Gatuprostitution är ett komplext fenomen och för övrigt väldigt känsligt attundersöka. Följande arbete sker i samarbete med Polisen i Malmö och syftar tillatt beskriva området Sorgenfri i Malmö. Studien kommer inrikta sig påAgneslundsvägen och dess fysiska konstruktion som har förutsatt attgatuprostitutionen har kunnat etableras på gatan. Dessutom redogör studien för deattribut som ofta återfinns på geografiska platser där det förekommergatuprostitution. Vidare omnämner uppsatsen de förändringar ochombyggnationer som bidragit till att gatuprostitutionen i Malmö under åren harförflyttats från diverse gator i området Sorgenfri. Metoden som använts kanbeskrivas som en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer samt enobservation. I dagsläget är gatuprostitutionen mest aktiv på Agneslundsvägen,men då området är ett utvecklingsprojekt för Malmö stad påvisar uppsatsensresultat att det utifrån tidigare historik och forskning kan antas att den återigenkommer att förflyttas. Agneslundsvägen lär få en mer naturlig rörelse avmänniskor och trafik, något som är väldigt missgynnande för gatuprostitution. / Street prostitution is a complex phenomenon and, moreover, very sensitive toinvestigate. The following work is done in cooperation with the Police in Malmöand aims to describe the area named Sorgenfri in Malmö. The study will focus onAgneslundsvägen and its physical structure, which has given street prostitutionthe prerequisites to establish on the street. In addition, the work describes theattributes that are often found in geographic locations where street prostitutionoccurs. Furthermore, the paper mentions the changes and rebuildings that havecontributed to the fact that the street prostitution in Malmö over the years hasbeen moved from various streets in the Sorgenfri area. The method used can bedescribed as a literature study complemented with interviews and an observation.As things stands, street prostitution is most active on Agneslundsvägen, but as thearea is a development project for Malmö city the essay's findings show that, basedon previous history and research, it can be assumed that it will again be moved.Agneslundsvägen will get a more natural movement of people and traffic,something that is very disadvantageous for street prostitution.

No description available.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar ett av vår tids viktigaste begrepp nämligen hållbarhet, och närmare bestämt social hållbarhet i svensk stadsutveckling. Hållbarhet inom rumslig utveckling är idag ett väl etablerat koncept men samtidigt svårförstått och i behov av att förtydligas. I dagsläget finns ingen allmänt vedertagen eller väldefinierad metod för att avgöra vad som är, eller bidrar till att nå, en hållbar stadsutveckling. I denna uppsats behandlas olika aspekter av social hållbarhet kopplat till den byggda miljön och belyser de möjligheter och utmaningar som finns inom fysisk planering. Mer specificerat vill jag med denna uppsats belysa hur ett nyplanerat område i Malmö planeras för att bli ett hållbart område ur ett socialt perspektiv. Jag undersöker hur Malmö stad planerar för Norra Sorgenfri, ett gammalt industriområde som nu ska omvandlas till att bli ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Genom plan- och visionsdokument samt hållbarhetsrapporter har jag identifierat några huvudbegrepp som kopplas till social hållbarhet; Anslutningar och stråk, grönska, attraktivitet och mötesplatser och till sist mångfald och blandad stad. Min platsanalys tillsammans med min analys utav empirin har sedan visat på både styrkor och svagheter för planeringen av Norra Sorgenfri utifrån en social hållbarhets aspekt. / AbstractThis thesis is focusing on one of the most important concepts of our time sustainability, and more precise the term social sustainability in the context of Swedish urban planning and urban development. Sustainability within the urban planning is today a well established concept but at the same time a concept that is hard to fully understand and in need of clarification. There is no current generally accepted and well-defined method for telling what is, or contributes to, sustainable urban development. This thesis addresses different aspects of social sustainability in relation to the built environment and highlights the possibilities and challenges that is imbedded in physical planning. The more specific object of this thesis is to look into how new residential area in Malmö is planned to become sustainable in a social perspective. The area that is of interest in this case is Norra Sorgenfri, an old industrial area of Malmö, that is currently being transformed into what is suppose to be a model for sustainable urban development. I have identified a few key concepts related to social sustainability, through examination of documents and reports connected to Norra Sorgenfri, such as strings, greenery, diversity and attractiveness. My analysis has shown that there are both strength and weaknesses in the planning of Norra Sorgenfri in regards to the social sustainability.

Nobelvägen, en stadshuvudgata i området Norra Sorgenfri, Malmö, samt ett biltrafikanternas Mecka. En fyrfilig asfaltshinna breder ut sig i ett område som kan liknas vid den, en gång, utopiska tanken om människan i en stadsmiljö porträtterad som ännu en mekanisk varelse. Utan känslor och fattig på upplevelser transporteras människor fram och tillbaka längs denna ödsliga väg på ett sätt som påminner om Henry Fords principer beträffande det löpande bandet. Alltför ofta i stadslandskapet kan man urskönja en planering där aspekter gällande transport och trafik separeras från den övergripande samhällsplaneringen. Ett perspektiv och en policy skräddarsydd för att överbrygga klyftan mellan de nu åtskilda planeringsgrenarna är livability. Begreppet utgör grunden och utgångspunkten för denna studie, där vi författare syftar till att undersöka hur en hårt trafikerad gata som Nobelvägen kan omvandlas från en genomfartssträcka till ett stadsrum som främjar det mänskliga livet. En avgränsad del av Nobelvägen har identifierats som central och agerar underlag för fallstudie och vidare även de gestaltningsförslag som presenteras i arbetet. Fallstudien såväl som gestaltningsarbetet vilar på teorier i form av urban kvalitet & design samt livability. Resultaten från våra observationer har analyserats och fem övergripande strategier för förändring har arbetats fram. Alla vilka stödjer en idé och ett perspektiv där det mänskliga, i form av gång & cykel, tar större plats och utmanar bilister och övrig motoriserad trafik på Nobelvägen. / Nobelvägen, a main city street in the area Norra Sorgenfri, Malmö, as well as a Mecca for motorists. A four-lane asphalt coating widens out in an area that can be likened to the, once utopian thought, of the human in an urban environment portrayed as yet another mechanical being. Without emotion and poor in experiences the street carries people back and forth along this desolate path in a way that is reminiscent of Henry Ford's principles regarding the famous assembly line. Too often in the urban landscape, one can discern a planning which aspects regarding transportation and traffic, is separated from the overall community planning. A perspective and a policy tailored to bridge the gap between the now separate planning segments are livability. This concept is the basis and starting point for this study, where the writers aims to investigate how a heavily occupied street, Nobelvägen, can be transformed from a transit route to an urban space that promotes human life. A delimited part of Nobelvägen has been identified as central and acting basis for the case study and further including the design proposal presented in this work. The case study as well as the design work is based on theories in the form of urban quality & design, and livability. The results of the observations were analysed and five overall strategies for change have been singled out. All of which support an idea and a perspective in which the human, in the form of walking & bicycling, assemble more space and challenge cars and other motorized traffic on Nobelvägen.

Rätten att få berätta sin historia om en plats är ett sätt att göra sig till en del av platsens historia. Dessvärre medför dominerande maktrelationer i samhället att vissa kulturella resurser, såväl historiskt som i nutid, prioriteras bort. Bilder av stadens olika platser har länge manipulerats av inflytelserika samhällsgrupper för att främja ekonomiska och sociala egenintressen. Liknande bilder tenderar då att stå modell för olika städer. Det är emellertid inte önskvärt att stadsutvecklingen genererar enformighet och homogenitet, utan planeringen bör sträva efter att visa upp en mångfald i förhållande till kulturella resurser (Philo & Kearns 1993).Syftet med denna uppsats är att studera hur kultur kan användas som ett verktyg för att främja hållbar stadsutveckling. Mer specifikt belyses hur kultur kan främja platsanknytning och hur cultural planning kan användas i utvecklingen av stadsdelen Östra Sorgenfri i Malmö. Utgångspunkten är att god platsanknytning skapar grund för tillit och upplevd trygghetskänsla, vilket främjar god livskvalité. Att ge förutsättningar för en upplevd god platsanknytning till sitt bostadsområde, understödjer hållbar stadsutveckling ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Denna studie undersöker således hur platsanknytning kan stärkas med hjälp av kultur som verktyg.Det teoretiska avstampet tas i hållbar stadsutveckling. Därtill behandlas teoretiskt viktiga begrepp som kultur, cultural planning samt platsens betydelse för människor kopplat till platsanknytning, identitet och berättandet som medel för att skapa en bild av platsen. Denna uppsats utgörs av en fallstudie av Östra Sorgenfri och har arbetats fram i samverkan med MKB Fastighets AB. Som största fastighetsägare i stadsdelen har bostadsbolaget belyst Östra Sorgenfri som ett område med utmaningar och i behov av extra sociala insatser. För att besvara uppsatsens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med kompletterande litteraturstudier. Intervjuerna gjordes med personer sakkunniga inom undersökningsområdet eller verksamma inom stadsplanering respektive förvaltning.Cultural planning är en metod som syftar till att, utifrån invånarna, beskriva det som karaktäriserar platsen, lyfta fram dessa kulturella resurser och utveckla dem, således strategiskt integrera kulturen i samhällsplaneringen. Cultural planning är en demokratisk planeringsmodell och därigenom är deltagande en betydande framgångsfaktor, då det kan vara avgörande för medborgarnas känsla av samhörighet och anknytning till platsen. För att stärka Östra Sorgenfris kulturella resurser har vi, i linje med cultural planning, valt att lyfta stadsvandring som förslag till projektplan. Kännedom om platsen och dess historia är viktigt för platsanknytningen. För att säkerställa förankring, representativitet och inkludering utformas stadsvandringen genom deltagande- och dialogprocesser i Östra Sorgenfri / To have the right to tell your own story about a place is to make yourself a part of the history of the place. Unfortunately, dominating power relations in society today tend to prioritize a certain kind of cultural resources. This has, both historically and in the present, resulted in a distorted image of the city; an image beneficial to those who are most influential in the society, promoting these groups' economic and social self-interests. This tends to create similar images of different cities instead of creating the diversity and heterogeneity desired in urban development. Planning should instead strive to showcase the diversity of cultural resources available (Philo & Kearns 1993).The purpose of this thesis is to study how culture can be used as a tool to promote sustainable urban development. More specifically, the thesis highlights how culture can promote place attachment in Östra Sorgenfri and how cultural planning can be used in the development of the area. The basic assumption is that a good place attachment creates a basis for trust and perceived sense of security, which promotes a good quality of life. Providing people with the conditions to experience good place attachment in their neighbourhood supports sustainable urban development from a social perspective. Therefore, this study examines the strengthening of place attachment through culture as a tool.The theoretical starting point of this essay is sustainable urban development. Additionally, the following important theoretical concepts will be examined: culture; cultural planning and the importance of place attachment; identity and storytelling as a tool to create a place image. This thesis consists of a case study of Östra Sorgenfri, a central neighbourhood in Malmö, Sweden, and has been developed in collaboration with MKB Fastighets AB. As the main property owner in the area, MKB has highlighted Östra Sorgenfri as an area with many challenges that is in need of additional social measures. In order to answer the research questions, qualitative interviews was conducted and complemented with literature studies. The interviews were conducted with experts in the field or with persons working with urban planning and/or management.Cultural planning is a bottom-up method based on the inhabitants’ perspective. It is a democratic planning model and participation is a significant factor of success, as it can be crucial to citizens' sense of belonging and attachment to the place. In order to strengthen Östra Sorgenfri’s cultural resources we have, in alignment with cultural planning, decided to promote city walks as a recommendation for the project plan. Awareness of the place and its history is important when striving for inhabitants to feel attachment and kinship with the people who live there. The city walk will be designed through participation and dialogue processes with residents and people working in the district, thereby ensuring that the project is well anchored and that the stories about Östra Sorgenfri are inclusive and representative.

With its starting point in social and community building activities of everyday life, this project seeks a complex understanding of a former industrial site in Malmö - Norra Sorgenfri - its past, present and possible futures. Critical and participatory mappings, speculations, policy making and small-scale interventions are part of the produced material that circulate around the feminist ethics of care, and how it can inform a socially aware architectural practice. The site, a celebrated regeneration project, produces an interstice in relation to the more controlled urban fabric surrounding it. It is more open to diverse modes of occupation and use, accommodating activities and groups that otherwise have a hard time to make a space for themselves in the city. I argue that a feminist ethics of care enables designers and involved participants to make a complex engagement with places. Care can help us to redefine the role of the architect and to alter architectural practice. In the 1980:s Carol Gilligan introduced care as an attached way of human connection, requiring listening and understanding differences and needs. In this light, I define a design practice where sustainability is understood in relation to responsibility and actions oriented towards other people. Urban caring is about carefully seeing and using what is here; the small-scale and subtle that might go unnoticed in planning/architectural projects. My proposals contain how to read, care-fully observe, interpret and act - as an urban-caretaker. Among the design proposals and methods are: critical mapping as a central participatory task, a manual of care as part of the mapping and from an intimate understanding of the site, a series of design tests -strategies, policy making and small-scale interventions- , a manifesto that suggests ways for this knowledge to be transferred to other sites, and the interactive map a care-full companion. Urban caring offers an open-ended process, enabling the site to develop in a number of directions. My role has not been to over-determine what the outcome might be, but instead to facilitate tools of enabling positive change toward possible futures. / Projektet strävar efter en komplex förståelse av ett före-detta industriområde i Malmö - Norra Sorgenfri. Det handlar om nya sätt för arkitekter och planerare att arbeta med en känslig plats: att ta hand om existerande egenskaper och villkor, platsens historier och möjliga framtider, samt inte minst de viktiga roller som sociala och samhörighetsskapande vardagsaktiviteter spelar i Norra Sorgenfri idag. Tesen som jag driver är att en feministisk omsorgsetik (ethics of care på engelska) kan möjliggöra ett hållbart engagemang med en plats, mer specifikt här ett industriområde med ett rikt småskaligt kulturliv, och på så sätt forma en socialt ansvarstagande urban praktik. Norra Sorgenfri är ett hyllat urbant utvecklingsprojekt och utgör ett ”mellanrum” i relation till den omgivande mer kontrollerade stadsstrukturen. Platsen är mer öppen för olika användningssätt och ackommoderar aktiviteter och grupper av människor som annars kan ha svårt att göra sin röst hörd i staden.  Med hjälp av konceptet care (omsorg) kan arkitektens roll och arkitekturfältet omdefinieras till att bli mer inkluderande och deltagande i samhällsförändringar. På 1980-talet introducerade feministiska etikern Carol Gilligan omsorg som ett mer empatiskt sätt att relatera till andra människor, med fokus på lyssnande och förståelse för skillnader och behov. I detta ljus definierar jag en arkitekturpraktik där hållbarhet förstås utifrån ansvar och handlingar gentemot andra människor.  Urban caring handlar om att omsorgsfullt se och använda det som finns här; det småskaliga och subtila som riskerar att gå obemärkt förbi i arkitektur- och planeringsprojekt. Mina förslag innehåller metoder för att läsa, omsorgsfullt observera, tolka och agera – som en urban caretaker. Bland förslagen finns: kritiska kartläggningar som ett centralt sätt att arbeta med deltagandeprocesser, en omsorgsmanual (manual of care) som en del av kartläggningen och utifrån en ingående förståelse av platsen, en serie av designtest – strategier och småskaliga interventioner, ett manifest som föreslår hur kunskapen från detta projekt kan överföras till andra platser, och den interaktiva kartan en omsorgsfull följeslagare (care-full companion).

Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning. Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts. Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri. Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området. En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall.

Norra Sorgenfri är ett gammalt industriområde i östra Malmö som står inför en gedigen omvandlingsprocess för att bli en del av Malmös innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal år och drivas av Malmö stad i samverkan med områdets privata fastighetsägare och verksamma aktörer, vilket gör processen väldigt komplex. Malmö stad har storslagna visioner för området och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, områdets “ryggrad”, till ett intressant och attraktivt stråk. Med detta vill Malmö stad föregå med gott exempel och inspirera till den vidare utvecklingen av hela Norra Sorgenfri. Utmaningen är att skapa ett attraktivt gaturum som inte blir en barriär och att dessutom lyckas genomföra omvandlingen tillsammans med aktörerna. Denna studie avser därför identifiera viktiga aspekter och kvaliteter som skapar attraktiva urbana gaturum. Vidare avser studien ge förslag på hur Gatukontoret i Malmö stad kan planera och skapa förutsättningar för att göra Industrigatan till ett sådant attraktivt urbant rum för att gynna den fortsatta utvecklingen av Norra Sorgenfri. Sedan genomfördes en hållbarhetsanalys av de olika styrdokumenten för Industrigatans omvandling. Resultaten visar att den fysiska utformningen av gatan är hållbar och har goda förutsättningar att bli ett attraktivt gaturum. Vad som dock kan utvecklas är samverkans- och deltagandemetoder samt vilka typer av arrangemang, attraktioner och aktiviteter som ska ge gatan ett rikt folkliv. Studien föreslår att Gatukontoret bör arbeta med metoder som “cultural planning”, “sensemaking” och “open-ended infrastructuring”. Som en del i detta arbete leder denna studie till en projektidé bestående av en serie workshops som avser behandla frågan “hur lockar vi folk till Industrigatan redan idag?”. / Norra Sorgenfri is an old industrial area located in the eastern parts of Malmö that are the subject for an extensive transformation process to become a part of the city center. The development should be done gradually and be operated by the City of Malmö in cooperation with the private property owners and stakeholders in the area. The City of Malmö has grand visions for Norra Sorgenfri and plans to develop Industrigatan, the “backbone” in the area, in an early stage to be an interesting and attractive linear space. By doing this the City of Malmö wish to inspire the rest of the development process. The challenge is to create an attractive street space, not a barrier, and furthermore to successfully complete the transformation together with the stakeholders. This study aims to identify important aspects and qualities that make attractive urban street spaces. Further, this study aims to give suggestions about how the Traffic Department in the City of Malmö can plan and create the conditions to make Industrigatan an attractive urban space to promote the continuing development of Norra Sorgenfri. After that, a sustainability analysis was conducted of the policy documents concerning the transformation of Industrigatan. The result shows that the physical design of the street is sustainable and has good potential to become an attractive streetscape. However, what can be developed is the methods for cooperation and participation and what types of arrangements, attractions and activities that will contribute to a rich street life. The study therefore suggests that the Traffic Department should work with methods like cultural planning, sensemaking and open-ended infrastructuring. As a part of this work the study leads to a project concept consisting of a series of workshops that should address the issue “how do we attract people to Industrigatan today?”.