No description available.

Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod. Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård.   Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.   Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med flera olika etniska grupper. I sjukvården möter sjuksköterskor patienter med olika bakgrunder och som talar andra språk. För att kunna erbjuda vård som har fokus på patienten behöver sjuksköterskan etablera en dialog med patienten. Patienten måste få möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, lidanden och tankar. Men på grund av den potentiella språkbarriären kan kommunikationen utebli eller försvåras. En rekommenderad kommunikationsstrategi för att övervinna språkbarriärer är genom formell tolkning. För närvarande finns det dock ett begränsat antal formella tolkar och detta gör att utbudet av tolkarna möter inte efterfrågan. Det innebär att sjuksköterskan inte alltid kan ordna en tolk. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan kommunicera med patienter när språkliga hinder föreligger. Studien bygger på en litteraturöversikt som innehåller tio vetenskapliga artiklar. I resultatet beskrivs hur sjuksköterskan kan övervinna språkbarriärer. Den formella tolken är det första alternativet och bidrar till god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. Andra sätt att överkomma språkbarriär frågan var genom användning av flerspråkig personal och informella tolkar som vänner och släktingar till patienten. Både formella tolkar och flerspråkig personal bidrar till flera fördelar. Däremot att låta anhöriga tolka innebär för det mesta nackdelar. Betydelsen av icke-verbala uttryck samt att ta tid och behovet av att förstå kulturella bakgrund framhävs som viktig för att övervinna språkbarriärer. I diskussionen betonas att sjuksköterskor behöver utbildning i tolkninganvändning och formella tolkar behöver utbildning i medicinska termer. Informella tolkar bör undvikas, men flerspråkig personal och kulturella kompetens är viktiga tillgång till multikulturell vård.

Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader. Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter i bredare utsträckning patienter som talar ett annat språk. Tidigare forskning visar att kommunikation kan påverka patienters välbefinnande och säkerhet. Patienters delaktighet i vården kan försvåras vid en språkbarriär. Patienters förmåga att uttrycka sina behov kan försvåras men användning av kroppsspråk och tolk kan underlätta för en kommunikation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Det framkom två teman i resultatet ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald”. Sjuksköterskor uppgav att vården var beroende av en fungerande kommunikation. Sjuksköterskor hade svårigheter att utföra vård när det inte fanns ett gemensamt språk och en fungerande kommunikation. De använde sig av olika tillvägagångssätt för att få en förståelse för patienter och deras behov. Patienter med en annan språklig bakgrund hade många gånger även en annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskors tillvägagångssätt möjliggjorde för en kommunikation men visade sig inte vara optimala. Olikheter i språk medförde svårigheter i vårdandet. Även de kulturella behoven som uppmärksammades med ett annat språk behövde tillgodoses och det krävdes därför mer av sjuksköterskor.

Bakgrund: Människor lämnar sina hemländer av olika anledningar, framförallt krig. Sverige har genom invandring blivit ett mångkulturellt land med uppemot 200 olika språk. Brister i kommunikationen kan komma och försvåra vårdandet av patienterna, speciellt vårdandet av de som kommer ensamma. Problemformulering: I mötet med patienterna behöver sjuksköterskorna kunna föra en konversation för att kunna identifiera vad patienterna behöver hjälp med. I de patientmöten där patienterna har begränsade språkkunskaper försvåras insamlingen av väsentlig information. När sjuksköterskorna inte får den information som behövs finns det en risk att patienterna inte får adekvat vård. Det är därmed viktigt att identifiera vilka strategier sjuksköterskorna använder sig av för att överkomma språkbarriärer. Syfte: Att skapa en överblick över kunskapsläget av sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter vid språkbarriärer. Metod: En allmän litteraturöversikt. Resultat: Tre teman identifierades: Sjuksköterskornas erfarenheter av att inte tala samma språk som patienterna, Sjuksköterskornas erfarenheter av att samarbeta med formella tolkar och anhöriga och Sjuksköterskornas egna tillvägagångssätt för att kommunicera med patienterna. Slutsats: Tillit, formella tolkar, anhöriga samt verbal och icke-verbal kommunikation har en stor inverkan på vården där språkbarriärer finns.

Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för hur ledare främjar god kommunikation för att stärka laganda inom en mångkulturell arbetsgrupp. Metod: Metoden som används utgår från en ontologisk ståndpunkt i konstruktionismen och byggs även på en epistemologi i hermeneutiken. Det är en kvalitativ undersökning som genomförs genom triangulering med semistrukturerade intervjuer, deltagande observation och textanalys. Den insamlade datan från intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och datan från den deltagande observationen analyseras under tiden som observationen genomförs.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare använder transformerande och karismatiskt ledarskap för att stärka kommunikation och främja laganda i mångkulturella arbetsgrupper. Det går däremot inte att urskilja en specifik ledarskapsstil som är optimal. Däremot dras slutsatsen att lagledare neutraliserar socialiseringsproblematiken genom direkt kommunikation av interpersonella föreställningar och principer för att på så sätt främja sammanhållningen i den mångkulturella arbetsgruppen. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om hur kommunikation kan hanteras av en ledare inom mångkulturella arbetsgrupper för att stärka laganda. Vidare har vi också funnit argument för att det finns en aspekt av kommunikationens roll för främjande av laganda som varit något dold inom den tidigare teorin. Begränsningar och förslag till framtida forskning: Som vidare forskning bör det genomföras studier med djupare undersökning av ledarskapsstilarna för att tydligare kunna framställa ett samband mellan ledarskapet och kommunikationens funktion. I denna studie har vi, baserat på lagledarnas självuppfattning, dragit slutsats om vilka ledarskapsstilar som influerar lagledaren och följaktligen inte gjort en fullständig kategorisering.

Migration har alltid funnits men har ökat mer och mer på senare tid vilket lett till ökade krav på anpassning av kommunikation i vården. Sjuksköterskans fyra huvudansvar såsom att främja hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsa och lindra lidande kan försvåras och förhindras av eventuella språkbarriärer. För att svara till studiens syfte har studiedesignen systematisk litteraturöversikt använts. I aktuellt arbete har tio stycken kvalitativa artiklar valts ut från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier vilka därefter har kvalitetsgranskats. I artiklarna benades de två huvudtemana kommunikationssvårigheter och tolkbruk ut. Konsekvenserna av kommunikationssvårigheter visar sig kunna resultera i felbehandling av patienter, ökade kostnader samt bristfällig sekretesshantering. Personalen inom vården har också visat sig funnit på egna strategier som kan hjälpa dom i samtalet med patienterna. Detta leder in på det andra huvudtemat i resultatet vilket är hur olika tolkbruk kan se ut. I de flesta fall visar det sig att sjukvårdspersonal använder sig av den som är närmast till hands och kan kommunicera på aktuellt språk vilket då gärna blir kollegor, anhöriga och eller vänner. Kvaliteten på det tolkade samtalet är således skiftande beroende på vilket typ av tolk som används. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors, samt i viss mån övrig vårdpersonals erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål än ens egna samt eventuellt användande av tolk i dessa situationer. / Migration has always existed, but has increased more and more recently, which has led to increased demands for adaptation of communication in healthcare. The nurse's four main responsibilities such as promoting health, preventing illness, restoring health and alleviating suffering can be made more difficult and prevented by any language barriers. In order to meet the purpose of this study, the study design used is a systematic literature review. In the current paper, ten qualitative articles have been selected from the databases Cinahl, PubMed and Psychinfo according to specific inclusion and exclusion criteria, which have subsequently been quality checked. In the articles, the two main themes of communication difficulties and interpretation were pointed out. The consequences of communication difficulties can prove to result in malpractice of patients, increased costs and inadequate confidentiality management. The healthcare staff has also found their own strategies that can help them in talking to patients. This leads to the second main theme of the result, which is how different interpretations can be seen. In most cases, it turns out that healthcare professionals make use of the closest person whom is able to communicate in the current language, which often is a colleague, a relative and or a friend. The quality of the interpreted conversation is varied depending on the type of interpreter at hand. The purpose of the literature study was to elucidate nurses, and to some extent the experience of other nursing staff in communicating with patients with other native language than their owns as well as the use of an interpreter in these situations.

Bakgrund: Migration leder till att personer med olika bakgrund och kulturella tillhörigheter möts och skapar ett mångkulturellt samhälle där olika språk talas. Språk har stor betydelse för kommunikation och när olika språk talas kan språkbarriärer uppstå. Språkbarriärer upplevs utmanande i vården eftersom det begränsar och försvårar kommunikation och kan därmed hindra god vård.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som talar annat språk än sjuksköterskan.  Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Sjuksköterskor beskriver olika utmaningar och strategier när de vårdar dessa patienter. Det presenteras i fem kategorier och elva subkategorier. Kategorierna är: Effekter av bristande kommunikation, Behov av kompetensutveckling, Krav på förändrad organisation, Använda tillgängliga resurser som stöd och Egna strategier för att överbrygga språkbarriärer.  Konklusion: Fungerande kommunikation är avgörande för att ge säker vård. Sjuksköterskor kan känna sig otillräckliga när de vårdar patienter som talar annat språk. Organisationen behöver därför utveckla tydliga riktlinjer och hjälpverktyg för att stötta sjuksköterskor att hantera språkbarriärer i vården. / Background: As a result of migration, people with different backgrounds and cultural affiliations meet and create a multicultural society where different languages are spoken. Language is important for communication and when different languages are spoken, language barriers may arise. Language barriers are perceived as challenging in healthcare because they limit and complicate communication and might therefore become an obstacle to good healthcare.  Aim: To highlight the experiences of nurses when meeting patients that speak another language than the nurse.   Methods: Literature study based on eight qualitative articles which was searched in the databases Cinhal, PubMed and PsycInfo. The analysis was conducted using Friberg’s five step model.  Results: Nurses describe different challenges and strategies when caring for these patients. This is presented in five categories and eleven subcategories. The categories are: Impacts of a deficient communication, Need for competence development, Requirements for changed organization, Using available resources to facilitate communication and Strategies for bridging language barriers.  Conclusion: A crucial factor in providing safe care is functioning communication. Nurses may feel inadequate when caring for patients who speak another language. Therefore, the organization needs to develop clear guidelines and tools to support nurses dealing with language barriers within nursing care.

Bakgrund En ökad globalisering har orsakat ett mer mångkulturellt Sverige. Behovet av sjukvård harökat mer och mer och oavsett var i världen man är född eller vilka språkkunskaper man har såhar alla i Sverige lika stor rätt till sjukvård som inte kan vänta. Detta gäller svenskamedborgare men även turister, asylsökande personer samt irreguljära migranter. När patienteroch vårdpersonal saknar ett gemensamt språk kan språkbarriärer uppstå och orsaka ett hinder idet vårdande mötet. Syfte Att beskriva vuxna patienter upplevelse av språkbarriärer vid ett vårdande möte. Metod En litteraturöversikt med 13 kvalitativa, en kvantitativ och en studie där mixad metod haranvänts. Datainsamling gjordes med hjälp av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.En integrerad analys användes för analys av artiklarna. Resultatet sorterades sedan in i olikateman och underteman.ResultatDet framkom tre huvudteman, vilka var ”Behov av tolkning”, ”Språkbarriärers negativainverkan på informationsutbyte” och ”Upplevelse av diskriminering”. De underteman somframkom var ”Svårigheter att använda professionell tolk” och ”Svårigheter att användaanhöriga som tolk” och otillräcklig information som hinder i att ta hälsobeslut. Slutsats Med kunskap om patienters upplevelse av språkbarriärer vid vårdande möte, kan sjukvårdenutvecklas och bli tryggare för patienter som inte talar det dominerande språket. Detta kan varaviktigt vid vårdande möte mellan patienter och sjuksköterskor. Således bör sjuksköterskorsträva för att övervinna språkbarriärer och därmed öka patientens delaktighet.