Bakgrund: Många länder i världen kan betraktas som mångkulturella vilket leder till att många olika språk möts inom vården och behovet av tolkar ökar. Att ha en tredje part i ett samtal kan eventuellt leda till komplikationer såsom missförstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att studera uppfattningar och erfarenheter av kommunikation genom anställd tolk och möjliga konsekvenser för vården. Metod: Litteraturstudie baserad på fem kvantitativa och åtta kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Det framkommer tydligt att det finns mycket att förbättra när det kommer till att kommunicera med hjälp av tolk. Både patienter och vårdpersonal uttrycker ett tydligt missnöje och beskriver negativa erfarenheter med de anställda tolkar de varit i kontakt med. De negativa erfarenheter som uttrycks starkast är bland annat tolkars bristande kunskaper inom språk och medicinsk terminologi, samt vårdtagares bristande förtroende för de tolkar de varit i kontakt med. Slutsats: Användandet av tolk inom vården gör relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal mer komplicerad. Allt som sägs måste gå igenom en tredje part och för att detta ska fungera krävs ett bra samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk. Svårigheter som uppstår är misstro mot tolken angående översättning, kompetens och tystnadsplikt, vilket leder till att vårdtagaren undanhåller information. Även missförstånd och felöversättningar uppstår som får konsekvenser för både patient och vårdpersonal. För att vårdtagaren skall kunna få en god vård krävs det en ökning av auktoriserade och kompetenta tolkar. / Background: Many countries around the world are today multi-cultural which means that many different languages are being used in health care. This leads to an increased need for interpreters. The use of a third party in a conversation may lead to complications such as misunderstanding. Objective: The objective of this study is to examine experiences and perceptions of communicating through an interpreter and possible consequences for the health care. Method: Literature study based on five quantitative and eight qualitative original articles from the databases PubMed and Cinahl.   Results: The results reveal that there clearly is a lot to improve regarding communication through an interpreter. Both many patients and providers express dissatisfaction and negative experiences with the interpreters they have been in contact with. The negative experiences which are most common and expressed the strongest include interpreters lack of knowledge in language and medical terminology, as well as lack of trust in the interpreters they have met. Conclusion: The use of interpreters in health care makes the relation between patient and provider complicated. Everything wanted to be said needs to go through a third party and for this to work properly everyone included need to cooperate. Difficulties that may appear if the three parties cooperate poorly includes misunderstandings and misinterpretation, but also lack of trust towards the interpreter regarding translating correctly, competence and confidentiality. Because of all this the patient may withhold important information from the provider which affects the healthcare provided. For the patient to be able to receive good and reliable healthcare more authorised and competent interpreters are needed.

Bakgrund: Sveriges befolkning ökar i takt med den ökade invandringen. Under 2015 togs ca 130 000 invandrare emot och det ställer sjukvården inför en utmaning i och med att fler patienter med annat ursprung söker sig till sjukvården. För att sjuksköterskan ska kunna skapa ett fungerande samtal och en tillitsfull relation till patienten måste kommunikationen kunna uppfattas av alla som är inblandad i den. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient när man inte talar samma språk. Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 13 kvalitativa artiklar samt en mixad studie. Resultat: Litteraturöversikten belyser professionella tolkar som till största del främjade liksom sjuksköterskans kulturella kompetens och empati för andras kultur som beskrevs vara betydelsefullt. Icke-verbal kommunikation användes för att skapa en kommunikation som ansågs vara begriplig för patienten. Bristande språkliga kunskaper från tolken sida gav missuppfattningar i kommunikationen, något som jämfördes med att använda anhöriga som tolkar. Mer utbildning inom kultur önskades också från sjuksköterskor. Diskussion: Tolkar ansågs vara en bidragande faktor till att patientsäkerheten höjdes. Detta tack vare att sjuksköterskor genom tolken kunde försäkra sig om att informationen de givit patienten kommit fram korrekt sätt. Kulturell kompetens ansågs också bidra till en större förståelse för patienten. Slutsats: Denna litteraturstudie är av betydelse för att veta som kan främja och förhindra en god kommunikation. Det bör erbjudas mer utbildning om andras kultur. Framtida forskning bör fokusera på vad som kan underlätta den ytterligare. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Bakgrund: I dagens mångkulturella samhälle är det vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården att sjuksköterskan och patienten inte talar ett gemensamt språk. Detta kan vara vanligt när sjuksköterskan möter patienter som nyligen har immigrerat till ett land. Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt, därför är det av intresse att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvården där ett gemensamt talat språk saknas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna användes William et al. (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av analysmetod användes för att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Resultatet i studien mynnade ut i tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorier som framkom var Fördelar och nackdelar med tolkanvändning, Strategier vid icke- verbal kommunikation samt Otillräcklig utbildning och kunskap. De sju underkategorier som framkom var Auktoriserad tolk, Anhöriga som tolk, Personal som tolk, Kroppsspråk, Tekniska hjälpmedel, Önskan om mer utbildning och Behovet av kunskapsutveckling. Slutsats: Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Det finns ett behov av att förbättra situationerna som kan uppstå när sjuksköterskan möter dessa patienter. Detta kan förbättras genom att se till att ge sjuksköterskorna möjlighet till mer utbildning inom interkulturell vård och kommunikation.

Berggren, S & Olsson, S. Språkbarriärer i barnsjukvården. Sjuksköterskans erfarenhet av att möta barn och närstående med en annan språktillhörighet. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Tidigare forskning visar att det kan finnas svårigheter att skapa en god relation mellan sjuksköterskan, barn och dess närstående när de pratar olika språk. Sjuksköterskor i vuxenvården upplevde att språkbarriärer begränsade konversationen mellan sjuksköterskan och patienten, det försvårade även sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att möta barn och närstående som har en annan språktillhörighet inom barnsjukvården. Metod: I denna studie användes en kvalitativ induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på olika barnavdelningar inom Region Skåne. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Baserat på analysen erhölls fyra kategorier samt sju subkategorier. De fyra huvudkategorierna som identifierades var Indirekt kommunikation, Strategier för att optimera mötet, Känslor i mötet där det finns en språkbarriär och Vården påverkas av språkbarriärer. Konklusion: Sjuksköterskornas erfarenheter tydde på att barn som har en annan språktillhörighet inte fick samma förutsättningar för god vård. Det framkom även att språkbarriärer ledde till en högre arbetsbelastning för sjuksköterskorna.Nyckelord: Barn, barnsjukvård, intervjustudie, närstående, sjuksköterskans erfarenhet och språkbarriär. / Berggren, S & Olsson, S. Language barriers in pediatrics. The nurse’s experience of meeting children and their relatives speaking another first language. Master thesis. 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, department of Care Science, 2018.Background: Previous research indicates difficulties in establishing a good relationship between the nurse, children and their relatives when they speak different languages. Nurses in the adult care experienced that language barriers restricted the conversation between the nurse and the patient, which also complicated the nurse’s ability to provide good nursing care. Aim: The aim of the study was to describe nurse’s experience of meeting children and relatives with another first language in pediatrics. Method: A qualitative inductive approach was used in this study. Nine semi-structured interviews were conducted with nurses who worked at various children’s departments within Region Skåne. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Result: Based on the analysis, four categories and seven subcategories were obtained. The four main categories identified were: Indirect communication, Strategies to optimize the meeting, Feelings linked to encounters involving language barriers and The care is affected by language barriers. Conclusion: The nurses’ experiences indicate that children who had a different first language received poorer care. Moreover, language barriers led to a higher workload for the nurses.Keywords: Children, interview, language barriers, nurses’ experiences, pediatrics and relatives.

STRATEGIER SOM SJUKSKÖTERSKAN KAN ANVÄNDA FÖR GOD OMVÅRDNAD TROTS SPRÅKBARRIÄRER EN LITTERATURSTUDIE ERINA HRNJICMARIE NGUMHrnjic, E & Ngum, M. Strategier som sjuksköterska kan använda för god omvårdnad trots språkbarriärer. En litteraturstudie. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap,2018. Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för omvårdnadsarbete, vilket en sjuksköterska har huvudansvar för. Studier har kommit fram till att språkbarriärer försvårar omvårdnadsarbete och sätter patientsäkerhet i fara. Försvårad kommunikation kan leda till allvarliga konsekvenser inom vården. Syfte: Syftet är att utforska vilka strategier en sjuksköterska kan använda för att bedriva god omvårdnad och upprätthålla patientsäkerhet trots språkbarriärer.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie i två databaser Pub Med och CINAHL. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har genomgått manifest innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Verbala och icke-verbala kommunikationsstrategi. Verbala: formella tolk, informella tolk och förenklat talspråk. Icke-verbala: Kroppsspråk, tid och alternativa strategier och hjälpmedel. De verbala och icke-verbala strategier har använts, där formella tolkar ansågs bäst lämpade. Andra metoder hade också goda fördelar för att underlätta kommunikation. Konklusion: Utgångspunkt för god omvårdnad ska vara patienternas behov och önskemål. För att kunna överbrygga språkbarriärerna är det av stort vikt att sjuksköterska involverar patienten. Nyckelord: Kommunikation, Kvalitativ, Omvårdnad, Patientsäkerhet, Sjuksköterska, Språkbarriärer, Tolk. / STRATEGIES WHICH CAN BE USED BY THE NURSE TO PROVIDE A GOOD NURSING DESPITE LANGUAGE BARRIERSA LITERATURE STUDY.ERINA HRNJICMARIE NGUM Hrnjic E, &Ngum M. Strategies which can be used by the nurse to provide a good nursing care despite communication barriers. Degree project in nursing 15 credit point. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science,2018.Background: Communication is a prerequisite for nursing, in which the nurse bears the primary responsibility for the nursing care. Studies have found language barriers negatively impacted the rendering of good nursing care. This posed risks to patient safety as the communication channels between the nurse and patient were limited. As a result, it could lead to serious consequences in healthcare. Aim: To find out which strategies can be used by the nurse to deliver a good nursing care despite the presence of language barriers.Method: A systematic literature study was done using two databases, PubMed and Cinahl. Eleven qualitative scientific articles were found and later analysed using manifest content analysis.Results: Two main themes were identified: Verbal- and Non-verbal communication strategies. These two themes further resulted in three subcategories namely: professional interpreters, ad-hoc interpreters and simplified speech (Verbal Communication) respective body language, time and alternative strategies and tools (Non-verbal Communication).Conclusion: The major point of focus of good nursing care should be patient-centered care, whereby a holistic perspective is applied. Autonomy is also a vital aspect of healthcare, which can be only attained through communication. Therefore, it is of utmost importance to make sure that all barriers of language are either successfully managed or eradicated. Keywords: Communication, Interpreter, Language barriers, Nurse, Nursing, Patient safety, Qualitative.

Background: An increased migration in Sweden has led to language differences, which makes high demands on nurses’ communication skills. Previous research shows that language barriers are the main cause of communication difficulties, which could increase the risk of incorrect treatment or lack of care. Furthermore, it has been reported that nurses experience stress from not being able to communicate appropriately with patients. Studies have also shown that lack of communication limits the ability to create satisfactory relations with patients. Aim: The study aimed to highlight nurses’ experiences when encountering patients who do not speak Swedish. Method: A qualitative descriptive design was used in this study. Eight nurses all over Sweden participated and were individually interviewed. The data were abstracted into three themes using qualitative content analysis. Results: The results were abstracted and interpreted into three themes with seven subthemes; (1) A unifying force in the conversation (being dependent on an interpreter to be able to work, using relatives as an interpreter can be a risk), (2) Dare to stay when it gets difficult (creating a relationship takes time, wanting to understand the unspoken, not to give up until the patients understand), (3) A demanding assignment (to feel inadequate, to carry the responsibility is heavy but necessary). Conclusion: The nurses found it to be a complex task with several difficulties and responsibilities to encounter patients who do not speak Swedish. To have enough time, listening and trying to understand were important conditions in their work with the patients as well as having a cultural competence. However, strategies to overcome language barriers were identified, such as speaking slowly, using simple language, and using body language. / Bakgrund: En ökad migration till Sverige har lett till språkliga skillnader, vilket ställer höga krav på sjuksköterskornas kommunikationsförmåga. Tidigare forskning visar att språkbarriärer är den främsta orsaken till kommunikationsproblem som riskerar att leda till felaktig behandling eller brist på vård. Dessutom har det rapporterats att sjuksköterskor upplever stress över att inte kunna kommunicera med patienten. Studier har också visat att brist på kommunikation kan begränsa förmågan att skapa tillfredsställande relationer med patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter som inte talar svenska. Metod: En kvalitativ deskriptiv design användes i denna studie. Åtta sjuksköterskor deltog och intervjuades individuellt. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre teman. Resultat: Resultatet tolkades som tre teman med sju subtema; (1) En förenande kraft i samtalet (beroende av tolk för att kunna arbeta, att använda närstående som tolk kan vara en risk (2) Våga stanna kvar när det blir svårt (att skapa relation kräver tid, att vilja förstå det outsagda, att inte ge upp förrän patienten förstått (3) Ett krävande uppdrag (att känna otillräcklighet, att bära ansvaret är tungt men nödvändigt. Slutsats: Att möta patienter som inte talar svenska är en komplex uppgift med flera svårigheter, och som innebär ansvar. Att ta sig tid, lyssna och försöka förstå patienten är alla viktiga förutsättningar i mötet, liksom att ha kulturell kompetens. Strategier för att övervinna språkbarriärer kan användas, så som att tala långsamt, använda ett enkelt språk och använda kroppsspråk.

Bakgrund: Inom svensk vård idag möter personalen varje dag hinder. Kommunikation är en viktig del av omvårdnad och patienter behöver kunna kommunicera om sina upplevelser till sjuksköterskan. Språkliga barriärer anses som ett hinder till detta. Dessa barriärer är en frånvaro av kommunikation mellan personer som talar olika språk. Enligt svensk lagstiftning (SFS 2017:900) har alla som är i behov av tolk rätt att få det. Kultur är något annat som vårdpersonal möter ofta, begreppet kultur betyder att något delas av en grupp människor som har samma värderingar, tro, ritualer samt beteenden som reflekteras i hur de lever. Patienter upplever ofta att de är sårbara, maktlösa och frustrerade på sjukvården när barriärer finns.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund.  Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar identifierades genom databasen Medline via PubMed. Artiklarna har analyserats och tematiseras till litteraturstudien.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer påverkade vården. Sjuksköterskor ansåg även att det var svårt att bedriva kulturellt kompetent vård. Det var även svårt att lära sig och komma ihåg de kulturella preferenserna från varje kultur då det finns så många. Sjuksköterskorna själva kände sig oroliga över de kulturella situationerna som uppstår och hur de skulle hantera dessa. Tolkar används flitigt men sjuksköterskor talade om många faktorer som påverkar användningen. Andra typer av kommunikation i jämförelse med verbal kommunikation när tolk inte fanns tillgänglig visade sig vara bra.  Slutsats: I denna litteraturstudie har författarna kommit till resultatet att språkliga och kulturella barriärer på olika sätt försvårar omvårdnadsarbetet för yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visar att flera av de studerade artiklarnas deltagare enas om att kulturella och språkliga barriärer är något som påverkar vården. Som sjuksköterska vore det fördelaktigt med utbildning inom kulturer och de kulturella barriärer som de kan ge upphov till. I resultatet fann författarna även att sjuksköterskor ansåg detta vara ett svårt område att erhålla utbildning inom. / Background: In the Swedish health care system, the staff face obstacles every day. Communication is a crucial part of caring and patients need to be able to communicate their experiences to the nurse. Language barriers are considered one of these obstacles. Language barriers form an absence of communication between people who speak different languages. According to Swedish law (SFS 2017:900), people who are in need of interpretation have the right to get an interpreter. Culture is another phenomenon health care providers often face. The concept of culture means the sharing of values, faith, rituals and behaviors shared between people. This reflects on their way of life. Patients often experience vulnerability, the sense of powerlessness, and frustration directed to the health care phenomenon when barriers like these are present. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses’ experiences of caring for patients/families with a different linguistic/cultural background.                                             Methods: Descriptive literature review. 12 articles were identified through Medline via Pubmed. The articles have been analysed and themed in this literature review.                                Results: Nurses experienced that language barriers affected the care. Nurses also found it difficult to conduct culturally competent care. There were also difficulties with learning and remembering the cultural preferences of the many cultures. The nurses felt worried about the cultural situations that occur and how to handle these. Interpreters were frequently used, but nurses described many factors that interfere with the use of interpreters. Other ways of communication compared to verbal communication when no interpreter was available was proven to be of use.   Conclusion: In this literature review, the authors have come to the results that language- and cultural barriers affect registered nurses’ caring work in different ways. The results of this literature review showed that several of the included studies’ participants agree that cultural and language barriers affect the care. As a nurse, it would be advantageous to have access to education in different cultures and the barriers that emerge from them. The results also showed that nurses thought it was difficult to obtain education on this subject.

Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling. Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet. / Background: In 2018, more than 130 000 people migrated to Sweden. The big migration has affected the amount of languages spoken in Sweden. The literature describes that in Sweden, more than 150 languages are spoken. Furthermore, language is described as a fundament for individuals to express their experiences and feelings as well as an obstacle in communication between different parties. A big part of health care is constituted by communication, and 70 percent of all healthcare injuries are because of communication deficiencies. The nurse is obligated by law to provide information, which is adapted to the patient’s spoken language, and should work accordingly to person-centered care, in which the patient’s presuppositions and desires are considered. Aim: To describe the nurse’s experiences of language barriers in situations with patients in somatic care. Method: A literature review with a qualitative design, based on 14 scientific articles found in the two databases CINAHL and PubMed. Results: Three main categories were identified in the result. These main categories were the experience of time impact and workload, the experience of difficulties in providing good quality care and safe care, and the experience of challenges and competence development. Conclusion: Nurses’ experienced language barriers to complicate the provision of person-centered, excellent and safe care because language barriers caused difficulties to take part in the patient story, build a partnership, and to document. Positive experiences, such as individual competence development among the nurses are also described in the result.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis över 250 miljoner internationella migranter ivärlden. Utmaningen för mottagarländers hälso- och sjukvård är att överbryggaspråkbarriärer och säkerställa god kommunikation och säker vård i mötet medimmigranterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva immigranters erfarenheter av attanvända tolk inom vården. Metod: En litteraturstudie som utgår från 8 kvalitativa studier. Databassökningarnagjordes i Cinhal, PubMed och Scopus. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall.Analysen genomfördes med stöd av beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ’Olika typer av tolkning’, ’Tolk somverktyg’, ’Tolken som ett hinder’ och ’Begränsningar i organisationen’. Resultatet visade attimmigranter hade erfarenheter av både professionell- och icke professionell tolkning.Tolken var en länk mellan immigranten och vårdpersonalen, men tolksituationen kundeäven upplevas som negativt av immigranten. Tolkningen påverkades av begränsningar påorganisationsnivå av bristande tillgänglighet, bristande rutiner och otillräcklig kunskap. Konklusion: Litteraturstudien visade att tolk var ett bra verktyg för att brytaspråkbarriärer. Tillgång till en professionell tolk upplevdes som positivt av de flestaimmigranter. Familjemedlemmarna och tvåspråkig vårdpersonal agerade tolk när inteprofessionell tolk fanns tillgänglig. Rutiner och mer kunskap behövs om tolktjänster inomhälso- och sjukvården. / Background: Worldwide, about 250 million people are international migrants. In healthcare, the challenge is to bridge language barriers, ensure good communication and safecare in the meeting with immigrants. Aim: The aim of the literature was to describe immigrants' experiences of usinginterpreters in health care.Methods: This review was based on 8 studies using qualitative methods. The databasesCinhal, Pubmed and Scopus were used. The analysis was performed based on descriptivesynthesis. Results: The analysis resulted in four main categories: ‘Different types of interpretation’,‘Interpreter as a tool’, ‘The interpreter as an obstacle’ and ‘Limitations in the organization’.Immigrants had experience of both professional and non-professional interpretation. Theinterpreter was a link between the immigrant and the care staff, but the interpretationcould also be perceived as negative. The interpretation was influenced by limitations suchas lack of accessibility, lack of routines and insufficient knowledge. Conclusion: Interpreters in this study were a good tool for breaking language barriers.Access to a professional interpreter was perceived as positive by most immigrants. Thefamily members and bilingual care staff acted as interpreters when a professionalinterpreter was not available. Routines and more knowledge are needed about interpretingservices in health care.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.