Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement påvisas. En hierarkisk regressionsanalys indikerar att stöd från chefen är en starkare prediktor för work engagement än stöd från kollegor eller familj/vänner. Socialt stöd från kollegor visade sig även vara en signifikant prediktor. Resultatet beror möjligen på att arbetsrelaterat stöd har en direkt påverkan på arbetet, och därmed på engagemanget, jämfört med stöd som fås utanför arbetsplatsen.

Sammanfattning Författare: Catarina Cuibe Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle. Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet. / The aim of this study was to examine how social workers experience and describe the social relations with work colleagues and how relationships with coworkers affects selfperceived health. The methodology used was qualitative interviews with five social workers. The result shows that the sense of vulnerability is reduced when there is a supporting workgroup. Working relationships with colleagues are perceived to contribute to a feeling that one is not alone with all the difficult decisions, all heavy meetings, the high workload, and so on. Reduced sense of disclosure affects well being by leading to more energy, less stress and anxiety,  job satisfaction increases, and so on. Conclusions drawn from the study is that the good social relationships with colleagues are essential in the work of social workers to health and to be able to do a good job. This study, together with previous research shows that it is important to work on relationships with colleagues in the workplace and develop the quality of social support.

No description available.

Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles. The results showed that young people with chronic diseases received support from family, friends, healthcare professionals, through technology, school and pets. Social support led to protection, quality of life, Sense of Coherence (SOC) and independence. Protection meant someone was there for them and quality of life to be like everyone else. SOC meant to get help to deal with life of their own resources and independence to fend for themselves. Social support for young people with chronic diseases is important. The nurse should know that young people need support from different groups and what it leads to. Further research about nurse's perceptions of their role with regard to support for young people would be of interest. Key words: Social support, young people, care, chronic diseases.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen.  Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress. För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas. Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress.

No description available.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring såväl bemanningsföretag som hushållsnära tjänster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anställda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushållsnära tjänst till sina kunder. Fokus i undersökningen är hur förväntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar på arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier kring arbetstillfredsställelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras på en enkät, vars svar analyseras och tolkas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anställda generellt sett är hög. Deras syn på sina arbetsvillkor inom arbetskrav, kontroll, och socialt stöd är i de flesta fall positiv, och de anser även till större del att förväntningarna på arbetet infriats när de börjat arbeta. Varken arbetskraven eller kontrollen uppvisade några signifikanta samband med arbetstagarnas trivsel. Däremot uppvisade infriandet av förväntningar på arbetet samt det upplevda sociala stödet från arbetsledare positiva och signifikanta samband med trivseln. Slutsatser som härleds från undersökningen är att arbetskrav och kontroll inom arbetet spelar mindre roll för de anställda. Däremot har det sociala stödet från arbetsledare större betydelse då arbetet är aktivt och isolerat. De anställda arbetar relativt få timmar i veckan vilket kantänkas påverkar resultaten. Arbetstid kan tänkas påverka förväntningar så att krav och kontroll blir mindre viktiga för arbetstillfredsställelsen om den anställde inte tillbringar många timmar i anställningen. En alternativ förklaring är att socialt stöd kan kompensera för bristen på krav och kontroll. Utifrån den synvinkeln föreslås en djupare analys av begreppet socialt  stöd som vidare forskning på området.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes. Resultatet visade att patienter som gått på fler än fem gruppmöten, fick motiverande samtal, ätit tre måltider per dag, satt mål gällande kost och motion, gick på regelbunden uppföljning och hade större medbestämmande hade den mest effektiva viktnedgången på lång sikt. Studiens slutsats var att sjuksköterskan kan motivera patienter som genomgått bariatrisk kirurgi genom att använda sig av motiverande samtal, att uppmuntra till att delta i gruppmöten, att hålla sig till kostplanen och att tala om betydelsen av postoperativ uppföljning.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse. Både patienter och anhöriga upplever ett utanförskap och begränsningar i det dagliga livet till exempel i samband med semester, att äta ute, fira födelsedagar och andra sociala tillställningar. Hos både patienter och anhöriga förekommer ambivalenta känslor som till exempel samtida känslor av lättnad, tacksamhet, frustration och ilska över gastrostomibehandlingen.Slutsatser: Vid en gastrostomibehandling påverkas hela familjen. En gastrostomibehandlingen kan medföra känslor av utanförskap och saknad av det sociala livet, samt ambivalenta känslor över behandlingen. Det är önskvärt att sjuksköterskan förutom att ge adekvat information, stöd och ha ett övergripande ansvar för patienterna, stödjer familjen genom att lyfta fram föreställningar som finns i familjen angående behandlingen. Exempelvis genom att använda hälsostödjande samtal som metod.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn. Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964). Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa skiljer sig däremot inte åt mellan könen. Vidare tycks socialt stöd från pappan vara mer betydelsefullt för barnens psykiska hälsa än vad det sociala stödet från mamman är. Resultatet visar slutligen att psykisk hälsa varierar enligt ålder; yngre barn har bättre psykisk hälsa än vad äldre barn har. Det sociala stödet är här viktigare för äldre barns hälsa än vad de är för barn i de lägre åldrarna.