The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.

The Swedish welfare state, and public elderly care of today in particular, is under transformation in many respects. Organisational restructuring, such as downsizing and new forms of organisation, mainly influenced by New Public Management, are some of the factors that have affected home care service. The purchaser/provider model is the applied organising model in the investigated municipality in one of the bigger towns in Northern Sweden. These changes, in combination with demographic changes which means an increasing elderly group who receive home care service, and the fact that more men carry out the care work, point towards some important themes such as time, needs and gender. The empirical material, consisting mainly of interviews, has been analysed from both a theoretical and empirical perspective. The voices of three groups; the care managers’, the care workers’ and the elderlys’ have been allowed to “inform” each other. The focus has directly and indirectly been on the elderly and the care they do or do not receive. The aim is to describe and analyse the conditions for meetings that take place between the elderly and staff in a home care service in transformation, based on the statements given by the different actors. Twelve women and four men in the group of care workers and six female care managers were interviewed. Four women and two men represented the group of elderly. A perspective on strangership, influenced by Simmel, is introduced to illustrate some of the aspects that cannot be taken for granted in care in a changing public home care service. Methodological choices and how these are handled, have been crucial. Important conclusions made are that meetings that take place in the home care service may look very different and can therefore not be viewed in terms of either only one aspect or another, or a combination of both, but rather as in concurrence. Time, needs and gender are subjected to negotiations in the hierarchy of the social services. The problems connected with time and the view of needs, are constantly moving around within and between the groups, but nevertheless remain. Gender is present in home care service in a way that contradicts the officially fixed neutrality of gender. A typical example is when care managers argue that gender is not a relevant factor in the needs assessments, even though this seems to be the case. The public home care service constitutes an arena, where constant negotiations between different groups and on different levels take place. In this divided organisation, negotiations concerning time, needs and gender are continuously in progress. Keywords: Care, elderly care meetings, elderly, care managers, care workers, public home care service, home care service in transformation, time, needs, gender, strangership, negotiations

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.

ABSTRACT The purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of “supportive actions” on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:  How do next of kin perceive their every day life.  Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.  Do supportive actions raise the quality of life for next of kin To answer the questions above a qualitative method was used. Individual interviews were chosen to get a deeper understanding of how the target group was experiencing their life situation. The participants in our study were six women, three were home nursing their husbands and the other three were caring for their parents. Through the interviews it was concluded that their life situation was trying and strenuous before the “supportive actions” begun. Stress, anxiety and confinement were common place. In the study it was identified that the “supportive actions” had a positive influence on the life situation and as a consequence the next of kin had a more manageable everyday life after the actions were implemented. The support created the necessary conditions for an increased quality of. / SAMMANFATTNING Syftet med denna c-uppsats var att få en ökad förståelse för anhörigas vardag som ger omsorg/vård till äldre och långtidssjuka samt om de stödinsatser som ges har någon betydelse för deras livskvalité. De frågeställningar som vi utgick ifrån var:  Hur uppfattar anhöriga sin vardag.  Leder stödinsatserna till en förbättrad livssituation.  Förbättrar stödinsatserna livskvaliteten hos anhöriga. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara syftet och vi valde personliga intervjuer för att få en djupare förståelse hur informanterna upplevde sin livssituation. Deltagarna i vår studie var sex kvinnor, varav tre av dem var anhörigvårdare till sin make och de övriga var omsorgsgivare till sina föräldrar. Genom intervjuerna med de anhöriga har vi kommit fram till att i livssituationen innan de fick stödinsatserna, så upplevde anhörigvårdarna och omsorgsgivarna att situationen var påfrestande och ansträngd. Många upplevde att det skapades stress, oro och en bundenhet i vardagen. Vi kunde i vår studie se att stödinsatserna har påverkat livssituation i rätt riktning och att många i dag upplevde att deras vardag har blivit mer hanterbar och att stödet har förbättrad livskvalitén.

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering. Analysen är baserad på en analysmodell som heter Interpretative phenomenological analysis och bygger på att lyfta fram teman. Totalt lyfter vi fram sju teman som går under namnen; Socialt rum, Personligt rum, Anpassning, Tyst konsensus, Diskriminering, Erkännande och Framtid. I varje tema lyfts intervjupersonernas egna upplevelser fram genom citat som sen knyts an till vald teori och begrepp. Slutsatser man kan dra av analysen är att det är en komplex miljö som dock börjar bli mer inkluderande för hbt personer. Det komplexa ligger i att olika kristna församlingar ser olika på dessa frågor och det finns ingen klar gemensam hållning. Detta ger olika grader på positiva och negativa sidor med en hbt läggning i den kristna kontexten. / The aim with this study was to try getting an insight in how it is to live in the complex context in having it hbt (homo-bi-transsexual) disposition and to be Christian. We wanted on an individual level try to interpret and to understand through a queertheoretical perspective. We have done a qualitative study that we have based on 6st semi-structured interviews. Furthermore, the study's focus lies on persons who have an active life within the Christian context. The concepts that inform the entire study are heteronormativity, hbt and stigma. The analysis is based on an analysis model that is called Interpretative phenomenological analysis, and builds on lifting forward themes. A total of seven themes are lifted and they go by the names; Social rooms, Personal rooms, Adaptation, Quiet consensus, Discrimination, Admission and Future. In each theme, the interview persons' own experiences are lifted forward through quotations and are linked to our selected theory and concepts. Conclusions one can deduct of the analysis, is that it is a complex environment that however begins to become more including for hbt persons. The complex lies in that differently Christian parishes see differently on these questions and there is no clear common attitude. This gives various degrees on positive and negative sides with an hbt disposition in the Christian context.

Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet. Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade. Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet. Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.

No description available.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna. Studiens syfte är att undersöka vad som gör det möjligt att behålla en drogfrihet. Detta har vi belyst utifrån frågeställningarna: "Vad anser personer med egen erfarenhet av drogmissbruk att de behövt för hjälp för att hålla sig drogfria", samt "vilka faktorer tycker tidigare drogmissbrukare har bidragit till att de kunnat behålla drogfriheten?" Vi har valt att analysera vår empiri utifrån de teoretiska begreppen förändring, nätverk och identitet. Resultatet visar att denna grupp har stora behov som samhället och det sociala skyddssystemet behöver uppmärksamma. Det sociala nätverk som omger personen är en faktor som fyller en betydande funktion, liksom en fungerande sysselsättning som ger personen förutsättningar att utvecklas på flera plan. Personerna behöver till detta också förståelse och stöd i olika former och de behöver framför allt gott om tid att genomföra sin omfattande förändring i sin egen takt. Nyckelord: Förändring, Nätverk, Sysselsättning, Identitet, Drogfrihet, Behov / Issues related to drug abuse and drug abusers are debated in society. Often the debate is done in combination with economic aspects. Addicts as a group is debilitating to society and often hear opinions on how best to resolve. Our intention with the survey is to illustrate the problem with an inside perspective on the development of an otherwise fairly one-sided debate. The survey is based on interviews with people who themselves were drug addicts. We chose to investigate the post-break point and have no interest in us for their active addiction or how and why they broke away from drugs. The purpose of this study is to examine what makes it possible to maintain a drug-free. This has been highlighted on the basis of questions: "What do people with personal experience of drug abuse that they needed help to stay drug-free", and "what factors like former drug addicts have contributed to those able to maintain drug-free?" We have chosen to analyze our empirical data by the theoretical concepts of change, network and identity. The result shows that this group has great needs that need attention by society and the social protection system. The social network surrounding the person is a factor that plays a significant function, as well as a functional activity that gives the person the opportunity to develop on several levels. Those people also need understanding and support in various forms and they need above all plenty of time to implement its comprehensive change at their own pace. Keyword: Change, Network, Employment, Identity, Drug-free, Needs

Björn Alm Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen Remedial teaching as a help reaching the goals Abstract Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola. Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen. Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.

<p>Björn Alm</p><p>Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen</p><p>Remedial teaching as a help reaching the goals</p><p>Abstract</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.</p><p>Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen.</p><p>Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.</p>