The building industry consumes approximately 40 % of the total energy consumption in Sweden, where the using stage is dominating with 80 %. There is a lot of work in progress to reduce energy use in the building industry, and the demands from authorities regarding energy use increases. As a part of this work Building and planning department of Sweden has established a requirement that has been applied since 2006, and restricts a maximum energy use for buildings.The requirement includes that an energy simulation must be done in advance to demonstrate that it is possible to meet the demands. Reality is however more complex than an energy simulation program, that frequently underestimates the energy use of buildings. The purpose of this thesisis to study and analyse deviations between estimated and actual energy use in modern apartment buildings. The study includes four apartment buildings in Stockholm, Gothenburg and Jönköping that were built in 2007-2009. The thesis is done in collaboration with Riksbyggen. Riksbyggen have built and manage the buildings. The energy simulations have been executed in Enorm 2004 and VIP+ 5.2. All the buildings show a higher energy use than were simulated. The deviations are small for the overall use, between 1 and 8,6 %, except for one of the building with a deviation of 20 % higher energy use than simulated. For individual measurements however, there are large differences. The larges deviation is for heating, which were underestimated, up to 50 %. The main reasons of deviation are an underestimation of indoor temperature and no consideration of manual ventilation and culvert losses. Hot tap water on the other hand has been overestimated up to 57 %. One reason is high standard values when calculating.The whole difference does not necessarily depend on miscalculations. Errors can also occur when separate measurement of hot water is not available and an assessment must be made by hot water proportion of total water consumption. The result is the basis for following conclusions and recommendations: A higher indoor temperature than the current recommendation of 21 °C should be considered when calculating. Use of standard values for tap water should be made with caution, as these tend to be exaggerated. A manual ventilation supplement of 4 kWh/m², year has been proven to reduce deviations in heating requirements. Comparison between calculated and declared energy use should be made by individual measurement instead of total energy use. IMD (individual measurement and billing) provides, in addition to energy savings, a more reliable follow-up. / Av hela Sveriges energikonsumtion står byggsektorn för cirka 40 %, där bruksskedet är dominerande med cirka 80 % av den totala energiförbrukningen under byggnadens livscykel. Arbetet kring att minska sektorns energibehov pågår,och kravet på minskad energianvändning i byggnader ökar. Som ett led i arbetet har Boverket sedan 2006 ställt krav på högsta tillåten energianvändning förbyggnader. Vid projektering ska därför en energiberäkning göras för att säkerställa att byggnaden uppfyller gällande krav. Verkligheten är mer komplex än vad som kan simuleras i ett energiberäkningsprogram, och dessa tenderar ofta att underskatta byggnaders energianvändning. Examensarbetet syftar därför till att studera och analysera avvikelser mellan beräknad och faktiskt energianvändning för nybyggda flerbostadshus. Totalt har fyra fastigheter, färdigställda mellan 2007 och 2009, i Stockholm, Göteborg och Jönköping studerats. Examensarbetet är gjort i samarbete med Riksbyggen, som har byggt och förvaltar de studerade fastigheterna. Fastigheterna har beräknats i programmen Enorm 2004 och VIP+ 5.2, och församtliga redovisas en högre energianvändning än beräknat. Avvikelser är dock små, mellan 1 % och 8,6 %, för den totala energianvändningen med undantag för en fastighet som har 22 % högre användning än beräknat. Däremot finns stora skillnader för enskilda mät värden. Störst är avvikelserna för uppvärmning, där beräkningarna underskattade denna med upp till 50 %. Anledningar till avvikelse är underskattad rumstemperatur och att ingen hänsyn till vädring och kulvertförluster tagits vid beräkning. För tappvarmvatten gäller däremot det omvända då detta överskattades i beräkningar med upp till 57 %. En anledning är höga schablonvärden vid beräkning. Hela avvikelsen behöver dock inte bero på missbedömning och felberäkning i projektering, utan fel kan dock också uppstå när separat mätning av tappvarmvatten saknas och en bedömning måste göras av varmvattenandel av total vattenförbrukning. Resultatet ligger till grund förföljande slutsatser och rekommendationer: En högre innetemperatur än dagens rekommendation om 21 °C bör övervägas vid dimensionering. Användning av schablonvärden för tappvarmvatten bör göras med försiktighet, då dessa tenderar att vara för stora. Ett vädringstillägg på 4 kWh/m², år har visat sig minska avvikelser i uppvärmningsbehov. Jämförelse mellan beräknad och deklarerad energianvändning bör göras per mätslag istället för total energianvändning. IMD (individuell mätning med debitering) ger, förutom energibesparing, en mer tillförlitlig uppföljning.

Syfte: Idag står bygg- och fastighetsbranschen för stora delar av samhällets totala energianvändning och majoriteten av den energi som byggbranschen förbrukar används under bruksskedet. Då besparingar inom detta område skulle vara av stort ekonomiskt och ekologiskt värde är det viktigt att redan i projekteringsskedet få en rättvis bild av hur en byggnads energianvändning kommer att se ut. Idag utförs beräkningar för att se så att en byggnads specifika energianvändning uppfyller de krav som finns, problemet är att dessa beräkningar allt för sällan stämmer överens med hur den verkliga energiförbrukningen sedan ser ut. Syftet med arbetet är att minska skillnaden mellan beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning när det gäller enfamiljshus, samt hitta ett effektivt sätt att samla in data kring verklig energiförbrukning från kunder. Målet med arbetet är att utreda varför beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning skiljer sig åt samt att effektivisera insamlandet av data kring verklig energiförbrukning från kunder. Metod: Metoderna som har använts är huvudsakligen kvantitativa, med inslag av kvalitativa metoder. Fallstudier och litteraturstudier har utförts, samt dokumentstudier, enkäter och beräkningar. Resultat: De boendes vanor spelar stor roll i hur stor den specifika energiförbrukningen blir och ju noggrannare dessa vanor undersöks och används i beräkningarna desto närmare kommer beräkningarna och verkligheten komma varandra. Att följa upp verklig energiförbrukning och kontrollera utförda beräkningar i projekteringsskedet kommer också leda till noggrannare resultat. Denna uppföljning skulle kunna ge underlag som minskar felen som blir i beräkningarna i framtiden. Uppföljningen skulle enkelt kunna genomföras genom de tekniska hjälpmedel som finns på dagens marknad, genom att skicka ut formulär till de boende eller genom att behörig personal åker ut och utför de avläsningar som behövs. Konsekvenser: För att få en tydligare bild från början är följande aspekter viktiga att ta sig an: 1) Undersöka de boendes vanor i större utsträckning och inte enbart använda sig av de schablonvärden som används i beräkningarna idag. 2) Kontrollera de beräkningar som utförs. 3) Följa upp energianvändningen i de hus som projekteras för att jämföra med den energianvändning som beräknats under projekteringen. Dessa åtgärder kräver större resurser än vad som används idag, men då kraven på den specifika energianvändningen kommer att skärpas i framtiden är dessa resurser väl investerade för att de bostäder som produceras ska klara dessa krav. Resursinsatsen kommer även att vara störst i början innan rutiner skapats kring det som ska göras. Begränsningar: Denna rapport inriktar sig enbart mot enbostadshus, för att kunna utföra jämförelser på lika villkor, med ungefär samma storlek samt enbostadshus uppvärmda med frånluftsvärmepump från NIBE. Byggnadens beståndsdelar och dess Uvärden kommer inte att kontrolleras.

This diploma work has been carried out in collaboration with the building contractor Sh Bygg Fastighetsutveckling AB in Uppsala with the intention to investigate how the height of a building affects various energy aspects such as transmission losses, infiltration, and the specific energy usage. Three different reference objects have been studied. The reference objects have been simulated for four different heights in the calculation program VIP-Energy. The results show that an increase in floor number can lead to both advantages and disadvantages. As the number of floors increases, transmission losses per square meter floor area decreases. However, as the height of the building increases, the reduction rate decreases. The infiltration on the other hand shows signs of reduction in the beginning only to increase later on as the building gains height. At the same time, the differences in the specific energy usage are very marginal. In a building with a lot of internal heat production along with an active cooling system, this value can increase in accordance to the height of the building, while it can instead decrease in a residential building with no active cooling system. The greatest energy savings due to the increased number of floors can be achieved on the lower levels. The higher the building, the lower the observed differences become. However, this may vary for different buildings. From an energy perspective; there are no golden rules as to what are the ideal numbers of floors. Multiple parameters determine the most optimal height for a building. Therefore, every construction should be studied individually to establish its most energy efficient design. / I Sverige går cirka en tredjedel av all värmeenergi till uppvärmning av byggnader. Detta gör att bostadssektorn är ett område som har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Sh Bygg Fastighetsutveckling AB och har haft som mål att undersöka hur en byggnads höjd påverkar olika energiaspekter som transmissionsförluster, luftläckage och specifik energianvändning. Med hjälp av Sh Bygg har ett referensobjekt valts utifrån ett arkitektförslag. Byggnadens komponenter har sedan valts ut för att motsvara en modern energieffektiv byggnad. För att kunna se om verksamhetstypen har någon betydelse i frågan, har förslaget även simulerats som en kontorsbyggnad. Ytterligare ett tredje fiktivt objekt har simulerats för att se vad en enklare geometri samt mindre glasandel ger för resultat. De tre objekten har sedan simulerats i fyra olika våningshöjder i beräkningsprogrammet VIP-Energy. Resultaten visar att ett ökat antal våningar kan innebära både för och nackdelar. Transmissionsförlusterna per kvadratmeter Atemp minskar i samband med att våningsantalet ökar. Minskningen avtar sedan i takt med att byggnaden blir högre. Luftläckaget däremot visar på en minskning i början för att sedan öka då byggnaden blir högre. Samtidigt är skillnaderna i den specifika energianvändningen väldigt marginella. I en byggnad med hög internvärme och ett aktivt kylsystem kan detta värde öka då byggnaden blir högre medan det kan minska i en vanlig bostad. De största energibesparingarna på grund av ökat antal våningar görs på de lägre våningarna, då byggnaden blir högre minskar de observerade skillnaderna. Dock kan detta skilja sig mellan olika byggnader. Det finns således inget ”recept” för vad som är rätt våningsantal ur energisynpunkt. Det är en rad olika parametrar som avgör den optimala höjden för en byggnad. Varje konstruktion bör därför studeras som ett enskilt fall för att ta reda på vilken som är den mest energieffektiva lösningen.

Detta examensarbete utfördes våren 2015 på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjälpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mål för fastighetsbeståndets specifika energianvändning år 2050, utföra en omvärldsanalys av andra landstings energianvändning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. Målet 2050 har bestämts utifrån planerade åtgärder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbättringar på byggnader med höga U-värden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjälp från Sweco Systems AB i Umeå. Resultatet visade på att landstinget kan nå en specifik energianvändning på 215 kWh/m2 till år 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvändningen med 23 % jämfört med år 2009. Då 2050 är så pass långt fram i tiden och det finns stora möjligheter för teknikutveckling och ytterligare energibesparande åtgärder kan detta mål höjas till 30 %, motsvarande 196 kWh/m2. Eftersom specifik energianvändning inte ger en rättvis bild av hur effektivt energin nyttjas har även nyckeltalen specifik energianvändning per vårdtillfälle och specifik energianvändning per länsinvånare analyserats.

Syfte: Den 1 januari 2022 avser regeringen att införa lagkrav på att alla byggnader sombygglov söks för ska klimatdeklareras. Detta lagförslag är ett försök från regeringen attstyra byggsektorn emot att minska klimatpåverkan vid uppförande av nybyggnationer.Lagförslaget är även ett bidrag till att försöka uppnå Sveriges långsiktiga utsläppsmål.Målet är att identifiera hur småhustillverkare kan förbättra sin kompetens gällandeklimatdeklarationer för att tillförlitligheten av klimatdeklarationers resultat skaförbättras. Metod: Den forskningsmetod som använts i studien är en fallstudie. Med hjälp av detre datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentstudie och intervju har empiriinsamlats för att kunna besvara målet. Resultat: Resultatet av studien visar att det vid uppförande av en klimatdeklarationkrävs en tydlig mängdning av material för byggnadens klimatskal, bärande konstruktionoch icke-bärande innerväggar. Ett passande beräkningsverktyg måste väljas ochkunskap om hur beräkningsprocessen görs måste införskaffas. I denna studierekommenderas beräkningsverktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM1.0,då det är lätthanterligt. Studien visar även att val av data vid beräkningen är heltavgörande. Därför är datakvalitéten en faktor som är avgörande förklimatdeklarationers trovärdighet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det kommer krävas en tydlig mängdning av materialsamt att specifik data används vid beräkning för att uppföra en trovärdigklimatdeklaration. Vid användning av generisk data kommer de olika produktvalen isamma materialgrupp vara betydelselösa och Boverket har i detta fall misslyckats medsyftet med klimatdeklarationer, att stimuleras till att välja material med lågklimatpåverkan. Därmed krävs det att småhustillverkarna har kompetens kring vad bradatakvalitét innebär. Begränsningar: Studien har endast fokuserat på industriella småhustillverkare ochfallstudien har gjorts i samarbete med endast ett företag. Arbetet har även fokuserat påendast ett skede i en klimatdeklaration, produktskedet, även kallat A1-A3. Då studiengjordes under en pandemi kunde inga platsbesök göras, vilket i vissa fall begränsadetrovärdigheten i datainsamlingen.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur en byggnadsutformning påverkar den specifika energianvändningen. Det gjordes genom att simulera olika modeller av en förskola i IDA ICE. Underlaget för studien var förskolan Teleskopet som befann sig i stadsdelen Tavleliden i Umeå som illustrerades av modeller i IDA ICE för att sedan göra energibalansberäkningar. Fyra modeller med olika formfaktorer byggdes i IDA ICE. Ett enplanshus, ett tvåplanshus, ett treplanshus och ett fyrplanshus simulerades för att sedan bestämma hur formfaktor i förhållande till den specifika energianvändningen varierade. Modellerna som simulerades i IDA ICE behövde ha identiska brukarindata för att bara formfaktor skulle ändras. Således användes Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår(BEN 2),Boverkets föreskrifter om ändring i boverkets byggregler (2011:6) -föreskrifter och allmänna råd; bfs 2020:4(BBR 29) och Umeå tekniska anvisningar från Umeå Kommun fastighet. Generellt sett visade det sig att enplanshus hade högre formfaktor jämfört med de andra modellerna. Studien visade att från en formfaktor på 2.4 till en formfaktor på 0.9 minskade den specifika energianvändningen med 4.9[ kWh/m2,år ]. Från samma studie kunde man också visa att om man ökade persontätheten från [ 0.33pers/m2,Atemp ] till [ 0.5pers/m2,Atemp ] kunde man spara 5.3[ kWh/m2,år ] på den specifika energianvändningen. Sammanfattningsvis är val av byggnadsutformning och persontäthet viktigt för att avgöra energiprestanda på byggnaden. Studien visar att ju lägre formfaktor samt högre persontätheten i en och samma byggnad påverkar byggnadens energianvändning med en total minskning på 5.3[ kWh/m2,år ]. / The purpose of the thesis project was to investigate how a building design affects it specific energy use. This was done by simulating different models of one preschool in IDA ICE. The basis for the study was the preschool Teleskopet which was located in the district Tavleliden in Umeå which was illustrated by models in IDA ICE and then make energy balance calculations.Four models with different form factors were built in IDA ICE. A single-storey house, a two-storey house, a three-storey house and a four-storey house were simulated to then determine the form factor in relation to the specific energy use varied. The models simulated in IDA ICE needed to have identical user data so that the form factor would change.The National Board of Housing, Building and Planning’s regulations on changing the board of directors were used, regulations and general guidelines (2016: 12) on the determination of the building energy use during normal use and a normal year (BEN 2), the National Board of Housing, Building and Planning’s regulations on changes in the National Board of Housing, Building and Planning’s building regulations (2011: 6) regulations and general guidelines; bfs 2020: 4 (BBR 29) and Umeå technical instructions from Umeå Municipality property were taken into consideration.In general, it turned out that single-storey houses had a higher form factor compared to those other models.The study showed that from a form factor of 2.4 to a form factor of0.9 it reduced the specific energy consumption by 4.9[ kWh/m2,year ]. The same study also showed that if one increased the person density from [ 0.33pers/m2,Atemp ] to [ 0.5pers/m2,Atemp ] resulted in a decrease of 5.3[ kWh/m2,year ] on the specific energy use. In conclusion,the choice of building design and person density is important to determine the energy performance of the building. The study showed that the lower the form factor and the higher the density of persons in one and the same building were, had an effect on the building’s energy use by one total reduction of 5.3 [ kWh/m2,year].

Bakgrund: Värmepåverkan vid magnetkameraundersökningar är ett känt fenomen som påverkar patienterna och temperaturmätningar kan vara missvisande. Antalet undersökningar ökar, fler patienter med och utan implantat kommer för diagnostisering, detta kräver att personalen har bra rutiner och kunskap för att förhindra brännskador. Syftet: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar uppvärmning av patienten vid magnetkameraundersökningar. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där elva artiklar inkluderats. Resultat: Tre kategorier har identifierats: tekniska aspekter, riskgrupper och bristande rutiner. Resultatet visar att det totala SAR-värdet inte är tillförlitligt vilket kan öka risken för lokala brännskador, i synnerhet för riskgrupper som har ökad risk för uppvärmning. I händelse av att röntgensjuksköterskan inte väljer rätt anpassat protokoll vid en undersökning finns det risk för ökad uppvärmning samt att positioneringar av patient, spole och kablar är viktigt för att förhindra brännskador. Ett bra teamarbete, kommunikation och kunskap om uppvärmning vid magnetkameraundersökningar leder till ökad patientsäkerhet. Slutsats: Studiens resultat visar att uppvärmningen har en stor betydelse på magnetkameraundersökningar och att adekvat mätutrustning ska användas. Uppvärmningen kan minskas genom olika omvårdnadsåtgärder som kan vara att inte bädda in patienten samt öka styrkan på fläktar i magnetkameran.

Syftet med denna studie är att med fokus på språkstörning och läs- och skrivlärande undersöka hur pedagoger ser på begreppet språkstörning, samt vilka erfarenheter de har vid undervisning av elever med språkstörning. Studien handlar om elevens utveckling när de hamnar i den situationen där en eventuell språkstörning kan bli ett hinder i språk-, läs- och skrivlärandet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på fyra olika skolor inom samma kommun. Informanterna har ingått i ett arbetslag som har erfarenhet av elever med språkstörning. De områden som valts att fokusera på är läs- och skrivlärande processen, metoder och arbetssätt och lärmiljön. Som teoretisk utgångspunkt används det sociokulturella perspektivet där kommunikation och språkanvändning är centrala begrepp, dessa begrepp utgör länken mellan barnet och omgivningen. Resultaten är uppdelade under områdena: begreppet språkstörning, metoder och arbetssätt, pedagogers erfarenheter, lärmiljön, pedagogiska utmaningar och framgångsfaktorer. Dessa områden har sedan sammankopplats i diskussionen med den forsknings- och litteraturgenomgång som genomförts. Resultatet visar att begreppet språkstörning innefattar många olika områden och används inte alltid i rätt syfte. Arbetslagen utgår alltid från flera metoder och arbetssätt, de provar sig fram och utgår från elevens behov. Viktiga aspekter i lärmiljön är att använda tydlighet, struktur, ett gemensamt förhållningssätt, fasta rutiner och att alltid ha ett mål att vara flera vuxna i klassrummet. Pedagogiska utmaningar innebär att kartlägga elevens behov för att sätta in rätta åtgärder. En språkstörning hos en elev kan yttra sig på olika vis vilket innebär behov av stöd inom flera områden.

<p>Molecular chaperones help many proteins in the cell reach their native conformation. The mechanism with which they do this has been studied extensively, but has not been entirely elucidated. This work is a continuation of the study done by Laila Villebeck et al. (2007) on the conformational rearrangements in the eukaryotic protein actin in interaction with the eukaryotic chaperone TRiC. In this study the intentions were to analyze the protein MreB, a prokaryotic homologue to actin, when interacting with the prokaryotic chaperone GroEL. The purpose was to investigate if the mechanisms of GroEL and TRiC are similar. The analysis of the conformation of MreB was to be made through calculations of fluorescence resonance energy transfer (FRET) between two positions in MreB labeled with fluorescein. A MreB mutant was made through site-specific mutagenesis to enable labeling at a specific position. Another single mutant and a corresponding double mutant needed for these measurements were avaliable from earlier studies. The results from fluorescence measurements on these mutants indicated that the degree of labeling was insufficient for accurate determination of FRET. Suggestions are made on improvements of the experimental approach for future studies.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas som en stressfylld situation av patienten och kan orsaka känslor av oro och ångest. Preoperativ oro kan påverka patienten fysiskt genom att bland annat ge förhöjd hjärtrytm och ökad smärta i det postoperativa skedet. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av preoperativ omvårdnad inför elektiv kirurgi på sjukhus. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie valdes som metod och sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar, vilka granskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet delades in i 3 olika kategorier: <em>Individuell information, Kontinuitet</em> samt <em>Tillitsfull relation</em>. I resultatet framgick att patienterna uppskattade ett preoperativt samtal med sjukvårdspersonalen då detta gav möjlighet till kommunikation. Tydlig och tillfredställande information hjälpte patienterna att känna sig lugnare samt lindrade oro och ångest En del patienter upplevde att det fanns brister i informationen och att den då kunde upplevas som skrämmande. Vidare framkom att patienter som blev omhändertagna enligt den ”perioperativa dialogen” upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. <strong>Slutsats:</strong> Patienterna betonade vikten av kommunikation och dialog med sjuksköterskan och uttryckte en önskan att inte bli lämnade ensamma. För att uppfylla patienternas behov och önskemål krävs mer tid och resurser.</p>