Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen. Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar. • Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning? • På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen? • På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen? Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro. Med delaktighet i behovsbedömningen ansåg biståndshandläggarna att det är när den äldre är delaktig i alla beslut som tas runt den, och att det finns en möjlighet att påverka insatserna.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor. Frågorna som ställdes var av öppen karaktär och indelade i för deltagarna fyra frågeområden och för handledarna sex frågeområden. Re-sultatet redovisades i tre avsnitt, verksamheten, delaktigheten och framtiden. Beträffande verksamheten visar resultatet att såväl deltagare som handledare befinner sig i en verksam-het som de känner mer tillfredsställelse med jämfört med de verksamheter som de befunnit sig i tidigare. När det gäller delaktigheten har den privata verksamheten närmat sig WHO:s internationella klassifikationssystem (ICF), där utgångspunkten är hälsa och fokus sätts på vad personen har för förmågor och vad denne kan klara av. I avsnittet som handlar om fram-tiden ser vi att en av deltagarna har en strävan att komma ut på den reguljära arbetsmarkna-den längre fram i livet. En av deltagarna är nöjd med sitt arbete på den privata dagliga verk-samheten medan den tredje tror att hon kommer att bli kvar i den privata dagliga verksamhe-ten men hennes dröm är att få möjlighet att turnera med teateruppsättningar i landet. Hand-ledarna vill på sikt expandera och på så sätt kunna erbjuda deltagarna att välja ett specifikt område att arbeta med, exempelvis dans, sömnad eller teater. De tror och hoppas även att en del av deltagarna ska gå vidare till, i första hand en individuell plats, men de ser även att vissa deltagare har potential att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Slutsatsen är att den privata verksamheten ligger i ett slags temporärt mellanläge mellan de två viljein-riktningarna, linjärt och cirkulärt tänkande. / The overall purpose of this paper is to describe and understand the fundamental approach that characterizes a private daily center for persons with intellectual disability. We call these different directions of will the linear and the circular way of thinking. The result was analyzed using the Bradley model translated into Swedish by Jönsson (1995) Misa AB. Six respon-dents were interviewed, three supervisors and three participants (two men and four women). The questions asked were of an open character and divided into four areas for the partici-pants and six areas for the supervisors. The result is presented in three sections: the activity, the participation and the future. Concerning the activity, the result shows that both the par-ticipants and the supervisors are in an activity that they find more satisfying in comparison to the activities that they were in prior to the current activity. Regarding the participation, the studied private daily center has approach the WHO International Classification System (ICF), where the starting point is health and focus is set on the abilities of the person and what he or she can do (rather than the disability). In the section about the future, we see that one of the participants has an aspiration to get out on the regular employment market later on in life. One of the participants is content with her work at the private daily center, while the third par-ticipant believes that she will stay in the private daily center but her dream is to get the op-portunity to tour the country with theatre productions. The supervisors want to expand the center, and in the future be able to offer the participants to choose specific area of interest (to work with), for example dancing, sewing or acting. They also believe and hope that some of the participants will continue to primarily an individual workplace, but they also think that some of the participants have the potential to get an employment on the regular employment market. The conclusion is that the private daily center temporarily is in between the two to fundamental approaches, the linear and the circular thinking.

Abstract The intention of our study is to examine how the view of homeless people and their life situation looks according to a selection of persons, which in their work get into contact with homeless people. The study is based on a qualitative method that includes interviews. The result of the study is based on interviews with eight persons working in the social services, volunteer organisations, the police and a security organisation. The majority of the persons that have been interviewed are normalising homeless people; they do not look upon them as different. At the same time they have the opinion that homeless people live a tougher life and that they have to fight more for their living than other people. The persons that we have interviewed share the view that homeless people live under a constant pressure of finding a place to sleep. The results also show that there are differences in views among the persons that we have interviewed. That is, concerning how homeless people get money and how the relations between them are. On the basis of the view of homeless people we have discussed different views of people. The views that we have found among the persons that we have interviewed are the humanistic view, the comprehensive view, the psychoanalytic view and the existential view. We draw the conclusion that there are both similarities and differences among the persons that we have interviewed when it comes to the view of homeless people and their life situation. The leading similarities consists of that they see the life situation of homeless people as hard and tough and that you as a person have to be a survivor to manage the life of being homeless. The leading difference is the relation between the homeless people. Some of the persons that we have interviewed have the opinion that there is a fellowship between them and that the relation is strong. Others see the relation as brittle, based on drugs. There are also differences concerning how homeless people get money. Some have the opinion that homeless people get pension and other allowances while others have the opinion that they get money by crime.

Denna studie belyser föräldrautbildning på individ-, organisations-, och samhällsnivå. Vårt syfte är att beskriva samhällssynen på föräldraskapet och föräldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn på föräldraskapet och den speglar dagens föräldrautbildning. Vi ställer oss frågorna om de manualbaserade föräldrautbildningarna som diskuteras i samhället har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som föräldrar ställs inför som de behöver hjälp med? Med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi växlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för föräldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjänstemän på en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vår analys av deltagare och ledares upplevelser av föräldraskapet och erfarenheter av föräldrautbildning. Föräldrar efterfrågar verktyg för att bättre kunna hantera problematiska situationer med sina barn. Med hjälp av gruppens stöd i föräldrautbildning får många konkreta lösningar för att bättre kunna hantera det för dem konfliktfyllda, stressiga vardagslivet. Vår slutsats är att det ökade arbetet med evidensbaserade manualstyrda föräldrautbildningar fyller en funktion i dagens samhälle då många föräldrar är i behov av att utbyta tankar omkring föräldraskapet och få råd och stöd i sin situation.

Delaktighet är ett vanligt förekommande begrepp som bland annat används inom socialpedagogiken för att studera mänskliga relationer. Det finns dock många dimensioner av delaktighet, begreppet kan av individen upplevas ha både en subjektiv och objektiv betydelse. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att gå i skolan. Vidare påpekar barnkonventionen att skolan ska skapa delaktighet för barnen. Att känna sig delaktig kan således anses vara en mänsklig rättighet, men hur pass delaktiga upplever eleverna på skolan sig egentligen? Föreliggande studie har haft till syfte att studera och analysera hur elevers delaktighet framhävs i skolmiljön utifrån ett elevperspektiv, både under lektionstid med lärare och utanför lektionstid elever emellan. Arbetet har bedrivits i en kommunal namibisk skola med hjälp av deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer och en mikroetnografisk metodologisk ansats. Resultaten av arbetet överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Eleverna upplever mycket social och informell delaktighet mellan varandra, men skolan brister på att skapa relationell pedagogik och delaktighet i klassrummet. Bristen på inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen, vilket i sin tur upplevs som dålig studieprestation av lärarna och leder till att eleverna bestraffas. Till skillnad från resultaten av tidigare forskning påvisades i föreliggande arbete ingen socioekonomisk påverkan på elevprestation. Detta har troligtvis att göra med att skolan kompenserar elever med lägre socioekonomisk status genom att erbjuda billigt boende, mat och skoluniform. Resultaten från arbetet kan användas för att bedriva liknande forskning. / Participation is a common concept, which is used in social pedagogy to study human relations. However, there are many dimensions of participation and the concept can be both a subjective and objective meaning. According to the Convention on the Rights of the Child (CRC), all children should have the right to go to school. Additionally, the CRC points out that the school should create participation for the children. To feel involved can thus be regarded as a human right, but how participated does the pupils experience themselves? This study aimed to study and analyze how pupils' participation is emphasized in the school environment from a pupils' perspective, both in class with teachers and outside of the classroom among the pupils themselves. The study has been conducted in a municipal Namibian school using participant observation, semi-structured interviews and a micro ethnographic methodological approach. The results of the study are consistent to some extent with previous research. Pupils experience very social and informal participation among each other, but the school fails to create relational pedagogy and participation in the classroom. The lack of influence is affecting the pupils study motivation, which in turn is perceived as bad study performance by the teachers and they therefore get punished. Unlike the results of previous research, this study shows that socio-economic status does not affect pupil performance. This probably has to do with the fact that the school compensates pupils with lower socio-economic status by providing affordable accommodation, free food and school uniforms. The results of this study can be used to conduct similar research.

Syftet med den här studien var att belysa socialpedagogens roll inom socialtjänsten. Vilka arbetsuppgifter har socialpedagogerna? Vilken roll har de i relation till andra yrkesgrupper? Och hur uppfattar de deras egna kompetens? Vi valde att avgränsa oss till individer som erhållit en filosofisk kandidatexamen inom ungdom- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi använde oss av en kvalitativ studie där resultatet visade på en intressant bild av respondenternas upplevelser av sin situation inom socialtjänsten. Studiens resultat visade på att det inte fanns någon förbestämd arbetssituation för personer som jobbar inom behandling då såväl titlar och arbetsuppgifter skilde sig, men att samtliga såg sin kompetens som ett välkommet inslag inom verksamheten. Arbetsuppgifterna var inte svart eller vit, det fanns med andra ord inga bestämda arbetsuppgifter utan de påverkades utav flera olika faktorer så som personliga, utbildning samt organisatoriska.

Det finns tecken på att uppsökande socialt fältarbete på senare tid har gått ifrån att vara process- och relationsinriktad till att bli allt mer programinriktad, baserad på färdiga modeller och specifika insatser. Detta för att få mer mätbara resultat som kan motivera fältarbetets ofta hotade existens. Denna förskjutning kan innebära att relationen och dess betydelse undermineras. Syftet med denna studie är att undersöka hur fältarbetare tar kontakt och skapar relationer med ungdomar, vilka förutsättningar som påverkar relationsskapandet och vilken betydelse relationen mellan fältarbetare och ungdomar har. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Empirin bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta informanter, som alla är verksamma fältarbetare. Socialpedagogik, erkännande, relationskapital och bärande relationer är de begrepp som lägger grunden för studiens teoretiska ram. Studien visar att fältarbetets speciella förutsättningar, t ex att arbetet ofta utförs i miljöer som fältarbetarna själva inte kontrollerar, kräver specifika strategier i kontakttagandet och relationsskapandet. Fältarbetarna använder sig ofta av indirekt kontakttagande och ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är ledord i arbetet. En tillitsfull relation till ungdomarna ses som en förutsättning för förändringsarbete och ger fältarbetarna legitimitet att ifrågasätta och utmana ungdomarna och ger dem tillträde till ungdomarnas arenor. Fältarbetarnas strategier för kontakttagande, deras salutogena förhållningssätt och deras processinriktade arbetssätt möjliggör en form av bärande relation som kan vara stärkande för ungdomen och ha betydelse för ungdomens utveckling.

Att vara närvarande i den digitala världen är en del av ungdomars naturliga vardag. En följd av det är att olika kränkningar har bytt form till att ske på nätet. Under senare åren har man sett en ökning av nätkränkningar, vilket medför att många ungdomar blivit negativt påverkade. Därav är den här studiens syfte att undersöka hur socialarbetare arbetar förebyggande och stöttande emot nätkränkningar bland ungdomar. Studien har en kvalitativ ansats och sju halvstrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens resultat och analys. Informanterna är yrkesverksamma inom socialt arbete från en kommun i en mindre ort i Sverige. Studiens design är induktiv, vilket innebär att den empiriska analysen ligger till grund för det teoretiska ramverket.Resultatet i studien visade att nätkränkningar är en stor del av socialarbetares arbetsvardag i form av förebyggande och stöttande arbete. Det förebyggande arbetet bygger på relationsskapande för att bygga förtroende mellan den yrkesverksamma och ungdomen. I det förebyggande arbetet kopplas även ungdomarnas föräldrar in då nätkränkningar tenderar till att ske på fritiden. I det stöttande arbetet förekommer inga specifika metoder för att motverka problematiken, därav går det stöttande arbetet ut på att hitta en lösning för den specifika situationen. Mycket av det stöttande arbetet har en vinning av att socialarbetarna lagt vikt vid relationerna sinsemellan.I den avslutande diskussionen lyfts vikten av att vuxna i ungdomarnas närhet behöver ha mer kunskap i den digitala världen. Vi önskar vidare forskning inom ämnet, på vilket sätt yrkesverksamma ska arbeta för att stötta och förebygga nätkränkningar bland ungdomar.

Socialpedagogernas roll i skolan är ett relativt outforskat område, inte minst deras funktion i relation till situationer där mobbning förekommer. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur socialpedagoger i skolan samarbetar med föräldrar i mobbningssituationer och hur det kan förstås utifrån ett bildningsperspektiv. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. För att samla in data genomfördes tre enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju. Totalt deltog sex socialpedagoger verksamma inom skolan i en medelstor kommun. De intervjuade socialpedagogerna hade varierande erfarenhet av att arbeta i skolan men samtliga hade en utbildning i socialt arbete och socialpedagogik. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Begreppen möte, kommunikativ handling och delaktighet användes vid analysarbetet i relation till bildningsperspektivet och tidigare forskning. Identifierade huvudteman var det förebyggande arbetet, kommunikationen med föräldrar och relationernas betydelse som möjliggörare för att samarbeta med föräldrar. Resultatet visade på vikten av att informera, återkoppla, mötas i olika kontexter samt att skapa goda relationer till såväl föräldrar som elever. Svårigheter som identifierades var socialpedagogernas erfarenheter av kontakt med föräldrar som inte kunde se sitt eget barns delaktighet i en mobbningssituation och hur man kommunicerade med dessa föräldrar. Studien visade däremot inte på några handfasta sätt att arbeta för att stärka socialpedagogernas samarbete med föräldrar i mobbningssituationer, snarare sätt att upprätthålla en god kontakt. Sammanfattningsvis finns behov av socialpedagoger i skolan som kan skapa förutsättningar för ett bra samarbete med hemmet i mobbningssituationer.

Följande examensarbete fokuserade på pedagogiken i förskoleklasser som består av mångkultur. Mångkultur har många tolkningar och i detta arbete är det format för barn med utländsk bakgrund och behärskar mer än det svenska språket. Under studiens gång diskuterades mångkulturens synonymer och med hjälp av intervjuerna diskuterades mångfalden och hur pedagogerna arbetar för att skapa en gemenskap mellan barnen och världens som väntar på dem utanför. Socialpedagogik riktar sig främst på inkludering när det kommer till människan och samhället. Inkluderingens motsats är exkludering och det är viktigt att motarbeta för förebygga att barn och ungdomar inte hamnar snett i livet. Enligt forskning är förskolan och skolan en stor och många gånger avgörande skyddsfaktor. Studiens syfte var att ta reda på hur förskolor med mångkulturella barngrupper främjar inkludering, vilka hinder pedagogerna ser i sitt arbete och hur de ser på sitt arbete med barnen och föräldrarna. För att kunna få svar på studiens syfte användes Bronfenbrenners utvecklingekologiska perspektiv som är utvecklat och anpassat för att analysera barnets behov inom olika domäner. Resultatet kopplades även till socialpedagogikens syften och den tidigare forskningen som presenterar olika perpektiv på barnens lekar.