Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv

<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>

Summary The purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies’ attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor’s perspective. We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study. The questionnaire aims at measuring the same characteristics among the companies to find causal links, and the interviews are made to obtain a high internal validity so that connections between the body of regulations and the companies’ opinions and actions appear. The purpose of the theory chapter is to give the reader an understanding of what stock option plans are and why they are frequently used within companies. The IFRS 2 constitutes the base of the theory chapter. The international debate gives the reader a feeling for how common stock option plans are in the United States and what arguments there are for and against the expensing of stock options, which will be introduced in the United States in 2006. In our empirical chapter, we present the information collected from fifty-six companies by a questionnaire, followed by the interviews from the two companies that we have been in deeper contact with. We also present the opinions by the representatives from the two audit firms. The empirical chapter finishes with a calculation of the two interviewed companies changes in return on equity. The conclusion of this thesis is that the IFRS 2 is considered complicated by many companies. There is a lack of knowledge about the new standard among the companies and, for that reason; they are forced to seek help by audit firms, which result in large administrative costs, especially for smaller companies. We have observed that the attitude towards the IFRS 2 therefore differs depending on the company’s size. The IFRS 2 has a negative effect on net income for most of the companies with the exception of those who offer their employees stock options at market value, or have valued their stock option plans according to the “intrinsic method”. The change in return on equity has only a marginal effect for most companies. Further conclusions are that companies will not deviate from stock option programs as long as they are well-working incentives, but they may look them over more carefully and compare them to other alternatives. The audit firms are positive to the IFRS 2 and think that expensing stock options will lead to better comparability. Keywords: IFRS 2, Financial Strength, profitability, Stock options / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter införandet av IFRS 2 har på resultat, eget kapital, soliditet och räntabilitet för svenska börsnoterade bolag som har aktiva optionsprogram. Syftet är vidare att undersöka börsnoterade bolags attityd till IFRS 2, samt om det finns tendenser att frångå optionsprogram som ersättningsform p.g.a. de ändrade redovisningsreglerna. Vi vill även ta reda på hur revisorer ser på IFRS 2. Vi har använt oss av den deduktiva strategin och en blandning av en kvantitativ och en kvalitativ undersökningsmetod, i syfte att få en så fullständig klarhet som möjligt inom ämnesområdet. Enkätundersökningen strävar efter att mäta samma egenskaper hos undersökningsobjekten för att finna orsak-samband, medan intervjuerna syftar till att ge en hög intern giltighet så att samband mellan regelverk, åsikter och agerande framträder. Vi vill, genom informationen i teorikapitlet, att läsaren ska få en förståelse för vad optionsprogram är och varför det används inom företag. IFRS 2 och dess omfattning utgör grunden i teorikapitlet och syftar till att redogöra för vilken redovisningsteori som tillämpas i och med IFRS 2. Genom den internationella debatten vill vi att läsaren ska få en känsla för hur vanligt optionsprogram är i USA och vilka argument det finns för och mot införandet av kostnadsföring av optionsprogram, som sker i USA innan 2006 års utgång. I vårt empirikapitel presenterar vi enkätundersökningen där femtiosex svenska börsnoterade företag har medverkat. Därefter introduceras intervjuerna från de båda företagen vi varit i kontakt med, för att sedan följas åt av reflektioner från revisionsbyråernas två representanter. Empirin avslutas med en beräkning av de två intervjuade företagens räntabilitetsförändring. Vi har kommit fram till att IFRS 2 anses vara komplicerad av många företag och har framförallt för små företag medfört stora administrativa kostnader då många blir tvungna att söka hjälp hos revisionsbyråer. Attityden gentemot IFRS 2 verkar därför skifta beroende på företagens storlek. Resultatet har påverkats negativt för de flesta företag med undantag för dem som erbjuder sina anställda optioner till marknadsvärde eller tidigare har värderat optionerna enligt ”intrinsic-metoden”. Räntabilitetsförändringen har endast en marginell påverkan för de flesta företag. Så länge optionsprogrammen är väl fungerande incitament så har vi inte sett några tendenser till att företagen verkar frångå sina optionsprogram. Vi tror däremot att företagen hädanefter kommer se över sina optionsprogram noggrannare så att inte kostnaderna blir för stora. Det är möjligt att andra typer av incitament kommer bli vanligare t.ex. aktieköpsplaner. Revisionsbyråerna är mycket positiva till IFRS 2 och anser att jämförbarheten företag emellan har ökat sedan dess införande. Nyckelord: IFRS 2, Soliditet, Räntabilitet, egetkapitalreglerade - kontantreglerade ersättningar

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection. / Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020 bidrog till stora ekonomiska problem i många länder och orsakade stora nedgångar på världens börser, så även Sverige. Detta drabbade således väldigt många av de svenska företagen och människorna i Sverige då ekonomin snabbt blev sämre och stabiliteten vacklade. Det ekonomiska tillståndet för de svenska företagen och den svenska börsen blev även betydligt mer oberäknelig och volatiliteten ökade då många av företagen riskerade att hamna i finansiell stress. Vissa företag klarade dock pandemin bättre än andra och en anledning till detta bör rimligtvis gå att finna om företagens finansiella resurser undersöks. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur Stockholmsbörsens Large Cap-listade bolags avkastning under pandemiåret 2020 och normalåret 2019 påverkades av deras tillgång till likvida medel, soliditet och vinstmarginal. Detta görs med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och en deduktiv ansats där tre olika tester genomförts; ett Pearson korrelationstest, en univariat analys och en multivariat analys. Den data studien bygger på har hämtats från Retriever Business och Nasdaq OMX Nordic. Resultatet i studien påvisar ett svagt kausalt samband mellan likvida medel, soliditet, vinstmarginal och börsens avkastning där de finansiella resursernas storlek verkar haft stor betydelse för företagens avkastning under pandemin. Resultatet i denna studie verkar däremot skilja sig mot tidigare studier gjorda på olika börser under Covid-19-pandemin. Den mest centrala slutsats som kan dras är därmed att länders hantering av Covid-19-pandemin haft stor betydelse för hur olika företag påverkats och att Sveriges företag varit relativt skyddade från de största negativa konsekvenserna till följd av att Sverige aldrig helt stängde ner och staten gav företag finansiella stöd. / The covid-19 pandemic that struck the world during 2020 brought some huge financial problems in many countries and caused many stock market crashes all over the world, and Sweden was no exception. This affected a lot of companies and private citizens in Sweden since the economy was no longer as stable. It also caused the Swedish stock market to experience higher volatility and many companies risked going in to financial distress. Some companies outperformed others and why that is could be explained by taking a look at the companies financial statements. With this is mind, the purpose of this study was to describe and analyze how OMX Stockholm Large Cap-listed companies returns have been affected by the access to cash, solvency and profit margin during the pandemic year of 2020 and the normal year 2019. The study had a quantitative approach with a deductive focus and three tests were conducted; one Pearson correlation test, one univariate analysis and one multivariate analysis. All data were retrieved from the data bases Retriever Business and Nasdaq OMX Nordic. The results of this study show a weak causality between cash, solvency, profit margin and the stock returns, where the size of the financial resources seems to have had the greatest impact on the stock performance during the pandemic. This implicates differences from previous research and studies that has been made on different stock markets during Covid-19. The prime conclusion of the study is therefore that countries choice in how to handle the pandemic have had a great impact on how different companies have been affected. The Swedish companies has therefore also been relatively protected from the most extensive negative consequences due to the country never shutting down completely and the government giving financial help to companies.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur små- och medelstora företags kapitalstruktur påverkas av företagets lönsamhet, ålder, tillväxt, materiella anläggningstillgångar, storlek och bransch. Metod: Studien genomför en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformas sex oberoende variabler för att sedan testa dess påverkan på kapitalstrukturen. Data samlas in från företagens årsredovisningar med hjälp av databasen Retriever och behandlas i Microsoft Excel. Data analyseras sedan med hjälp av korrelationsanalyserna Pearson´s r och Spearmans rho samt en multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS för att utröna eventuella samband. Resultat &amp; slutsats: Studien erhåller en förklaringsgrad på 7,1 procent samt konstaterar att variablerna lönsamhet och ålder har ett positivt samband med soliditet, och därmed en negativ koppling till belåning. Den oberoende variabeln materiella anläggningstillgångar uppvisar en positiv korrelation med skuldsättningsgraden. Resultaten som studien kommer fram till finner stöd i tidigare forskning med undantag för den oberoende variabeln tillväxt och till viss del bransch. Slutligen fastställer studien att ålder är den oberoende variabel med störst inverkan på kapitalstrukturen. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att undersöka fler faktorer än vad denna studie behandlar, för att se dess påverkan på kapitalstrukturen. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att genomföra en mer djupgående analys av branscherna, då dessa genererade varierande samband. Uppsatsens bidrag: Studiens resultat bidrar till ökad förståelse för kapitalstruktur i svenska SME samt verkar som indikator för vilka faktorer som har betydelse för soliditeten. Därmed bidrar arbetet till teoribildningen gällande svensk kapitalstruktur. Uppsatsen kan fungera som en vägledning för befattningshavare vad det gäller företagets finansiella struktur och utgör därför också ett praktiskt bidrag. / Aim: The purpose of this study is to examine how Small and Medium-Sized Enterprise’s capital structure is influenced by the company's profitability, age, growth, tangible assets, size and sector. Method: The study carries out a quantitative survey with a deductive approach. Based on previous research six independent variables is designed with the purpose to test their  impact on capital structure. The data is collected from annual reports using the database Retriever and processed in Microsoft Excel. The data is analyzed by using the two correlation analysis Pearson’s r and Spearman’s rho and a multiple regression analysis in the statistic program SPSS to determine any correlation. Result &amp; Conclusions: The study receive an explanation rate of 7.1 percent and concludes that the variables profitability and age show a negative correlation with debt ratio, and thus a negative connection to borrowing. The independent variable tangible assets show a positive correlation with debt. The results of the study obtain support in previous research, with reservation for the independent variable growth and, to some extent, a few sector categories. Finally, the study shows that age is the independent variable with the greatest impact on capital structure. Suggestions for future research: It would be interesting to examine more factors than this study addresses, to see its impact on capital structure. A further proposal for future research is to conduct a more in-depth analysis of the variable sector, as it generates varying connection. Contribution of the thesis: The study results contribute to greater understanding of the capital structure in the Swedish SME and acts as an indicator of the factors that are important for the equity ratio. Thereby contributing to the theory regarding Swedish capital structure. The paper can serve as a guide for management in terms of its financial structure and is therefore also a practical contribution.

Examensarbete i foretagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE93E, VT 2017 Författare Johan Asplund, Henrik Norrman och Therese Rodger Handledare Andreas Stephan Titel Hur investmentbolag paverkar kapitalstrukturen i sina innehav - En fallstudie av Ratos Bakgrund Bolags kapitalstruktur, fördelningen mellan bolagets tillgångar och skulder, visar hur bolaget finansierar sin verksamhet. Private Equity bolag lånar kapital för att kunna investera i nya uppköp av onoterade bolag och har ofta en begränsad planerad ägarhorisont. Kapitalstruktur har undersökts under lång tid men inte hur en majoritetsägare påverkar kapitalstrukturen i sina andelsbolag. Tidigare studier fokuserar pa exempelvis kapitalstrukturer i industriföretag eller kapitalstrukturer i småforetag. Syfte Syftet med studien ar att analysera om ett investmentbolag påverkar kapitalstrukturen i sina innehavsbolag nar de genom uppköp har gått in som en majoritetsägare i dessa bolag och vilka effekter förändringen kan leda till. Metod Studien utgår från en kvantitativ ansats där finansiella nyckeltal av Ratos innehavsbolag undersöks före och efter det att Ratos gått in som majoritetsagare i bolaget. Dessa nyckeltal jämförs sedan med branschspecifika nyckeltal genererade från SCB. Resultat I studien återfinns inget entydigt bevis på att vårt valda Private Equity bolag, Ratos, ändrar kapitalstrukturen väsentligt på något sätt efter att ha gått in som majoritetsägare i ett bolag. / A company’s choice of capital structure is a well documented field in financial research but no unambiguous results are available regarding how the company is best financed or what actually defines the optimal capital structure for a company. The purpose of this study is to examine the possible changes on a company’s capital structure once a Private Equity company has become the majority owner. In this study a deductive approach has been used and a quantitative survey has been applied. Financial ratios from yearly reports of companies before and after the Swedish Private Equity company Ratos became the majority owner have been analysed and compared with the hypothesis that a Private Equity majority owner would significantly change the capital structure of the acquired company. The selection criteria for the companies was that Ratos should own more than 50 % of the company in order to actually have an impact on how the company is financed, in addition the selected companies needed to have data available in the form of yearly reports both prior to Ratos becoming the majority owner and at least two years afterwards in order to study the eventual changes of the take over. Financial ratios such as debt to equity ratio, leverage and return on equity were then calculated and results analysed. Theories of capital structure such as the Trade off theory, Pecking order theory, Miller and Modigliani and the Agency theory have also been applied to analyse the outcome. The method of comparison used was the differencein-difference method with data from Statistics Sweden (SCB) from similar relevant companies. The results of this study do not indicate that the capital structure of the company changes significantly within the first two years after acquisition by the majority owner Ratos. Suggestions for further studies would be to analyse a wider group of Private Equity companies as majority owners and observe eventual changes in capital structure in takeovers.

The purpose of this study was to look closely at digitalization and the phenomenon of artificial intelligence and how it was implemented into the Swedish banking sector. The focus was on what constitutes digitalization and artificial intelligence and what impact it has had on risks and customer satisfaction among Sweden's four largest banks. The authors chose a triangular research method in order to answer the three main issues that the study intended to investigate. In order to conduct interviews, contact with potential interview objects was taken as a first step in order to then prioritize the interviewees who had a higher level of expertise and knowledge of the study's research subject. This instead of the quantity in the number of interview objects. This is to collect a more credible and relevant data for the empirical part of the thesis. The study showed that the consensus of the respondents at an early stage agreed that the implementation of AI was based on a curiosity to explore this new technology. Furthermore, it also showed that this process went from being quite standardized to a more non-linear process where each individual bank formed it’s own system best suited to their needs and customers. In order to prove the qualitative study, the authors have, through a quantitative part, tried to examine the variables of profitability, customer satisfaction and risk since the implementation of the AI/digitization took place to see if there was any form of connection. The results of the study show strong links wit how the profitability, customer satisfaction, risks and artificial intelligence/digitalisation belong in the banking sector. Furthermore, the research found that the implementation of AI has been a necessity for the banks' continued development and survival.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse på räntabilitet.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning.</p><p><strong>Teori: </strong>Uppsatsen har utgått från teorier gällande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital.</p><p><strong>Empiri: </strong>Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007. Den data som tagits fram är data på företagens lönsamhet (räntabilitet på eget kapital), kapitalstruktur (soliditet), storlek (omsättning), samt lönsamhet för företag utöver de 20 valda företagens, detta för att användas i analysen av branschtillhörigheten.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns något signifikant samband mellan vare sig företags kapitalstruktur och lönsamheten, företagsstorlek och lönsamheten, branschtillhörigheten för ett företag och lönsamheten eller standardavvikelse på räntabilitet och lönsamhet.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the essay is to analyze the potential correlation between corporate profitability and corporate capital structure, corporate size, and corporate line of business. An empirical study will be done on solidity, turnover and on the line of business to determine if a correlation exists between profitability and these factors. The purpose is also to examine if there is a correlation between the corporate profitabilty and standard deviation of the corporations return on equity.</p><p><strong>Method: </strong>The survey is an empirical study employing a deductive quantitative and qualitative approach. The empirics are examined with statistical methods such as regression analysis and calculation of correlation.</p><p><strong>Theory: </strong>The essay uses theories about capital structure and profitability. The key numbers that have been used from these theories are solidity and return on equity.</p><p><strong>Empirics: </strong>Data from the 20 largest public corporations on the Stockholm stock market collected from their respective annual 2003-2007 reports. This includes data about corporate profitability (return on equity), capital structure (solidity), size (turnover), and the profitability of corporations beyond the 20 chosen ones, this to be used in the analyze of corporations within the specific line of business.</p><p><strong>Result: </strong>This survey shows that there is no significant correlation between corporate capital structure and the profitability, corporate size and the profitability, line of business of a corporation and the profitability or standard deviation of the corporations return on equity and the profitability.</p>