Språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning som kan medföra stora konsekvenser för barn/elever både socialt och i inlärningssituationer. För att motverka dessa konsekvenser är det av stort vikt att barn och elever får bäst möjliga stöd i förskolan och skolan. Studiens syfte var att genom intervjuer med rektorer, specialpedagoger, förskollärare och grundskollärare undersöka hur det särskilda stödet för barn/elever med språkstörning utformas i förskolan och grundskolan. Specifikt undersöktes organiserandet, genomförandet, kompetensen, förutsättningarna och samverkan kring det särskilda stödet. Läroplansteorin användes för att analysera hur yrkesgrupperna tolkar och realiserar styrdokumenten om det särskilda stödet. Studiens resultat visade att det saknas kompetens angående språkstörning i samtliga organisationsled både i förskolan och grundskolan och att det behövs ett samarbete mellan de olika yrkesgrupper samt andra spetskompetenser för att kunna realisera stödet. Resultaten visade också på gemensamma uppfattningar om att resurser i form av tid, kompetens och utbildad personal saknas. I studien framkom att specialpedagogisk kompetens är av vikt för att kunna organisera och i förlängningen genomföra det särskilda stödet. Resultaten visade även på skillnader mellan grundskolan och förskolan i hur de realiserar det särskilda stödet. Det framkom vilken syn förskolan och grundskolan har på specialpedagogens roll som en stödfunktion i arbetet med att utforma en tillgänglig lärmiljö eller individuella insatser. Studien visade också på att specialpedagogens kompeten behövs vid kartläggningarna av barn/elever med språkstörning både i förskolan och i grundskolan och att ansvariga rektorer ansåg att deras uppgift var att organisera detta.

De senaste åren har det blivit en ökad efterfrågan på specialpedagoger. Detta beror på att allt fler elever som är i behov av särskilt stöd idag går i ett vanligt klassrum. Specialpedagogernas ansvar har ökat, de har fått en bredare arbetsprofil och fler arbetsuppgifter. Detta då det specialpedagogiska området har genomgått en förändring. Syftet med studien var att belysa hur specialpedagogerna arbetade för att hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår i yrkesrollen. I studien användes KASAM och kollektivt lärande som teoretiska utgångspunkter. Studien utgick från en kvalitativ metod, där tre fokusgruppsintervjuer genomfördes. I resultatet framkom vilka utmaningar och möjligheter som specialpedagogerna ställs inför, men även hur de väljer att hantera dessa i sin vardag. Det som därmed blev vår konklusion för studien var hur viktigt det är att alla som är involverade i elevernas lärande innehar den kompetens som krävs. Det har betydelse för att specialpedagoger och pedagoger därefter ska kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov.

This thesis has two overarching aims. The first is to generate further knowledge about Swedish independent schools, specifically regarding the organisation and provision of special support and how these relate to special educational traditions and inclusive education. This is conducted through four empirical studies, utilising data gathered in two total population survey studies. The first survey was a total population study of Swedish independent compulsory schools (N = 686, response rate = 79%), and results from this study are presented in articles I, II and IV. Article III presents results derived from a total population survey of special pedagogues (SENCOs) and special education teachers in Sweden educated according to the degree ordinances of 2001, 2007 and 2008 (N = 4252, response rate = 75%). Article I contains a general description of special education issues in the total population of independent schools. Article II continues with comparisons of these issues in different groups of independent compulsory schools. Article III studies differences in organisational prioritisations regarding special support and special educators in municipal and independent schools. Finally, article IV presents qualitative content analysis of over 400 responses regarding special support at independent schools. The second overarching aim of the thesis is to further develop the discussions initiated in the articles about how special education and inclusive education can be understood in light of the education reforms that introduced the independent schools. A critical theoretical analysis and contextualization of the empirical results from the articles is conducted to explain and describe the consequences of the new (market) education paradigm. Results show that, generally, the independent schools have not challenged special educational traditions to a significant degree. Rather, traditional conceptions, explanations and organisational measures are reproduced, and in some cases enhanced, by market mechanisms. However, there are great differences between the different types of schools with regard to both their perspectives on special education and their organisational approaches. There are also indications that the principle of choice is limited for this pupil group as compared to some other groups. Additionally, the increasing clustering of pupils in need of special support at certain schools replicates a system with special schools. In this case, market mechanisms are contributing to a system that is in contradiction to the idea of an inclusive school system. The theoretical interpretation of the results suggests that Skrtic’s theory can largely explain the empirical patterns found. However, his theory gives rise to different predictions or potential scenarios depending on what parts of his theory are underscored. Moreover, his theory must be complemented with additional perspectives to more fully account for diversity within the results, particularly as the results indicate that discourses/paradigms of special education and inclusive education often occur simultaneously and can thus be seen as expressions of practices taking place in a complex social and political environment. Keywords: Special education; inclusion; school choice; education reform; independent schools; compulso-ry schools; pupils in need of special support, SENCOs; special education teachers; critical pragmatism; Thomas M. Skrtic / Denna avhandling har två övergripande syften. Först, att generera kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, specifikt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd, samt hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering. Fyra empiriska studier presenteras med data från två stora forskningsprojekt. Det ena var en totalpopulations undersökning av fristående grundskolor (N=686, respons=79 %), resultat från den presenteras i artikel I, II och IV. Artikel III presenterar resultat från en totalpopulations undersökning av specialpedagoger och speciallärare i Sverige, utbildade enligt examensförordningarna från 2001, 2007 och 2008 (N=4252, respons: 75 %). Artikel I beskriver specialpedagogiska frågor inom hela populationen av fristående skolor i generella termer. Artikel II gör jämförelser mellan olika grupper av fristående skolor, artikel III beskriver skillnader i specialpedagogisk organisation mellan fristående och kommunala skolor i termer av specialpedagogers och speciallärares anställningssituation och artikel IV presenterar resultat av en kvalitativ innehållsanalys av över 400 svar om särskilt stöd i fristående skolor. Det andra övergripande syftet är att utveckla den teoretiska diskussionen som initierades i artiklarna, om hur specialpedagogik och inkludering kan förstås i ljuset av de utbildningsreformer som presenterade skolval och fristående skolor i Sverige. En kritisk teoretisk analys och kontextualisering av de empiriska resultaten från artiklarna genomförs för att förklara och beskriva konsekvenserna av de nya (marknads) paradigmet inom svensk utbildning. Resultaten visar att de fristående skolorna inte har utmanat specialpedagogiska traditioner i någon högre grad generellt. Traditionella synsätt, förklaringar och organisatoriska lösningar reproduceras, till och med förstärks, av marknadsmekanismer. Däremot så är det stora skillnader mellan olika skolor, både vad gäller specialpedagogiska perspektiv och organisatoriska lösningar. Det finns också tecken på att skolvalet kan vara begränsat när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom riskerar en samling av elever i behov av särskilt stöd på vissa skolor att reproducera ett system med specialskolor, något som inte är i linje med ambitioner för ett inkluderande skolsystem. De teoretiska tolkningarna av resultaten visar att Skrtic’s teoretiska verktyg kan till en hög grad förklara de empiriska resultaten. Däremot kan olika scenarier skapas beroende på vilka delar av hans teorier som betonas. Dessutom behöver hans teorier kompletteras med tilläggsperspektiv för att förklara variationen i resultaten. Nyckelord: Specialpedagogik; inkludering; skolval; utbildningsreformer; fristående skolor; grundskolan; elever i behov av särskilt stöd, specialpedagoger; speciallärare; kritisk pragmatism, Thomas M. Skrtic / Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd / Speciella yrken? – om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning