<p>Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy. Även om studien inte fann några signifikanta effekter varken av self-efficacy eller socialt stöd på prestation antyddes intressanta mönster av ändring över tid. Exempelvis visade det upplevda stödet ett mönster där individer med högt upplevt stöd presterade generellt bättre i förhållande till de med lågt.</p><p>Key words: self-efficacy, social support, academic achievement, student.</p>

<p>Inledning: Den sorg och smärta som föräldrar till ett döende barn upplever är omöjlig att förstå men med mer kunskap kan bättre hjälp ges till den som är drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt två artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande från vårdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd från omgivningen och vårdpersonal när ett barn var döende då familjens hela tillvaro splittrades. Föräldrarna var i behov av ärlig och rak information kontinuerligt under hela barnets vårdtid. Trots olika sätt att uttrycka sorg på fanns det ett gemensamt mönster mellan föräldrars och vårdpersonals sätt att reagera på ett barns död. Slutsats: Personal behöver mer utbildning så att de kan känna sig trygga i sin roll och ge bättre stöd samt information till de föräldrar som är i behov av det. Föräldrar kan då få det lättare att hantera sin sorg.</p>

<p>Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat.</p><p>Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna.</p><p>Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor.</p><p>Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.</p>

<p>Upplever kvinnor att de får socialt stöd på diskussionsforum på nätet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell värld? Min utgångspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom området socialt stöd och hälsa på Internet. Merparten av forskningen inom området har skett i främst USA men även Storbritannien. En tidigare svensk utvärdering av föräldrastöd på Internet av Folkhälsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkät och intervjuer. Jag har planerat, utformat och genomfört en webbaserad enkät som lagts ut på en svensk webbsida med diskussionsforum om graviditet. Därtill har jag intervjuat tre kvinnor om deras upplevelse av diskussionsforum i samband med deras graviditet. Ett resultat av studien är att diskussionsforum på nätet kan fungera som ett socialt stöd för kvinnor vid graviditet. Det är främst information och erfarenhetsutbyte som respondenterna trycker på som betydelsefullt. Det förekommer även emotionellt stöd då deltagarna delar både sorg och glädjeämnen med varandra och vänskap kan uppstå. Deltagande och besök på diskussionsforum visade även positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa i form av mindre oro. Den information som erbjuds på forumet och bekräftelsen på att den egna situationen är normal var viktiga orsaker till denna upplevelse. Diskussionsgrupperna erbjuder tillfälle att skapa sociala relationer då folk kan ta kontakt med likasinnade. I undersökningarna kom det också fram att diskussionsforum och dess diskussionsgrupper visar på stor tillit mellan deltagarna. Relationerna på forumet tyder på relativt ytliga kontakter där information och erfarenheter utbyts men så småningom kan kontakterna ändra sig och resultatet visar tendenser på allt starkare band mellan deltagarna ju längre tid de vistas där.</p>

<p>Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.</p><p>Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.</p><p>Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.</p><p>Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort.</p><p>Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.</p>

<p>Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen. Studien utgår från en enkätundersökning som gjordes 2006 på ABSA bank, en organisation inom den finansiella sektorn i Sydafrika. De anställdas reaktioner på osäkerhet är av grundläggande betydelse både ur ett hälso- och ett företagsledningsperspektiv. / Tack för MFS- stipendium som gjorde detta möjligt.

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap. Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma. Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort. Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.