Syftet med denna studie har varit att få en bredare förståelse och en inblick i hur det socialpedagogiska arbetet för barn med särskilda behov kan se ut på en skola. Vidare har intervjuer av kvalitativ karaktär utförts för att ta reda på hur olika professioner i socialpedagogens omgivning upplever det arbetet för dessa barn. De olika intervjupersonerna är en rektor, en lärare, en kurator och en socialpedagog. För att analysera och bearbeta det insamlade har teorin om empowerment tillämpats samt Thomas Scheffs teori kring sociala band. Vidare har en tematisk analys av det empiriska materialet utifrån respektive intervju utförts där sammanlagt tre teman står i fokus. Resultatet belyser en ökning av möjligheter och förutsättningar för de eleverna med särskilda behov genom att ha en socialpedagog anställd på skolan. Det är ett kompletterande verktyg för de andra professionerna på skolan och varje elev får större chans att lära och utvecklas då socialpedagogen kan arbeta på ett mer individanpassat sätt. Vidare kompletteras de olika professionernas kunskap och expertis kring sina områden vilket respondenterna uttryckte hade visat en positiv effekt för eleverna. / The aim of the study is to get a wider understanding and an insight about the social pedagogical work in school with children who have special needs. Qualitative interviews has been conducted to find out how different professionals experience the social pedagogical work for these children. The various interviewers are a principal, a teacher, a curator and a socialpedagogue. In order to analyze and process the collected material the theory about empowerment have been applied and Thomas Scheffs theory about social bands. Furthermore, a thematic analysis of the empirical material from each interview has been conducted, in wich a total of three themes are in focus. The result of the study illustrates oppurtunities and conditions for those students with special needs by having a socialpedagogue as an employed at the school. It is a complementary tool for other professionals in the school and each student gets a better chance of learning and developing when the socialpedagogue can work in a more individually way. The various professionals knowledge and expertise about their own areas combined with eachother had shown a positive effect on the students.

ABSTRAKTBasic, A & Andric, Z. Socialpedagogiskt arbetssätt och förhållningssätt i skolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap (15hp). Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2020. Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer. Studiens underlag har undersökts utifrån de tre teoretiska termerna, socialpedagogiskt arbetssätt och tillvägagångssätt, socialt nätverk och sammanhållning. I denna studie intervjuades en rektor och tre socialpedagoger. När intervjuerna och transkriberingarna genomfördes användes meningskoncentrering som underlag för att behandla svaren. Det slutliga resultatet visar att inga socialpedagoger har en konkret definition av sitt arbete, men alla tre socialpedagoger uppfyller rektorns förväntan. I skolmiljön arbetar socialpedagoger med eleven i centrum, de anpassar sitt arbetssätt baserat på elevens behov och alla kvalifikationer de har fått under arbetslivet. Socialpedagogernas arbete bygger på att stärka elevernas sociala nätverk och samverkan. Samtidigt som samarbetet med andra professioner och verksamhetens mål är en utmaning som påverkar deras tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis är det många elever som lever under svåra omständigheter, därför är skolan en plats där de ska känna sig trygga och kunna bygga relationer med socialpedagoger som hjälper dem på vägen. Fler skolor bör anställa socialpedagoger, eftersom denna profession erhåller en skicklighet i att fylla ut de andra yrkena, tillgodoser elevernas behov och hittar rätt verktyg för att stärka deras välbefinnande.Nyckelord: Social utbildning, socialpedagogiskt arbete, socialt nätverk, samhörighet / ABSTRACTBasic, A & Andric, Z. Social pedagogical work and approach in school. Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty od Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of this work is to explore and analyze the social pedagogical way of working, as well as how it is illustrated in the work of the social pedagogues in the school. The purpose is also to make a study of the conditions and obstacles that contribute and are influencing factors, as well as connecting community and social relations. The basis for the work has been investigated on the basis of the three theoretical terms, social pedagogical approach and approach, social network and cohesion. In this study, one principal and three social educators were interviewed. When the interviews and transcripts were carried out, meaningful concentration was used as a basis for processing the responses. The final result shows that no social educators have a concrete definition of their work, yet all three social educators meet the principal's presumption. In the school environment, social educators work with the pupil at the center, they adapt their way of working based on the pupil's needs and all the qualifications they have gained during working life. The work of social educators is based on strengthening the students' social network and togetherness. At the same time as the collaboration between the various professions and the business position, it is a challenge and affects their approach. The summary of the work is that many students live in difficult circumstances, which is why the school is a place where they should feel safe and be able to build relationships with social educators who will help them along the way. More social educators should get a job in school, because social educators receive a skill in filling out the other professions, in a way to meet the needs of students and find the right tools to strengthen their well-being.Keywords: Social education, social pedagogical work, social relationship, fellowship

Syftet med studien var att analysera de professionellas erfarenheter av socialpedagogiska dimensioner och asymmetrin mellan behandlare och ungdom på SiS särskilda ungdomshem samt vilka skillnader som påverkar yrkesutövningen.  Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem professionella intervjuades. De professionella beskriver olika erfarenheter av yrkesutövningen och maktasymmetrins påverkan på SiS särskilda ungdomshem. De berättar att det föreligger en komplexitet i arbetet kring socialpedagogiska dimensioner såsom att skapa motivation, samarbetsallians och relation med ungdomar som vårdas på tvång, vilket ses som en utmaning. Det framkom att det kunde råda stora skillnader mellan olika institutioner och de professionella skildrar olika erfarenheter, från maktmissbruk till fungerande asymmetrier präglade av acceptans och förståelse. Komplexiteten som maktasymmetrin innebär beskrivs hanteras genom att de professionella skapar ett utrymme för så stor delaktighet som möjligt, finns tillgängliga för relationsskapande och har ett respektfullt bemötande gentemot ungdomarna. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Foucaults maktteori där begrepp som motmakt, power-knowledge, disciplinär makt med inrutning, hierarkisk övervakning och normaliserande sanktionssystemet har varit centrala i analysen. Studiens slutsats är att medvetenheten kring asymmetrins påverkan är nödvändig och finns hos de professionella. De socialpedagogiska dimensionerna såsom relation, motivation och delaktighet beskrivs både påverkas negativt av asymmetrin samtidigt som de används som ett verktyg för att lyckas hantera asymmetrin.

Mäns våld mot kvinnor efter separation är ett fenomen som sällan lyfts när det talas om våld i nära relation. I denna studie var syftet att öka förståelsen för vilka utmaningar kvinnor kan möta efter att ha lämnat en våldsam partner. Detta gjordes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultatet i studien visade att kvinnor som lämnat en våldsam relation kan utsättas för flera former av eftervåld. Det mest förekommande sättet som män utövar våld mot en tidigare kvinnlig partner framgick vara genom användningen av ekonomiska medel och gemensamma barn. Andra sätt för män att utöva eftervåld kan vara genom trakasserier, hot, förföljelse, skrämsel, emotionell misshandel och/eller manipulation av samhällssystem. Vidare pekar resultatet på att kvinnor som utsätts för våld efter separation är i behov av samhälleligt stöd. Det stöd som hjälpsökande kvinnor värderade högst var att professionella hade ett empatiskt och lyhört bemötande. Socialarbetares stöd och bemötande visade sig vara avgörande för utsatta kvinnors möjligheter till ett liv fritt från våld. Det framgick även i studien att samhälleliga sturkturer och föreställningar om genus måste förändras för att mäns utrymme till att utöva våld mot kvinnor ska minimeras. För att analysera det eftervåld som män utövar, har studiens teoretiska förankring utgått från två perspektiv om makt och kontroll. Dessa teorier var maskulinitetsteorin och könsmaktsperspektivet.

Studien syftar till att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare berättar om och beskriver barns delaktighet i musikundervisning i förskolan samt hur delaktigheten kan främjas. Barns delaktighet är centralt inom förskolan och kan påverkas och främjas på olika sätt. Denna studie bidrar med kunskap om just detta. En kvalitativ metod har använts för att samla in sex förskollärares berättelser genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkats och analyserats i resultatet. Studiens resultat och analys delas in i fem kategorier; barnens samspel påverkar deras delaktighet, barngruppens storleks påverkan på barnens delaktighet, barns olika strategier till deltagande, de vuxnas förhållningssätt och förskollärarens roll och tillvägagångssätt för att engagera barnen. Resultatet visar bland annat att de deltagande förskollärarna anser att barn har olika strategier till delaktighet, att barngruppens storlek påverkar i vilken utsträckning barnen får delaktighet samt att förskollärarens engagemang kan ha stark påverkan på hur barnens delaktighet ser ut. Didaktiska implikationer som presenteras innefattar att det är relevant för förskollärare att utgå från de didaktiska frågorna vid planering, genomförande och reflektion av musikundervisning. Detta för att upptäcka vilken delaktighet som erbjuds barnen samt hur undervisningen kan anpassas för att främja förskollärarens aktuella barngrupp.