Bakgrund: När ett barn behöver omhändertas är den vanligaste vårdformen placering i familjehem. Det är socialnämndens ansvar att för det placerade barnet skapa en gynnsam uppväxt med trygga förhållanden. Socialnämnden ansvarar också för att de familjehem som vårdar dessa barn får stöd, råd och hjälp vid behov för att klara uppdraget (Socialtjänstlagen). Syfte: Syftet med studier var att undersöka vilket stöd familjehemsföräldrarna erhåller från socialtjänsten och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av stöd och stödets betydelse för deras uppdrag som familjehem. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom sex semistrukturerade intervjuer med olika familjehemsföräldrar. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom analysmetoden IPA. I relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ram presenteras sedan resultatet. Resultat: Den här studien visar på hur stöd, eller bristen på stöd från socialtjänsten påverkar familjehemsföräldrarnas uppdrag. Vi har kommit fram till att de viktigaste komponenterna som utgör ett gott stöd är specifika utbildningar, att socialsekreterarna är lättillgängliga, att de får fullgod information om det placerade barnet innan det tas emot i familjehemmet, att socialsekreteraren tar en spontan kontakt med familjehemsföräldrarna och att relationen mellan familjehemsföräldrarna och socialsekreteraren är trygg och stabil.

I undersökningar som handlar om alkoholkonsumtion bland ungdomar genomförs det regelbundet studier som mäter hur skillnader i alkoholkonsumtion ser ut över tid hos ungdomar. De flesta studier visar hur ungdomar konsumerar alkohol, inte varför de konsumerar alkohol. Vår studie undersöker vad ungdomar har för uppfattningar om varför resultatet ser ut som det gör i en kvantitativ rapport, som redogör för ungdomars alkoholvanor i Västerviks kommun. Studiens syfte är att undersöka alkoholkonsumtionens betydelse för ungdomar och hur ungdomar själva uppfattar att det sker en ökning av årskonsumtion av alkohol från årskurs 9 till år 2 på gymnasiet samt vilka risk- och skyddsfaktorer ungdomarna själva anser påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Utifrån vårt syfte formulerades tre forskningsfrågor som vi sökt svar på i studien. Svaren söktes med hjälp av en kvalitativ ansats som innebar att vi genomförde tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar på en gymnasieskola i Västerviks kommun. Vid analys av resultatet valde vi att använda symbolisk interaktionism. Genom symbolisk interaktionism undersöktes hur ungdomar definierar situationer, hur de i interaktionen är aktivt handlande ungdomar som omger sig med symboler i nuet som beskriver hur hen vill vara eller inte vara. I resultatet framkommer det att ungdomar tycks ha en liberal syn till att konsumera alkohol. Framförallt lyfter ungdomar fram de positiva effekterna med att konsumera alkohol. Vidare ger ungdomar beskrivningar där de menar att ökningen av årskonsumtion av alkohol sker med anledning av att det finns traditioner som är befästa och som förknippas med att konsumera alkohol på gymnasieskolorna i Västerviks kommun. Även att vuxna i skolvärlden inte tycks ta ansvar till att lyfta diskussionen med ungdomar om vad alkoholkonsumtionen står för. Att vuxna inte tar ansvar för att lyfta diskussionen tycks vara en riskfaktor. Slutsatsen är att vuxna behöver ta ett större ansvar till att prata med ungdomar om alkohol och vad deras syfte med att konsumera alkohol är.

Under 2016 ökade invandringen till Sverige till rekordsiffran 163 005 personer. I Sverige finns det en tvåårig introduktionsperiod, ibland benämnd integrationsperiod. För alla nyanlända flyktingar är varje kommun skyldig att erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering under flyktingarnas introduktionsperiod. Den här studien undersöker hur tidigare deltagarna i samhällsorientering uppfattat integrationsinsatsen Samhällsorientering för nyanlända. Det handlar mer specifikt om de nya kunskaperna som de inhämtar om det svenska samhället i kursen gör att de upplever sig vara mer integrerade och delaktiga i det nya samhället. Studien undersöker även om deltagarnas empowerment har ökat efter att de genomgått kursen. Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med tidigare deltagare i kursen samhällsorientering. Respondenterna är vuxna kvinnor och män som har deltagit i kursen samhällsorientering för nyanlända i Västerviks kommun. Resultat av denna studie visar att deltagarna upplever att samhällsorientering har gett dem goda förutsättningarna för att bli integrerade och delaktiga i det svenska samhället. Samtliga respondenter upplever att efter att de tagit del av kursen har de mer kontroll över sitt liv i Sverige då de vet hur det svenska samhället fungerar, vilket innebär att deltagandet i samhällsorientering har stärkt deras empowerment.

Studier visar att utlandsfödda i Sverige generellt sett har en sämre hälsa (psykisk, kulturell, fysisk, social och existentiell) än människor födda i Sverige. Det finns klara samband mellan sviktande hälsa och utanförskap och marginalisering och därför är det av största vikt att samhället strövar efter att tillgången till hälsofrämjande insatser ska vara rättvis och jämlik. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som professionella inom familjestödjande arbete använder sig av för att etablera och underhålla hälsofrämjande integrationsinsatser för utlandsfödda föräldrar, samt hur de professionella ser på den interprofessionella organiseringen vilken är avsedd att understödja dessa insatser. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med fem anställda på en särskilt utvald familjecentral genomförts. Studiens resultat visar att det krävs mod, innovativt tänkande och hög professionskunskap i arbetet med marginaliserade grupper. Att öka integrationen kan behöva ta vägen genom en slags segregation eller särbehandling, där homogena grupper av marginaliserade ges ett kunskapslyft vilket sedan kan hjälpa dem att ta steget ut i det omgivande majoritetssamhället.

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

En stor del av svenska kvinnor över 60 år lever i ensamhushåll. Känsla av ensamhet har en negativ påverkan på äldres psykiska och fysiska hälsa och därför är det här en grupp som behöver uppmärksammas inom socialpedagogiken. Denna studie handlar om äldre änkors relationsskapande efter makens bortgång. Syftet med studien var att undersöka och analysera hur änkor i tredje åldern skapade nya/intima relationer på äldre dar. Frågeställningarna var vilken roll gamla och nya relationer och gemenskaper hade spelat i änkornas liv efter en långvarig tvåsamhet, hur änkorna såg på en ny parrelation och vilka förväntningar de i så fall hade, samt vilka möjligheter och hinder till en ny parrelation vi kunde identifiera i deras berättelser. Tre änkor, 70+ år, ålderspensionerade och utan biståndsbedömda insatser deltog i studien. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer; tre enskilda, samt en fokusgruppintervju där samma tre respondenter deltog. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna: tredje åldern, delaktighet, sociala band och livsloppsperspektiv. Ensamhet visade sig vara den största motivatorn för nya relationer, och änkorna föredrog nya vänskapsrelationer med andra solitära kvinnor framför pargemenskaper. Gemensamt för änkorna i studien var att de alla var positiva till en ny parrelation och hade önskemål och förväntningar på vad en sådan skulle innehålla. De ville leva under äktenskapsliknande former som sambo, och förväntningarna var att relationen skulle innehålla sexuell attraktion/aktivitet, kärlek, gemenskap och de vardagliga samtalen. ()()()() () () () () () () () () Det visade sig att respondenterna själva stod för både de största möjligheterna och hindren i skapandet av nya intima relationer. Respondenternas positiva inställning till att vilja leva i en ny parrelation var den största möjligheten. Även barnen (från äktenskapet med maken) samt omgivningens attityder uppgavs utgöra möjligheter eller hinder.

Syftet med denna studie har varit att få en bredare förståelse och en inblick i hur det socialpedagogiska arbetet för barn med särskilda behov kan se ut på en skola. Vidare har intervjuer av kvalitativ karaktär utförts för att ta reda på hur olika professioner i socialpedagogens omgivning upplever det arbetet för dessa barn. De olika intervjupersonerna är en rektor, en lärare, en kurator och en socialpedagog. För att analysera och bearbeta det insamlade har teorin om empowerment tillämpats samt Thomas Scheffs teori kring sociala band. Vidare har en tematisk analys av det empiriska materialet utifrån respektive intervju utförts där sammanlagt tre teman står i fokus. Resultatet belyser en ökning av möjligheter och förutsättningar för de eleverna med särskilda behov genom att ha en socialpedagog anställd på skolan. Det är ett kompletterande verktyg för de andra professionerna på skolan och varje elev får större chans att lära och utvecklas då socialpedagogen kan arbeta på ett mer individanpassat sätt. Vidare kompletteras de olika professionernas kunskap och expertis kring sina områden vilket respondenterna uttryckte hade visat en positiv effekt för eleverna. / The aim of the study is to get a wider understanding and an insight about the social pedagogical work in school with children who have special needs. Qualitative interviews has been conducted to find out how different professionals experience the social pedagogical work for these children. The various interviewers are a principal, a teacher, a curator and a socialpedagogue. In order to analyze and process the collected material the theory about empowerment have been applied and Thomas Scheffs theory about social bands. Furthermore, a thematic analysis of the empirical material from each interview has been conducted, in wich a total of three themes are in focus. The result of the study illustrates oppurtunities and conditions for those students with special needs by having a socialpedagogue as an employed at the school. It is a complementary tool for other professionals in the school and each student gets a better chance of learning and developing when the socialpedagogue can work in a more individually way. The various professionals knowledge and expertise about their own areas combined with eachother had shown a positive effect on the students.

Det finns en allmän uppfattning att det gör våra barn gott att vi läser för dem. Att läsa bygger ett brett ordförråd och skapar en möjlighet att för barnet att lära sig saker om världen och samhället. Det ordas dock inte så mycket om vilken värld och vilket samhälle barnet får lära sig om i bilderböcker. Det syftar denna uppsats hänge sig åt, en del av det i vart fall. Nämligen hur kön reproducerar i bilderböcker och vilken diskurs bilderböcker för gällande könets inverkan på karaktärers möjligheter. Genom en kritisk diskursanalys granskas en topp100 lista över mest lånade bilderböcker i Göteborg 2019. Böckerna granskas utifrån vilka möjligheter och beskrivningar de olika könen har i bilderböcker och vilka allmängiltiga sanningar det går att finna om kön i bilderböckerna. Resultatet landar i att då böcker ur serier tar upp många av topplistans placeringar och det utöver det inte finns överhängande likheter mellan bilderböckernas beskrivning av kön att det inte går att presentera en allmängiltig sanning om kön utifrån denna studie. Däremot finns det flera lexikaliseringar och flera sociala ordningar värda att lyfta och diskutera i bilderböckerna även om de är kopplade till samma karaktärer så blir det repeterade för barn i olika böcker.

Syftet med föreliggande studie är att uppnå en ny kunskap om professionella aktörers berättelser om substitutionsbehandling i relation till framgång och hinder vid det praktiska arbetet. Studiens teoretiska utgångspunkt är relationellt perspektiv, då relationen i ett människovårdande yrke är av stor betydelse för ett lyckat behandlingsresultat. Detta är en studie med kvalitativ ansats och hermeneutisk vetenskapstradition, metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Framgångarna som uppmärksammas i resultatet tyder på att utbudet i behandlingen, relationsskapandet, individuella förutsättningar samt utbildning, kunskap och förhållningssättet hos de professionella är viktiga faktorer för en lyckad behandling. Blandberoende, samverkan och samhällets syn på substitutionsbehandling och de som genomgår den är några av de hinder som framkom i resultatet. I resultatdiskussionen redovisas hinder och framgångar i det praktiska arbetet med substitutionsbehandling utifrån tidigare forskning och studiens resultat. Även efterfrågade förbättringsområden adresseras i resultatdiskussionen. Slutsatsen i studien är att bemötandet hos den professionella och relationen mellan de professionella och de individer som genomgår en substitutionsbehandling lägger grunden för en lyckad behandling. Den socialpedagogiska implikationen är de professionella aktörernas förhållningssätt och relationsskapande. Något som går att applicera i andra socialpedagogiska kontexter, en grundpelare gällande individers förändringsarbete.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om professionellas erfarenheter av att arbeta med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård, vilka möjligheter och svårigheter som beskrivs och hur dessa kan bemötas. Metodologiska utgångspunkter är hermeneutik och en kvalitativ ansats. Studiens resultat grundas på semistrukturerade intervjuer med 5 professionella som arbetar inom rättspsykiatrisk vård och i direktkontakt med patienterna. Teoretisk utgångspunkt är Deweys teori om lärande och uppfostran. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplever arbetet med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård på ungefär samma sätt. Delaktighet definieras av respondenterna som information om, och engagemang i vården. Utmaningarna är patienternas sjukdomar och varierande kognitiva förmågor som kan försvåra arbetet med delaktighet. Tvången i vården och säkerheten på avdelningar försvårar arbetet med delaktigheten. Rättspsykiatrisk vård har blivit mer hierarkisk de senaste åren och försvårar därför normalisering av patienternas tillvaro.  Relationer i olika konstellationer påverkar delaktigheten samtidigt som delaktighet är omöjligt utan relation. Respondenterna betonar vikten av patienternas normaliserade tillvaro som en förutsättning för ett lyckat liv utanför kliniken. Professionellas indirekta uppgift är patienternas fostran till fungerande samhällsmedlemmar. Trots alla motgångar försöker de arbeta delaktighetsfrämjande för att hjälpa patienterna vidare i vårdprocessen. Professionella använder sig själva som verktyg i motivationsarbetet för att uppmuntra patienterna till delaktighet.