<p>The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection.</p><p>Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity.</p><p>The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape.</p> / <p>Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts.</p><p>I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet.</p><p>I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.</p>

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger. Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun. Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser. De intellektuella kompetenser som personalen behöver för att behärska arbetsmoment och situationer i det dagliga arbetet var formell utbildning och olika specialkompetenser i relation till sitt yrkesområde. Sociala kompetenser om hur personal agerar i relation till andra. Bemötande är andra framträdande kompetenser som nämns. Framtida behov av kompetens följer dagens framställningar dock betonas behoven att påverkas av personal bortfall samt lag- och uppdragsförändringar. I studien framkommer det att högskoleutbildade socialpedagoger är mest förekommande inom verksamheter som främst bedriver förändringsarbete med arbetsuppgifter som handläggning och utbildning. Det visar sig att socialpedagoger och socialpedagogiken har en plats inom human service-organisationer eftersom socialpedagogiken i sig är till för att anpassas efter behovet som efterfrågas i samhället inom socialt arbete. / The study aims to investigate and analyze skills required within the various municipal human service organizations, including social pedagogues working in Västervik. My study would also examine the activities within college-educated social pedagogues working today and what skills they have and what skills are suitable for working in human service organizations in Västervik. This study strives to be a support to prepare human service organizations in Västervik facing any challenges in future recruitment of existing and new skills. At the same time, I want to strengthen the knowledge of social pedagogues. The study consists of both a quantitative and qualitative study. The empirical data were collected through a questionnaire and group interviews with people who have employee and operational responsibilities within various human service organizations in Västervik. The results of my study indicate that there is a skills needs in human service organizations in Västervik mainly characterized by intellectual and social skills. The intellectual skills that staff need to master tasks and situations in the daily work were formal education and various special competences in relation to their professional field. Social skills of how personnel act in relation to others. Responding is the second prominent competencies mentioned. Future skills demand follows today's petition, however, emphasized the need to be affected by staff losses and legal and mission changes. The study shows that college-educated social pedagogues are most abundant in activities primarily engaged in change management with duties in the management and training. It turns out that social pedagogues and social pedagogy has a place in human service organizations as social pedagogy in itself is to be adapted to the needs that society demands of social work.

Syftet med denna kvalitativa studie är att mot bakgrund av Viktor Frankls teori kring existentiell mening undersöka diakoners erfarenheter av hur människor de möter upplever existentiell mening samt på vilket sätt existentiell mening kan relateras till det socialpedagogiska fältet. Detta eftersom vi under vår utbildning samt i yrkeserfarenheter från fältet upplevt att det existentiella perspektivet saknats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med diakoner från Svenska Kyrkan. Studiens resultat visade att det finns stora likheter mellan det diakonala och socialpedagogiska fältet. Resultatet visade även att de människor diakonin möter har spörsmål av existentiell karaktär, men att dessa är särskilt framträdande då människor befinner sig i en utsatt eller svår livssituation. Samt att diakonin ofta får träda in när samhällets resurser brister och informanterna efterfrågar ett större samhälleligt ansvar vad gäller att kunna möta människors existentiella spörsmål.

Föreliggande studie syftar att besvara vad det är som kan få en livsstilskriminell att sluta med kriminalitet och bli drogfri. Vidare vilken betydelse närstående och socialt umgänge kan spela för att detta ska ske samt vilken påverkan relationer i behandling kan ha på behandlingsresultatet. Empirin har samlats in med kvalitativ ansats: fyra semistrukturerade intervjuer med före detta livsstilskriminella män inom åldersspannet 25-47 år har gjorts. Perspektivet är relationellt och tolkningen av empirin görs utifrån teorin symbolisk interaktionism. Resultaten visar att socialt umgänge spelar roll både för initiering och avvänjningsförfarande av droger. Behovet av att tillhöra en gemenskap blir en drivkraft som leder till droganvändande varför identiteter behöver omskapas vid en livsstilsförändring. Vidare kan spirituella upplevelser, domar och föräldraskap vara sådant som leder till insikter samt sysselsättning. Stöd från professionella kan "så ett frö" och påverka den egna självbilden positivt. Att en klient får vara med och utforma sin tillvaro genererar samarbetsvillighet. Gruppterapi hjälper vissa enormt medan det avskräcker andra. Individuella samtal kan anses värdefulla för att få verktyg och mer självkännedom. Även att föreläsa om sin historia kan leda till sistnämnda. Framkommit har också att en sådan här livsstilsförändring är en stegvis process. Trots att allt som nämnts har betydelse är det först när en person tar steget in i ett aktivt aktörskap, som en hållbar förändring sker. Vad vidare forskning beträffar skulle det vara relevant att undersöka samma frågeställningar ur ett kvinnligt perspektiv samt effekter av bemötande hos professionella och hur närstående upplever sin roll.

<p>Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.</p>

<p>Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebära för vård och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen är att få fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer är positivt eller negativt inställda till att dela ledarskap.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>Vilken syn har divisionschef/områdeschefer och enhetschefer på delat ledarskap?</p><p>Vad lägger divisionschef/områdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?</p><p>Vad anser divisionschef/områdeschefer att enhetschefer ska kunna dela på och vad anser enhetscheferna själva?</p><p>Undersökningen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingår en enkät- och intervjuundersökning för att få ett bredare och djupare resultat.</p>

<p>Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande. Särskoleungdomarnas tankar om självbestämmande visar på ett stort intresse för möjligheten att kunna påverka sin nuvarande och framtida livssituation. De fritidsaktiviteter som intervjupersonerna har i dag är många och av varierande slag, men oftast anpassade för denna målgrupp. Ett eget boende i framtiden är något som våra intervjupersoner ser fram emot, men önskan av boendealternativ verkar i stor utsträckning vara påverkad av föräldrarnas åsikter. Vad det gäller önskan om kommande arbete och sysselsättning är drömmarna mycket varierande. Yrkesvalet är ofta inspirerat av det arbete som ungdomarna provat på under sin praktik i gymnasiesärskolan, eller av föräldrarnas yrke.</p>

<p>Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin i</p><p>Eskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data har</p><p>samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inom</p><p>socialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinierade</p><p>av oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berätta</p><p>om sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss av</p><p>symbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i det</p><p>material som fokusgruppsintervjuerna resulterat i. Symbolisk interaktionism betonar</p><p>människan som en social varelse, som ständigt befinner sig i interaktion med andra, och att</p><p>detta påverkar hur vi ser på vår vardag och formar och omformar den men också hur vi ser på</p><p>oss själva. En människa agerar utifrån vad en annan människa gör och genom detta påverkar</p><p>vi varandra hela tiden. Tidigare forskning pekar på att bemötandet och interaktionen till stor</p><p>del styrs av våra attityder och de kunskaper vi har kring ett visst ämne. Vilken grundsyn vi har</p><p>på människan påverkar också till en viss grad, bemötandet och interaktionen. I vår studie</p><p>framkommer att personalgruppen och dennes värdegrund och kultur i stor utsträckning</p><p>påverkar bemötandet. Det framkommer också att bemötande och interaktion är ett</p><p>professionellt förhållningssätt i arbetsgruppen och att dessa begrepp är centrala verktyg i</p><p>arbetet med psykisk funktionshindrade.</p>

<p> </p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.</p><p>Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.</p><p>Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.</p><p>Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.</p><p>Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.</p><p>Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.</p>