the study show that school related social exclusion appear on both a structural, interpersonal, as well as an individual level. Two distinct approaches also become apparent in the results. The first approach emphasizes that exclusion is the result of the school’s, or the educational institution’s failure to fully embrace inclusive practices. The second approach visible in the results takes a more individualistic view on exclusion, often resulting in the young person putting blame on him or herself for being the very reason they’re experiencing social, and/or pedagogical exclusion. The study’s results raise questions as to what extent an individual child/young person can be expected to take responsibility for the parental level of education and the potential disadvantage this brings the young person. Other questions of interest that may be raised in relation to the results of this study is to what extent a child or young person can be expected to take responsibility for the potentially negative consequences of an unequal and/or segregated school system. Is it the education system, the school, or the pupils that ought to take the responsibility and action to guarantee the educational support that all pupils have the right to? This study has contributed to the body of knowledge by providing knowledge of how young people with alcohol and drug problems describe their own experiences of school related difficulties, and to what extent these experiences in various degrees have contributed to a sense of social and pedagogical exclusion in school settings.

I denna studie undersöks professionellas erfarenheter, möjligheter och utmaningar de upplevt i sitt arbete med den psykosociala utredningar med samkönade par i en IVF-process. Studien har queerteorin som teoretisk utgångspunkt tillsammans med de teoretiska begreppen heteronormativitet, homofobi och bemötande. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem deltagare, som alla har kunskap inom beteendevetenskap. Materialet har analyserats genom en tematisk analys och sammanställdes i sju teman; Lika för alla, Att bemöta samkönade par på deras villkor, Ifrågasättande av heteronormen, Förändringen av lagar och föreskrifter, Samkönade par är mer genomtänkta och pratar öppet, Öppenhet hos de professionella samt Egenreflektion. Resultatet visar att professionella inom IVF-behandlingen har stor erfarenhet av att arbeta med samkönade par. Utmaningarna som de sett i sitt arbete är kopplade till heteronormativiteten i samhället, samt hur lagar och föreskrifter tidigare varit utformade. De möjligheter de sett är att en IVF-process är mer självklar för samkönade par, vilket gör dem mer öppna och genomtänkta, något som underlättar för professionella i sitt arbete. Även öppenhet hos de professionella för att öka sin kunskap och egenreflektion kring sina egna tankar och värderingar var möjligheter som framkom i studien. Slutsatsen som kan göras av studien är att den tidigare forskningen inte stämmer överens med det deltagarna lyft under samtliga intervjuer, de motsäger varandra. Det är något som delvis kan förklaras med att studien har ett professionellt perspektiv och den tidigare forskningen har ett klientperspektiv.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur skolkuratorer arbetar och förstår processen med det förebyggande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. För att besvara studiens syfte så användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, där fem skolkuratorer verksamma på högstadiet intervjuades. Empirin analyserades sedan med en tematisk analys. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som ser till hur människor utvecklas och påverkas av de olika utvecklingsnivåerna. Resultatet visade att de förebyggande insatserna skiljer sig åt beroende på vilken grupp elever de riktas mot, i resultatet presenteras de utifrån universella, selektiva och indikerade insatser. Resultatet visade även att man behöver se orsakerna till att eleven utvecklar en problematisk frånvaro och sedan planera insatser efter individen. Det beskrivs som viktigt att man ser elevens problematik från ett helhetsperspektiv, där skolfaktorer, individuella faktorer och familjefaktorer kan samspela. Därför beskrivs orsakerna som komplexa, individuella och ofta flera. I arbetet med problematisk frånvaro stöter kuratorerna på en del hinder men även möjligheter, dessa har beskrivits utifrån dessa fem teman: resurser, handlingsutrymme, samverkan, samarbete samt föräldrar och vårdnadshavare.

Studien syftade till att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialpedagogen beskrev sin yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet i skolan i jämförelse med andra professioner. Studien avsåg även att få en ökad förståelse för hur socialpedagogen beskrev framgångsfaktorer och utmaningar inom yrkesrollen avseende frågan om att motverka droganvändning hos elever. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med sex informanter som hade olika yrkestitlar. Vid bearbetningen av den insamlade datan användes tematisk analys för att underlätta identifiering och analys av teman. För att analysera hur organisatoriska strukturer kan påverka socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet tillämpades Human Relations som teoretisk förankring. Det socialpedagogiska perspektivet tillämpades som teoretisk förankring för att synliggöra hur det socialpedagogiska bidraget kan berika det drogförebyggande arbetet. Resultatet i studien visade på skillnader i socialpedagogernas delaktighet och arbetsbelastning i det drogpreventiva arbetet. Resultatet indikerade att socialpedagogerna var i behov av tydligare riktlinjer och ökat handlingsutrymme för att kunna påverka det drogförebyggande arbetet ytterligare. Studien betonade även vikten av att socialpedagogen hade en fungerande samverkan med övriga professioner och utomstående samhällsaktörer för att kunna tillgodose barnets behov och önskemål. Slutsatserna kunde dras att socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens har en stor betydelse i att bidra till elevernas psykosociala utveckling, och detta genom att skapa tillitsfulla relationer. Avslutningsvis synliggjordes vikten av att tydliggöra socialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom skolverksamheten för att samtliga socialpedagoger ska kunna arbeta utifrån likvärdiga riktlinjer och förutsättningar.

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha på relationer med elever. Eftersom informanterna påpekar att goda relationer i stor utsträckning skapas utanför undervisningssammanhang ställer vi oss fundersamma till om ett skiftat fokus på enbart undervisning för lärare inte kan medföra risker för innebörden av den goda relationen och dess roll i skolan.