Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination. The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized. The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively. This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries. The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera sju kommuners soliditetsutveckling under 2006 till 2010 samt analysera om ett samband finns mellan låg soliditet och genuin sårbarhet. I uppsatsen används en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring kommuners soliditet och dess soliditetsutveckling. Insamlad sekundärdata kommer från böcker, artiklar, uppsatser och lagar. Primärdata samlades in vid en intervju samt genom sju kommuners årsredovisningar. Ett lågt antal invånare i en kommun behöver inte resultera i en låg soliditet. En befolkningsminskning behöver inte leda till en minskad soliditet. Att en kommun har en låg soliditet behöver inte betyda att den är genuint sårbar. Brorström et als (1998) tes, att en kommun kan ha högre soliditet om dess industriella eller tekniska verksamhet bedrivs i bolagsform, stämmer i denna studie, men inte fullt ut. / The purpose of this study is to describe and analyze the development of seven municipalities’ solvency during the year 2006 to 2010 and to analyze if there is a connection between a low solvency and genuine vulnerability. This study uses a mix of quantitative and qualitative method to gather data to get a better understanding about the solvency of municipalities and the development of it. The secondary data was gathered from books, articles, essays and laws. The primary data was gathered during an interview and by the studying of seven municipalities’ annual reports. A low population in a municipality does not have to result in a low solvency. A decrease in a municipality’s population does not have to lead to a decreased solvency. That a municipality has a low solvency does not have to mean that it is genuinely vulnerable. Brorström et als (1998) theses, that a municipality can have a higher solvency if its industrial or technical activities are being managed in corporate form, are in accordance in this study, but not fully.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat. Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har. Samtliga företag föredrar att i första hand finansiera sig med egna upparbetade medel, sedan lånefinansiering och som ett sista alternativ genomförs nyemissioner. Andra faktorer som påverkar valet är till exempel utdelning och ägarstruktur. Majoriteten av företagen har ett mål med sin kapitalstruktur som är av övergripande karaktär. Finanskrisen verkar inte ha påverkat majoriteten av företagen, då de flesta inte har upplevt svårigheter med att få lån beviljade och högre lånekostnader. / Background: The financial crisis in 2008 affected the credit market and as a consequence companies found it more difficult to obtain loans and it became more expensive to do so.  This should affect the companies financing as they don’t have the same opportunity to choose capital structure and thereby take advantage of the benefits of debt financing. Furthermore, it remains unclear what determines companies’ choice of capital structure. There are few qualitative studies done on the subject, why it is of interest to study the capital structure and its determining factors from a deeper perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the determinant factors on companies’ choice of capital structure and how they work with the capital structure. Furthermore, the study aims to examine if it has changed as a result of the financial crisis in 2008. Methodology: The study has a qualitative approach and eight companies have participated. To achieve the purpose of the study, one representative from each company was interviewed. The interviews together with previous research and theories have formed the basis of the discussion in the analysis and the conclusions. Conclusion: Many different factors affect the choice of capital structure but the main factor is the business conducted, which strategies and conditions the companies have. All companies prefer to primarily finance with own generated funds, then debt financing and as a last option issue equity. Other factors that affect the choice are for example dividends and ownership structure. The majority of the companies have a target with their capital structure. The financial crisis doesn’t seem to have affected the majority of companies, since most of them haven’t experienced difficulties with obtaining loans and higher expenses.

Vilken finansieringsstrategi företag bör använda sig av för att uppnå så hög lönsamhet som möjligt, har varit ämne för intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet 1958. Då europeiska banker är ålagda med regleringar står de inför en problematisk situation där de behöver skapa högre avkastning för investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegränsningar regelverken föreskriver. De ledande teorierna inom området står i konflikt med varandra där både finansiering genom skulder respektive eget kapital förespråkas för att uppnå optimal kapitalstruktur. Följaktligen uppstår frågan om banker bör finansiera sin verksamhet genom ökad skuldsättningsgrad eller höjd soliditet. Syftet med denna studie är att analysera kapitalstrukturens inverkan på bankers lönsamhet inom EU under perioden 2006-2012. För att undersöka relationen närmare avser studien vidare att analysera vilka underliggande faktorer som påverkar bankers val av kapitalstruktur. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats där två separata dataset har analyserats genom balanserad paneldata. Resultaten har senare diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom problemområdet. Resultatet tyder på att lägre risktagande och finansiell stabilitet är två nyckelord inom den europeiska banksektorn, där stabila banker har kunnat finansiera sig till en lägre kostnad och således stärkt lönsamheten under den studerade perioden. Det kan även bekräftas att skuldfinansiering har haft en positiv hävstångseffekt på för de mest lönsamma bankerna samt att stora banker har visat sig mindre lönsamma. Gällande bankers val av kapitalstruktur har huvudsakligen storlek och tillväxt en negativ inverkan på soliditetsnivån medan räntabilitet på eget kapital har en positiv inverkan. / Determining how a company should finance its business to achieve greater profitability has been a popular topic for scholars since Modigliani & Miller introduced the hypothesis of a positive correlation between leverage and profitability in 1958. Since European banks operate under governmental restrictions, they face problematic situations when they have to deliver satisfactory returns to investors while maintaining strong capital ratios. The predominant theories in some respect contradict one another because they advocate funding through both equity and liabilities. Consequently, an issue arises for banks in their decision-making in regards to whether they should use or increase leverage or increase the equity-to-asset ratio, in order to become more profitable. The purpose of this study is to investigate how capital structure affected the profitability in commercial banks within the EU from 2006-2012. Furthermore, this study aims to investigate the factors influencing capital structure. Specifically, this study further aims to investigate factors that affect the equity-to-asset ratio in commercial banks. This study utilizes a quantitative approach in which balanced panel data has been separated into two sets and further analyzed through multiple regression models. Moreover, the results have been discussed and analyzed by applying generally accepted findings and principles. The results imply that both low risk-taking, and over all stability of the commercial banking sector have significantly contributed to the profitability of the European banking sector. Banks with a low level of risk have been able to benefit from cheaper funding, which has had a positive effect on their profitability. Although, the authors also conclude that leverage has had a positive effect on profitability concerning the most profitable banks. There is also a negative relationship between size and profitability. Moreover, the authors conclude that size and growth have negatively affected the capital ratio of commercial banks within the EU, while return on equity has had a positive effect on the capital ratio.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.

Purpose: The purpose of this study is to show how the small banks financial stability was affected by the financial crisis 2008. Method: The study is based on a quantitative methodology where the banks financial reports have been collected for the years 2004-2014. The selection in the study includes 7 banks. Results: The study’s result shows that the financial crisis had a small impact on the banks financial stability. The result also shows that the banks credit loss ratio was slightly affected. Conclusion: In conclusion, it can be noted that the financial crisis has a minimal impact on the niche banks financial stability and credit losses. / Syfte: Syftet med studien är att studera på vilket sätt svenska nischbankernas finansiella stabilitet har påverkats av finanskrisen 2008. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod där sekundärdata har samlats in från utvalda nischbankers årsredovisningar för år 2004-2014. Urvalet i studien granskar 7 nischbanker. Resultat: Studiens resultat tyder på att nischbankernas finansiella stabilitet påverkades i liten grad av finanskrisen 2008. Resultatet visar även att bankernas kreditförlustnivå påverkades i liten utsträckning. Slutsats: Sammanfattningsvis kan det konstateras att nischbankernas finansiella stabilitet samt kreditförluster hade en minimal påverkan av finanskrisen.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Den första januari 2019 implementerades en ny redovisningsstandard gällande leasing, IFRS 16. Förändringen resulterade i att leasingavtal endast ska redovisas som finansiell leasing, något som enligt tidigare forskning förväntas förändra företagens kapitalstruktur. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om kapitalstrukturen förändrats hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm efter implementeringen av IFRS 16, samt om olika branscher påverkats. För att undersöka syftet används två regressionsmodeller. Urvalet består av 254 företag. Studiens variabler har valts utifrån hur vanligt förekommande de är inom tidigare forskning, där Rajan & Zingales (1995) är den huvudsakliga källan. Uppsatsen finner signifikanta samband mellan soliditet och de oberoende variablerna market-to-book, storlek och lönsamhet. Överlag finner uppsatsen att implementeringen av IFRS 16 inte haft någon inverkan på kapitalstrukturen hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vi finner stöd för att IFRS 16 resulterat i en lägre soliditet för branschen handel, samtidigt finner vi ingen påverkan av IFRS 16 för resterande branscher.

<p>Summary</p><p>The purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies’ attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor’s perspective.</p><p>We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study. The questionnaire aims at measuring the same characteristics among the companies to find causal links, and the interviews are made to obtain a high internal validity so that connections between the body of regulations and the companies’ opinions and actions appear. The purpose of the theory chapter is to give the reader an understanding of what stock option plans are and why they are frequently used within companies. The IFRS 2 constitutes the base of the theory chapter. The international debate gives the reader a feeling for how common stock option plans are in the United States and what arguments there are for and against the expensing of stock options, which will be introduced in the United States in 2006. In our empirical chapter, we present the information collected from fifty-six companies by a questionnaire, followed by the interviews from the two companies that we have been in deeper contact with. We also present the opinions by the representatives from the two audit firms. The empirical chapter finishes with a calculation of the two interviewed companies changes in return on equity.</p><p>The conclusion of this thesis is that the IFRS 2 is considered complicated by many companies. There is a lack of knowledge about the new standard among the companies and, for that reason; they are forced to seek help by audit firms, which result in large administrative costs, especially for smaller companies. We have observed that the attitude towards the IFRS 2 therefore differs depending on the company’s size. The IFRS 2 has a negative effect on net income for most of the companies with the exception of those who offer their employees stock options at market value, or have valued their stock option plans according to the “intrinsic method”. The change in return on equity has only a marginal effect for most companies. Further conclusions are that companies will not deviate from stock option programs as long as they are well-working incentives, but they may look them over more carefully and compare them to other alternatives. The audit firms are positive to the IFRS 2 and think that expensing stock options will lead to better comparability.</p><p>Keywords: IFRS 2, Financial Strength, profitability, Stock options</p> / <p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter införandet av IFRS 2 har på resultat, eget kapital, soliditet och räntabilitet för svenska börsnoterade bolag som har aktiva optionsprogram. Syftet är vidare att undersöka börsnoterade bolags attityd till IFRS 2, samt om det finns tendenser att frångå optionsprogram som ersättningsform p.g.a. de ändrade redovisningsreglerna. Vi vill även ta reda på hur revisorer ser på IFRS 2.</p><p>Vi har använt oss av den deduktiva strategin och en blandning av en kvantitativ och en kvalitativ undersökningsmetod, i syfte att få en så fullständig klarhet som möjligt inom ämnesområdet. Enkätundersökningen strävar efter att mäta samma egenskaper hos undersökningsobjekten för att finna orsak-samband, medan intervjuerna syftar till att ge en hög intern giltighet så att samband mellan regelverk, åsikter och agerande framträder. Vi vill, genom informationen i teorikapitlet, att läsaren ska få en förståelse för vad optionsprogram är och varför det används inom företag. IFRS 2 och dess omfattning utgör grunden i teorikapitlet och syftar till att redogöra för vilken redovisningsteori som tillämpas i och med IFRS 2. Genom den internationella debatten vill vi att läsaren ska få en känsla för hur vanligt optionsprogram är i USA och vilka argument det finns för och mot införandet av kostnadsföring av optionsprogram, som sker i USA innan 2006 års utgång. I vårt empirikapitel presenterar vi enkätundersökningen där femtiosex svenska börsnoterade företag har medverkat. Därefter introduceras intervjuerna från de båda företagen vi varit i kontakt med, för att sedan följas åt av reflektioner från revisionsbyråernas två representanter. Empirin avslutas med en beräkning av de två intervjuade företagens räntabilitetsförändring.</p><p>Vi har kommit fram till att IFRS 2 anses vara komplicerad av många företag och har framförallt för små företag medfört stora administrativa kostnader då många blir tvungna att söka hjälp hos revisionsbyråer. Attityden gentemot IFRS 2 verkar därför skifta beroende på företagens storlek. Resultatet har påverkats negativt för de flesta företag med undantag för dem som erbjuder sina anställda optioner till marknadsvärde eller tidigare har värderat optionerna enligt ”intrinsic-metoden”. Räntabilitetsförändringen har endast en marginell påverkan för de flesta företag. Så länge optionsprogrammen är väl fungerande incitament så har vi inte sett några tendenser till att företagen verkar frångå sina optionsprogram. Vi tror däremot att företagen hädanefter kommer se över sina optionsprogram noggrannare så att inte kostnaderna blir för stora. Det är möjligt att andra typer av incitament kommer bli vanligare t.ex. aktieköpsplaner. Revisionsbyråerna är mycket positiva till IFRS 2 och anser att jämförbarheten företag emellan har ökat sedan dess införande.</p><p>Nyckelord: IFRS 2, Soliditet, Räntabilitet, egetkapitalreglerade - kontantreglerade ersättningar</p>

Background: In the current labor and business policy debate in Sweden there is a major focus on the need for it to become easier to set up small firms, and that it needs to become easier for small firms to hire staff. In order to set up and run a business, funding is required. Firms can choose to work more or less actively with this issue, but they all need to relate to it. There are basically two ways to fund a business, either through equity or through debt. The ratio between these two sources is called the firm’s capital structure. Purpose: To chart the capital structure of small firms in Sweden. Furthermore, the study aims to compare theories of corporate finance with how small businesses reason about, and work with finance in practice. Method: The thesis consists of both a quantitative and a qualitative study. Furthermore, these studies are compared with financial and entrepreneurial theories. Conclusion: The quantitative study shows that the differences between small firms and larger firms are small in terms of average debt ratio. However, the debt ratio varies a lot among individual companies. The qualitative study mainly shows that the pecking-order theory comport with the financing preferences of the companies included in the study. This is not true for the trade-off theory as the companies do not calculate their optimal capital structures. On the contrary, it is shown by the study that enterprisers do not always act in an economically rational way. Instead, the choices of capital structure within the firms are often affected by personal preferences. Keywords: Small firms, Financing, Capital structure, Debt ratio, Capital