No description available.

<p>Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.</p>

This candidate thesis focuses on the qualitative method of investigating what may affect the individual's experience in meetings with social security officers as well as distinguishing the existence of power relationships.The foundation of our work consists of four semi-structured interviews carefully examined using qualitative content analysis, earlier research and perspectives such as power, stigma and intersectionality. Our selection consists of adult individuals who have their own experiences of meeting social secretaries. The results of our study show that the individual's perceived power is reflected in a broader context in which his past life experience and vision are important. The thesis is supported by the previous research, but also demonstrates a need for future research that emphasizes individual experience further.

Due to the current situation in the world, where war and poverty are causing the need for a lot of people to leave their homelands, there are currently many people trying to find shelter and safety in other countries. A lot of the people fleeing their homelands for a better future are so called unaccompanied minors, who are children arriving at their destination without parents or a legal guardian. The amount of unaccompanied minors seeking refuge in Sweden have steadily grown over the last couple of years. This study aims to investigate  the different difficulties social service workers within four municipalities in the south part of Sweden, whose main work consists of helping and assessing these childrens needs, can encounter while trying to accomplish the different aspects of said work within the boundries of the resources given to them by their organisations. The study also aims to investigate the same social workers possibilities of getting assistence from co-workers and other parts of the organisation, as well as from managers. The study is built upon semi-structured interviews with four social workers who are currently working with unaccompanied minors. The data collected in the interviews were analysed using Michael Lipskys theory of street level bureaucracy, as well as a system theory. The results of the study showed me that while the interviewed social service workers had, to some extent, experienced trouble accomplishing their work-related tasks, they also felt that the support of their organisations and society as a whole made the work possible to perform. The study did show that the social workers employed in smaller municipalities had a harder time coping, but i am doubtful whether or not this can be applied as a general state, considering the small scope of the study.

Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, &amp; Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham &amp; Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Att vara ung är inte alltid så lätt, varken för föräldrar eller ungdomar. I ett ständigt letande efter sin identitet ska man samtidigt kämpa med utbildning, socialliv och psykologisk utveckling. För vissa ungdomar är det jobbigare än för andra. Nästan häften av de personer som misstänks för brott är 29 år eller yngre. Vad det beror på finns det olika uppfattningar om, men att det är ett problem är tydligt.  Följande studie har som syfte att förstå hur de sociala insatserna, polis och socialsekreterare, upplever ungdomsbrottsligheten i Ängelholm. För att undersöka problemet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer förankras i relevant teori och tidigare forskning för att studera om teorierna har någon rimlig förankring i dagens samhälle. Relevant teori för studien är Robert Agnews strainteori, Émile Durkheims anomi, broken window av George Kelling och James Wilson samt rutinaktivitetsteori av Lawrence Cohen och Marcus Felson.   Studiens resultat visar att den huvudsakliga faktorn till ungdomsbrottsligheten tycks sammantaget vara hemmiljön. För att fånga upp ungdomar tidigt krävs det att föräldrar får stöttning, verktyg och strategier för en bra uppväxt för barnen. Man bör förstå att det finns en vinst i att lägga resurser i förebyggande syfte och att resultatet inte kommer synas först efter ett antal år. / Being young is not always easy, neither for parents nor the juvenile. In a constant search for your identity, one must at the same time struggle with education, social life and psychological development. For some adolescents, it is more difficult than for others. Almost half of those suspected of crime are 29 years old or younger. There are different perceptions to this, however, it is a distinct problem.   The following study aims to understand how the social intervention, the law enforcement and the social workers, experience the youth crime in Ängelholm. Four qualitative interviews have been made to investigate the problem. Interviews are connected to relevant theory and scientific research to study whether the theories have any reasonable grounding in today’s society. Relevant theory for the study is Robert Agnew’s strain theory, Émile Durkheim’s anomie, broken window by George Kelling and James Wilson as well as routine activity theory by Lawrence Cohen and Marcus Felson.  Overall, the study shows that the main factor for juvenile delinquency seems to be the home environment. In order to help young people early, parents need support, tools and strategies for a good upbringing for their children. One should understand the benefit of adding resources for preventive purposes and that the result will not be visible until after a couple of years.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.

Sammanfattning Författare: Catarina Cuibe Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle. Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet. / The aim of this study was to examine how social workers experience and describe the social relations with work colleagues and how relationships with coworkers affects selfperceived health. The methodology used was qualitative interviews with five social workers. The result shows that the sense of vulnerability is reduced when there is a supporting workgroup. Working relationships with colleagues are perceived to contribute to a feeling that one is not alone with all the difficult decisions, all heavy meetings, the high workload, and so on. Reduced sense of disclosure affects well being by leading to more energy, less stress and anxiety,  job satisfaction increases, and so on. Conclusions drawn from the study is that the good social relationships with colleagues are essential in the work of social workers to health and to be able to do a good job. This study, together with previous research shows that it is important to work on relationships with colleagues in the workplace and develop the quality of social support.

The purpose of this study was to examine how social services in Örebro working with young people vulnerable to honor- related violence and oppression. Further the purpose was to investigate recognition of guidelines that could act as support in the work with honor- related violence and oppression, and also however the work with these honor-related cases could have an emotional impact on the social worker. To answer these questions a qualitative study using interviews was performed with four social workers in Örebro. The results have been analyzed and interpreted in relation to previous research conducted in the field of honor research. Further three theoretical perspectives have been used in the interpretation of the results; implementation theory, sociology of emotion and coping. The results report an absence of local guidelines and a high employee turnover in the social services. Honor-related matters are emotionally demanding for the social worker who handles this by different coping strategies. The conclusion is that the social workers needs a local action plan to support their decisions and that the reason for the high employee turnover needs to be investigated and reduced for the knowledge to develop. Keywords: Honor, Culture, Social worker, honor-related violence and oppression. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur socialtjänsten i Örebro arbetar med ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HVF) samt om socialsekreterarna i Örebro har några riktlinjer som stöd. Studien belyser även den emotionella inverkan hedersrelaterade ärenden har på socialsekreteraren. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts. Resultatet är baserat på fyra intervjuer med socialsekreterare i Örebro. Resultatet har analyserats mot regeringens handlingsplan om HVF samt en kartläggning från Örebro. Resultatet har också analyserats i relation till tidigare forskning om hederskontexten. Teoretiska utgångspunkter för studiens analys är implementeringsteori, emotionssociologi och coping. Resultatet visar en avsaknad av kommunala riktlinjer och att det är hög personalomsättning. Hedersrelaterade ärenden är emotionellt krävande för socialsekreteraren, detta hanteras genom copingstrategier. Studiens slutsatser är att det behövs en kommunal handlingsplan och att orsaken till den höga personalomsättningen behöver utredas och minska för att kunskapen om HVF ska utvecklas. Nyckelbegrepp: Heder, Kultur, Socialsekreterare, Hedersrelaterat våld och förtryck.

Denna uppsats är en jämförelse av två kartläggningar av prostitution på Internet: ”När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet” skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.    Med hjälp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlägga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ”sexsäljare”/ ”prostituerad”, ”socialsekreterare” och den hjälp som socialsekreteraren erbjuder sexsäljaren, analyserats.     Analysen och jämförelsen har visat att författarna till de båda texterna har skilda förhållningssätt till prostituerade, sig själva som socialsekreterare och den hjälp de erbjuder sin målgrupp. Det förhållningssätt ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ visar upp ligger nära ett förhållningssätt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hållningen till prostitution. Ett förhållningssätt som bland annat definierar prostitution som mäns våld mot kvinnor och ur vilket sexköpslagen i Sverige vuxit fram. Det förhållningssätt ”När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet” uppvisar skiljer sig från det i ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ och då även den Svenska offentliga hållningen till prostitution. Här behöver inte prostituerade fara illa, de lever ett utsatt liv men detta behöver inte bero på prostitutionen i sig utan till exempel på att de inte respekteras av samhället. Niclas Olssons förhållningssätt tolkas i uppsatsen som ett försök att etablera ett nytt förhållningssätt till målgruppen. Olsson inför i sin text vad som i uppsatsen benämns ”Du-tilltal” där han använder pronomenet ”Du” då han refererar till sexköpare och sexsäljare. Detta tolkas i uppsatsen som ett grepp att uppmana läsaren att identifiera sig med prostitutionsvärldens parter. Resultatet av en analys av den sociala praktiken på Stockholms- och Malmös prostitutionsenheter visar att de skillnader som fastställts mellan texterna skrivna i Stockholm och Malmö också finns mellan de två prostitutionsenheterna som helhet. Tydliggörandet av de ovan nämnda skilda perspektiven på fenomenet prostitution är bland annat relevant då Sverige med en enad prostitutionspolitik internationellt går i bräschen för en nolltolerans mot prostitution.