Syftet med vår studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig på intervjuer och dokumentanalyser. Studien är baserad på sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 åtgärdsprogram. Vårt antagande som vi även tycker framgår ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att många skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra förutfattade meningar var även att åtgärdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte används som ett pedagogiskt instrument i den utsträckning vi önskar. Resultatet visar att våra förutfattade meningar inte stämmer på de två undersökta skolorna. Vi kunde dock inte utläsa enbart efter dokumentanalyserna om skolorna använder åtgärdsprogrammen som ett instrument i sin undervisning men det framkom istället under intervjuerna att ingen av skolorna “väntar och ser” utan arbetar istället “som om” direkt vid misstanke om dyslexi. Det som framkom tydligast under vår studie var vikten av hur specialpedagog och speciallärare arbetar och organiserar på en skola.

<p>Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att kommunens specialpedagoger handleder i mycket liten omfattning, men är positiva till att handleda. Rektorerna har en vision om att specialpedagogerna ska arbeta mer utifrån intentionerna i deras utbildning, men verkligheten ser inte ut så. Övriga pedagoger i skolan har liten erfarenhet av handledning och alla är inte positiva till specialpedagogen som handledare.</p>

Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att kommunens specialpedagoger handleder i mycket liten omfattning, men är positiva till att handleda. Rektorerna har en vision om att specialpedagogerna ska arbeta mer utifrån intentionerna i deras utbildning, men verkligheten ser inte ut så. Övriga pedagoger i skolan har liten erfarenhet av handledning och alla är inte positiva till specialpedagogen som handledare.

Syftet med studien var att undersöka vilka ramfaktorer som påverkat pedagoger och specialpedagoger i implementeringen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Metoden för studien var en kvalitativ metod med öppna enkätfrågor. Respondenterna i studien var åtta pedagoger och tre specialpedagoger. Specialpedagogerna i studien svarade även på frågor om hur deras kompetens kunde bidra till arbetssättet. Studiens resultat analyserades med stöd av Imsens utvidgade ramfaktorteori samt Stensmos yttre och inre ramar. Studiens resultat visade att det fanns flera ramfaktorer som pedagoger och specialpedagoger ansåg påverkat deras arbete. Framträdande ramfaktorer var enligt pedagoger och specialpedagoger den resursrelaterade ramen och ramar med anknytning till elevens kulturella bakgrund. Pedagogerna och specialpedagogerna angav tid som en positiv och negativ faktor i den resursrelaterade ramen. I ramen med anknytning till elevens kulturella bakgrund angav pedagogerna och specialpedagogerna faktorer som elevens modersmål och elevens kulturella bakgrund som något som påverkade deras arbete med barn och elevers språk- och kunskapsutveckling. Specialpedagogerna angav faktorer som att de saknade mandat från rektorerna för att handleda i arbetet samt att det saknas ett tydligt syfte med deras roll i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

<p>Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet.</p> / <p>The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.</p>

Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet. / The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.

Färväntat kunskapsbidrag Studien syftar att bidra med kunskap om hur rektorer och specialpedagoger uppfattar fenomenen specialpedagogiska frågor, specialpedagogens roll och processkompetens samt med kunskap om hur tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument beskriver fenomenen. Frågeställningar 1. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogiska frågor?  2. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogens uppdrag?  3. Hur ser den specialpedagogiska rollen ut och hur används den specialpedagogiska processkomeptensen på olika skolor? Teori Studiens teoretiska ramverkt utgörs av det systemteoretiska perspektivet och syftar till att analysera hur rektorers och specialpedagogers uppfattningar av begreppen och fenomenen kan tänkas påverka andra delar i systemet eller systemets helhet samt hur helheten ömsesidigt påverkas av de olika delarna i systemet (Gjems, 1997). Metod Studien har en fenomenografisk inspirerad forskningsansats med kvalitativt prioriterad inriktning vilken ligger till grund för studiens datainsamlings- och analysmetod. Två rektorer och fyra specialpedagoger har deltagit i studiens webbsurvey och den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analys.