The purpose of this study is to find, understand and discuss the experiences of former employees at SAAB, and present how this can be understood according to my core theoretical concepts, which are participation and identity. The questions asked in the study are based on how the labor is described, characterized and what comes forth as valuable, which is compared to absence of labor work. First, labor is described in an historical and social context, and at the same time related to the core theoretical concept. Second, the methodology chapter is presented, which mainly consists of 11 observations and 10 interviews. Third, the chapter regarding former theory leads to an analysis model, which is used on the empirical material of the study. The result shows that labor work at SAAB primarily is described as important for socializing, security and the possibility to be independent. The tasks at SAAB are described as backbreaking and monotonous, while the lack of labor work influences the physical and mental wellbeing. Unemployment also contributes to limitations in everyday life, and in addition, creates negative feelings and experiences due to lack of control in a new and changed world. In summary, the empirical and theoretical analysis taken together leads to the conclusion that labor work at SAAB is substantially described as positive, but there are however, parts which are less positive. Another conclusion is that lack of labor work primarily can be described as negative, but the opposite is also discernible. A third conclusion is that labor work is important for the understanding of participation and identity. When using the theoretical analysis model on the results given in the empirical material, three participation- and identity patterns can be found. These are then contextual and temporal, due to time and situation; the stabile and secure pattern, the loose and temporary pattern and the compensating and regenerative pattern. At the end of the essay there is an overall and concluding discussion regarding the findings in relation to context and society and which significance this may have on social pedagogy and its practice. Finally there is a brief section with reflections regarding the conducted study and perspectives on research to come.

Sammanfattning Studiens syfte är att ge en bild av ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av stress samt hur stressen hanteras i vardagen. Studien har en kvalitativ ansats där tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv ungdomar från gymnasiets sista årskurs utgör studiens empiriska underlag. Som teoretisk referensram används symbolisk interaktionism som med sitt fokus på social interaktion och aktivitet i nuet kan hjälpa oss att förstå vardagen. Utifrån aktuell stressforskning och studiens empiriska material används också krav-kontrollmodellen samt begreppet coping som tillämpade teorier. Resultatet visar att den vardagliga stressen är utbredd bland ungdomarna. Många lever ett hektiskt och inrutat liv och de har svårt att få tiden att räcka till. Ungdomarna menar att stress är en del av livet och att den i måttliga mängder kan upplevas som stimulans, men att stressen i vardagen oftast påverkar dem negativt. När ungdomarna själva berättar vilka faktorer i deras vardag som orsakar stress är det framför allt skolarbetet som nämns mest frekvent. Utöver skolarbetet är det oron för framtiden som stressar. Ungdomarna upplever en stor osäkerhet inför alla val och beslut som ska fattas och många menar att de inte känner sig förberedda för vuxenlivet. Ytterligare en stressfaktor är upplevelsen av krav och förväntningar. Ungdomarna har höga krav på sig själva, men de berättar också att föräldrarnas krav och förväntningar är en källa till stress. Fritiden är den tid då ungdomarna upplever minst stress, även om känslan av tidsbrist också kan infinna sig där. Det är den tid som ungdomarna oftast styr över själva och kan använda som de vill. För att hantera stressen i vardagen använder ungdomarna en mängd olika strategier. Det som framträder tydligast är att ungdomarna väljer att planera och prioritera för att få tillvaron att gå ihop. Men när stressen är påtaglig väljer några att tänka bort, stänga av eller göra något helt annat för en stund. Andra strategier som framkommer är att söka socialt stöd eller att resonera med sig själv för att finna lösningar på problem. Utifrån studiens resultat formuleras fyra punkter som är särskilt viktiga i arbetet med att stödja ungdomarna att själva mobilisera kraft mot stress. Dessa är; kunskap om stress, skapa tid för återhämtning, goda vuxenkontakter samt förberedelse för framtiden.

The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.

<p><p>The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.</p></p>

Utifrån ett generellt kunskapsintresse behandlar studien hur barns uppväxtvillkor har påverkats av att växa upp i en familj där det har pågått ett alkoholmissbruk. Vi upplever att det är ett tabubelagt ämne i samhället idag som behöver belysas och pratas mer om. Valet av ämne blev därför hur vuxna barn har påverkats av att växa upp i en missbruksmiljö. Syftet med vår studie är att belysa och analysera hur vuxna människor har påverkats av sin uppväxt i missbruksmiljö samt diskutera hur deras upplevelser kan ha format och haft betydelse för deras liv idag. Studien är en narrativ forskning som utgår från tre livsberättelser. Vi har använt oss av en intervjumall för att studiens syfte och frågeställningar ska bli besvarade. De tre respondenterna i studien har blivit tillfrågade och gett sitt samtycke till ett deltagande. Resultatet analyserades och kopplades till vår teoretiska utgångspunkt- anknytningsteorin. Det resultat som tydligt framkommit i vår studie är att ett barns uppväxt i en missbruksmiljö kretsar mycket kring alkoholmissbruket. Det framgick i resultatet att respondenterna fick stå tillbaka mycket och fick ta ett stort ansvar i familjen. De beskrev att missbruket ofta hemlighölls. Resultatet visade även att varje respondent hade någon form av fritidsaktivitet samt en person som de kunde finna trygghet hos under uppväxten. Det visade att respondenterna blivit påverkade av sin uppväxt, både positivt och negativt samt att de har stärkts av sina erfarenheter. / From a general interest aspect the study looks into how a child´s upbringing has been affected by growing up in an alcohol abusive environment. We discovered that it is today a taboo subject that needs to be highlighted and talked about. Our choice of topic was therefore how adult children have been affected by growing up in an addictive environment. The purpose of our study is to highlight and analyse how adults have been affected by growing up in an addictive environment and to discuss how their experiences can have formed them and also had an impact on their lives today. The study is a narrative research based on three life story. We have used an interview template so that the aim of the study and questions should be answered. The three respondents in the study have been requested and have given their consent to participation. The results were analyzed and linked to our base theory - attachment theory. The result that became clear in our study is that a childs upbringing is greatly affected by alcohol addiction. It emerged in our study that respondents mostly took a back seat and had to take a lot of responsibility in the family. They described that the addiction was usually kept secret. Our result also showed that every respondent hade some form of recreational activity and also a person they felt safe with during childhood. It also showed that the respondents have been affected by their upbringing in positive and negative ways. Their experiences have strengthened them.

The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection. Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity. The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape. / Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts. I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet. I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.

Bakgrunden tills studien är dels att förstå innebörden av begreppet ensamkommande barn, dels vilka riktlinjer för delaktighetsgörandet som finns för socialsekreteraren i arbetet med ensamkommande barn. Jag vill få en kunskap om socialsekreterarens delaktighetsfrämjande arbete med ensamkommande barn och socialsekreterarens handlingsutrymme och svårigheter i arbetet. Syftet med studien är att utifrån socialsekreterares upplevelser beskriva och analysera det delaktighetsfrämjande arbetet med ensamkommande barn. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav fem transkriberade intervjuer. Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt val med kriteriet att vara socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. En intervjuguide utformades för att få svar på intervjufrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv symbolisk interaktionism samt de två teoretiska begreppen delaktighet och handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever sitt handlingsutrymme i arbetet som stort och att de är tämligen fria i arbetet. Socialtjänstlagen ger socialsekreterarna ett stort handlingsutrymme då lagen enbart är en ramlag med allmänna riktlinjer. Fortsättningsvis visar resultatet att intervjupersonerna upplever stora svårigheter vid användandet av telefontolk i samtal med ensamkommande barn. Det framkommer i resultatet att intervjupersonerna upplever svårigheter vid att skapa en förtroendefull relation med det ensamkommande barnet med anledning av barnets tidigare erfarenheter. Vidare visar resultatet på att intervjupersonerna upplever deras arbete med ensamkommande barn som delaktighetsfrämjande genom att låta barnet få ta del av information samt genom att barnet får dela med sig av sina åsikter som beaktas i den beslutsfattande processen. / The background to the study is the first to understand the concept of unaccompanied children, and the guidelines for the participation announcement that exist for the social worker in the work with unaccompanied minors. I want to gain knowledge of the social workers participative work with unaccompanied children and the social workers discretion and the difficulty of the work. The purpose of the study is that based on the social worker's experience to describe and analyze the participative work with unaccompanied children. A qualitative study using semi-structured interviews in which empirical data consists of five transcribed interviews. The interviewees have been selected by a strategic choice of the criterion of social workers who work with unaccompanied minors. An interview guide was designed to find answers to interview questions. The empirical data were analyzed based on the study of theoretical perspectives symbolic interactionism and the two theoretical concepts of participation and discretion. The results show that all the respondents perceive their freedom of action in that big and that they are relatively free of work. The Social Services Act gives socialworkers a wide discretion when the law is merely a framework law of general guidelines. Henceforth, the results show that the respondents are experiencing great difficulties when using telephone interpreter in conversation with unaccompanied minors. It emerges from the results that the respondents experiencing difficulties increating a relationship of trust with the unaccompanied child because of the child'sprevious experiences. Furthermore, the result shows that the interviewees perceive their work with unaccompanied children who participative by letting the child take part of the information and by the child may share their opinions taken into account in the decision-making process.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas. Studien betonar därför medvetenhet kring vikten av individers möjlighet till emancipation och resultaten styrker tanken om att kvinnor av idag, via media, utsätts för en ständig press i att förhålla sig till medias bild av kvinnan, en bild som hon själv genom sina val och aktiva handlande bidrar till att upprätthålla. / The purpose of the study is to enlighten media's representation of women though a discourse analytical perspective. The material consists of articles concerning beauty, body and health in three exemplars of the magazine Amelia combined with photos on the magazines' front pages. All front pages show styled, smiling women showing how a woman can, or should, look like, which is followed up inside the magazine where the reader gets suggestions on choice of actions to reach the same (self) image. The results are connected to social pedagogy, the arena of social work which concerns human growth, relations, communication and faith in the individual as capable to choose and relate to explicit and implicit norms in society. The norms are based on patterns of power which can be related to perception of and attitudes towards the participation of individuals in society. Thin in turn is based on how divergent choices regarding beauty, body and health are punished. The study therefore emphasizes awareness regarding the importance of individuals' possibilities to emancipation. The results strengthens the through that women today, through media, are exposed to a continuous stress on relating to the medial picture of woman, a picture which she herself through choices and actions contributes to maintain.

The purpose of this study is to describe and analyze the places importance for young people with disabilities. The study’s central questions are what type of places they visit and what characterizes them. It is also about answering the questions why the places are visited and what meaning this has for participation and identity. The study´s central concept is room/place, participation and identity. Knowledge review will be based on the key concepts. The collection of the empirical material has been inspired by the ethnographic methodology,which in this study included seven observation sessions and six interviews. The result shows that the boys mainly visited two different places. This is about the publicand non-public places. Public places can be described as a place for everyone and the nonpubliconly for people with disabilities. The boys show more participation towards publicplaces which can provide activities, fellowship and well-being. Both places can offer participation, but are dependent on other factors, which in this case is about activities and visitors. None of the places shows identity, but rather the interaction between the individual and the environment. Participation doesn’t necessarily show the personal identity. In the lastchapter the importance is highlighted through a perspective of social work activity. First andforemost the public places potential is highlighted and it´s limitations for participation and theidentity process. Secondly, it is also a discussion about future planning in daily socialpedagogic practice, both on an individual and society level.

Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.