The purpose of the present study is to gain new knowledge about the underlying dimensions related to young men's entry into gang crime and the support that young men involved in gang crime can receive from professional actors to leave gang crime. In addition, the purpose is to analyze the importance of collaboration between professional actors in order to help young men's exit from gang crime. The study has a hermeneutic perspective with a qualitative starting point. Several semi-structured interviews have been conducted with various professional actors who work in connection with young men who want to leave the gang activities. The study is linked to two theories, Ebaugh´s exit process and social pedagogy. The result shows that collaboration with different professional actors is important and something that our Interviewees bring up is that actors collaborate especially with the social services. Although there are already several initiatives and support, several affected areas need to be developed. In addition, factors regarding preventive work must be improved. Efforts must be made at an early stage to prevent young men from joining gang crime. The study is focused on the social pedagogical work because much of the work with young men´s exit is about creating motivation for change work. It is important that the young men feel included in their treatment during the exit process.

Att åldras handlar om att genomgå olika transaktioner i livet vilket innebär att roller tillkommer under livscykeln. Kroppen åldras i samklang med hur individen rör sig genom tid och rum. Alkoholen kan vara en del i människans liv vilket kan innebära att transaktioner kan förändra inställningen och relationen till alkohol. Det socialpedagogiska samtalet kan vara ett sätt att uppmärksamma alkoholens inverkan på äldre individer i transaktion från arbete till pension. Syftet med studien var att få en djupare förståelse om vad ålderspensionärer har för relation och inställning till gemenskaper, rolltransaktioner och alkoholkonsumtion. Frågeställningar var vilken betydelse har gemenskaper för ålderspensionärer i samband med rolltransaktioner, vad har gemenskaper för betydelser i relation till det egna åldrandet, hur beskriver ålderspensionärer sin inställning och relation till den egna alkoholkonsumtionen. Åtta personer intervjuades i studien med två olika nationaliteter vilka alla definierade sig som pensionärer. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av tematisk analys. De teorier som användes var rollteorier och gemenskapsbegreppet. Resultat visade att det var av vikt att känna sig delaktig i samhället och ha en känsla av att ingå i en gemenskap. Vidare visade det sig att alkohol inte ansågs vara en viktig faktor hos deltagarna men att det var en naturlig del i vardagen och livet. Att uppleva det egna agentskapet som pensionär med en känsla av frihet var viktigt. Delaktigheten i gemenskaper får deltagarna att uppleva sig vara del av ett större sammanhang och inte bli definierad utifrån normer i samhället om vad äldre bör och inte bör göra. Pension innebär förändringar livet vilket innebär nya roller och ändrade relationer till alkoholkonsumtion.

Tanken med satsningen Skolan som arena är att öppna upp skolan för aktiviteter utanför skoltid, vilketska ske genom samverkan mellan offentliga, privata och idéburna organisationer. Syftet med denna uppsats var att utforska hur Skolan som arena bidrar till socialpedagogiska utvecklings- och läroprocesser för professionella och boende i området kring skolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Fyra processledare för satsningen Skolan som arena intervjuades, de intervjuade hade samma yrkestitel men olika utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter. Informanterna valdes ut då de var de enda i staden som utifrån sin yrkestitel och arbete har kunskaper och erfarenhet att besvara den frågeställning uppsatsen utgick ifrån. Insamlade data analyserades genom tematisk analys ur vilket sex teman framkom: andras antagande, äkta behov, medskapande processer, bildningsprocesser, utmaningar och vuxna. I resultatet framträdde det tydligt att processledarna främjade bildningsgemenskaper genom att aktivt söka efter deltagarnas äkta behovgenom att kunna sortera bort andras antaganden och önskemål om målgruppens verkliga behov. Genom att skapa organiserade möten med människor som visat intresse för en aktivitet gav processledarna möjlighet för att få igång verksamheter som flera i området kunde vara i behov av. I diskussionen framkom att strävan efter att skapa engagemang hos individer och grupper var en viktig komponent i processen med att skapa en skola som arena. Utmaningen låg i att satsningen var ny för staden och att den skulle bli en hållbar och naturlig samlingsplats för närområdets invånare. Processledarna beskrev att nyckelfaktorerna var äkta behov och tillit oberoende av vem de mötte.

Lärare och andra professionella i skolan har i dag har ett komplext uppdrag med fler och fler elever som är i behov av extra stöd och anpassningar för att kunna genomföra sin skolgång. Syftet med studien var dels att få kunskaper om vilka strategier och attityder det finns bland de professionella i skolan gällande barn med utagerande beteendeproblematik. Det vill säga ett beteende som förstör för eleven själv samt för de andra eleverna i klassen. Samt hur dessa attityder kan påverka de professionellas inkludering kontra exkludering av elever i den ordinarie undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju respondenter med olika professioner som alla är verksamma på mellanstadiet. Genom en tematisk analys fick vi fram sju teman som sedan analyserades med en utgångspunkt i interaktionismen, då vi anser att detta perspektiv är användbart när vi studerar människor, deras beteenden och interaktionen mellan människor och samhälle. Slutsatsen av vår studie är att attityderna styr de professionellas strategier och dagliga arbete med elever med utagerande beteende samt att attityden till elever med utagerande beteende skiljer sig från person till person. Utifrån socialt arbete och ett socialpedagogiskt perspektiv anser vi att det är högts relevant att studera hur de professionellas dagliga arbete ser ut gällande strategier och inkludering av dessa elever. Det finns forskning som tyder på att, hur elever med utagerande beteende bemöts av andra, är av betydelse för eleven fortsatta sociala interaktion och utveckling längre fram i livet.

Under 2015 drabbade Sverige av en migrationskris, även kallad den syriska flyktingvågen. 160 000 syriska migranter ansökte om asyl under samma år. Syftet med denna uppsats, är att undersöka vuxna syriers upplevelser som har flytt sitt hemland på grund av inbördeskriget, där de har migrerat till Sverige. Studien har gjorts med hjälp av fem deltagande respondenter, som är födda, uppväxta och var bosatta i Syrien, men som har migrerats till Sverige sedan kriget utlöstes under mars 2011. Tre av respondenterna är kvinnor och två är män. Studien valdes att göras genom en kvalitativ ansats, där en semistrukturerad intervju användes för att få bättre förståelse för respondenternas åsikter samt för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att syriska migranters åsikter av delaktighetsbegreppet förknippas med begreppen gemenskap, trygghet och acceptans. Studien utvisar på de vanliga utmaningarna med att migrera till ett nytt land, som att lära sig det nya språket, människor, arbete, den nya samhällets kultur, lagar och regler. Det även visar att syriska migranter blir segregerade från restenav samhället och känner sig i utanförskap i stället att vara delaktiga i det nya samhället. Studien uppvisar också att varje enskild syrisk migrant har en skyldighet att ta ansvar och utvecklas och försöka sitt bästa med att förhålla sig till den svenska samhället.

Syftet med uppsatsen var att belysa professionellas erfarenheter om arbetet med barn till föräldrar som har psykisk ohälsa avseende arbetets innehåll, hinder och möjligheter samt samverkan med andra professionella aktörer. Studien utgår från en metodologisk utgångspunkt inom hermeneutiken med semistrukturerade intervjuer där sex professionella intervjuades. Resultatet analyserades utifrån teorin, risk- och skyddsfaktor. Resultatet visar att alla verksamheter har olika upplägg och använder sig av olika behandlingsmetoder i stöd eller behandlingsprocessen med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att ett gott bemötande där professionella möter barnet utifrån deras intellektuella nivå bidrar med en bättre förståelse för barnet, kring föräldrarnas psykiska ohälsa. Professionella beskriver att en möjlighet i sitt arbete är att kunna prata och kommunicera med både barn och föräldrar som därmed ger möjlighet till fördjupad allians och relation. Däremot finner professionella en svårighet i sitt arbete med att upptäcka barn och föräldrar i ett tidigt skede. De flesta professionella har en samverkan med andra aktörer medan andra professionella inte har det och hur samverkan ser ut varierar från verksamhet och kommun. De professionella anser att mer information om psykisk ohälsa bör finnas och vara mer tillgängligt. Slutsatsen blir att olika professionella och verksamheter arbetar olika med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dock är en gemensam nämnare i arbetet att alla utgår från barnperspektivet. Professionella finner kommunikation som en möjlighet i sitt arbete och att upptäcka barn och föräldrars psykiska ohälsa i ett tidigt skede som en svårighet. Dessutom betonar vi den professionella vikten kring samverkan med andra aktörer i och med att det kan leda till att mer information finns och att de pratas mer om psykisk ohälsa.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och globalt har var tredje kvinna utsatts för våld någon gång under sitt liv. För kvinnor är den farligaste platsen att vistas på sitt hem och gärningspersonen är oftast någon som kvinnan känner eller står nära (Socialstyrelsen 2016 s. 14). Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer, kopplat till deras erfarenheter av våld i nära relation i heterosexuella förhållanden. Detta för att få en djupare förståelse och ökad kunskap kring hur dessa erfarenheter har betydelse för vilket stöd kvinnorna upplevt fungerat eller inte. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer av kvinnor som upplevt våld i nära relation där alla kvinnor hade barn. Studien lutar sig mot ett feministiskt strukturellt perspektiv som teoretiskt ramverk med normalisering, könsmakt och stigmatisering som relevanta begrepp. Resultatet visar att våldet som kvinnorna utsatts för har normaliserats först och främst hos de själva men sedan även bekräftats av myndigheterna som inte tagit dem på allvar eller lyssnat på dem när de sökt hjälp. Detta har till stor del upplevts bero på kunskapsbrist hos myndighetsutövarna men har även ur det strukturella feministiska perspektivet kunnat tolkas som ett uttryck för samhällets grundläggande könsnormer där mannens perspektiv på situationen premierats framför kvinnans. Utifrån hur kvinnorna lyfter positiva aspekter av bemötandet konstateras att när myndigheter och organisationer haft kunskap om våld i nära relation och tagit kvinnorna och deras livssituation på allvar, har kvinnorna känt att de fått det stöd och den hjälpen de behövt. Som slutsats konstateras att det behövs mer kunskap om könsnormer och våld i nära relationer hos alla myndigheter för att de ska kunna bemöta samt ge adekvat stöd till de utsatta som söker hjälp.

Allt fler äldre upplever minskad livskvalitet på grund av ensamhet och 10–15 % av den åldrande befolkningen upplevde ofrivillig ensamhet 2022. Civilsamhället är en viktig aktör för att tillsammans med offentlig välfärd hantera sociala problem och Svenska kyrkan är en av de största aktörerna inom svenskt civilsamhälle. Vi har undersökt hur diakoner i Svenska kyrkan arbete med äldre och ensamhet. Studiens frågeställningar rörde hur diakoner ser på ensamhet, förhållningssätten bakom arbetet med äldre och ensamhet och hur diakoner ser att detta arbete gör skillnad. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex diakoner i tre församlingar. Den skapade empirin har transkriberats och analyserats med tematisk analys utifrån empowerment genom EPS-modellen och aktivitetsteorin. Resultatet visar attdiakoner beskriver olika dimensioner av ensamhet samt de barriärer som kan försvåra arbetet med att stävja ensamhet. Identifierade förhållningssätt är diakonalt förhållningsätt, uppmuntra till aktivitet, skapa tillhörighet, egenmakt, se och lyssna till de äldre samt se till de äldres styrkor. Studien identifierade även samverkan och arbetet med ideella som viktigt. Tre motiv till aktiviteterna syntes i studien: sätta människan i socialt sammanhang, efterfrågas av församlingen samt uppdrag från förtroendevalda. Diakonerna i studien upplever att arbetet gör skillnad genom vad de ser hos och hör av de äldre samt genom mängden besökare till en verksamhet. Framåt vill vi belysa möjligheterna för professionella inom välfärden som finns i att bli medveten om samverkan mellan offentlig välfärd och civilsamhället. I framtida studier önskar vi en undersökning av betydelsen av ideellas roll i civilsamhällets sociala arbete

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i Sverige där skolorna tenderar att inte lyckas göra eleven delaktig i beslutsprocesser. Istället sätts interventionering grundade på antaganden om bakomliggande orsaker till elevens frånvaro. Sedan 1 januari 2020 så är Barnkonventionen del av svensk lag. Detta ska försäkra att eleverna blir lyssnade till och att deras åsikter beaktas i frågor som rör dem själva. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetar med elevens delaktighet i frågor om problematisk skolfrånvaro. Frågeställningarna som studien undersökte var ”Vilka attityder har professionella till elevens delaktighet?”, ”Vilka utmaningar och möjligheter upplever professionella med att jobba med elevens delaktighet?” samt ”Hur arbetar de professionella i praktiken med elevens delaktighet i planeringsprocessen vid problematisk skolfrånvaro?”. Studien utgick från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella i skolan. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Analysen har utgått från Harry Shiers (2001) delaktighetsmodell samt teori om barnets aktörskap. Resultatet visar att professionella är redo att lyssna på och beakta elevens åsikt i arbetet med problematisk skolfrånvaro men att psykisk ohälsa och en oförmåga att tänka långsiktigt kunde ses som hinder för elevens delaktighet. Relationsbyggande pekades ut som det främsta verktyget för att stötta eleven att uttrycka sin åsikt samtidigt som det upplevdes vara en av de största utmaningarna. Brist på tid och resurser lyftes som ett centralt hinder för att lyckas med det tidskrävande arbete som relationsbyggande innebär. Behovet av fler professionella i skolan med det sociala i fokus sågs som den främsta lösningen på denna utmaning

<p>Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle.</p> / <p>During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.</p>