The aim of this study was to examine and increase the understanding for how the nursing staff and unit managers in the municipality “Emmaboda” experience language barriers impact on their work and their opportunity to give equal care to the elder who do not master the Swedish language. Through the choice of qualitative method eight semi structured interviews have been held, two of these interviews were held with unit managers and six of these were held with nursing staff. The result has been analyzed on the basis of the qualitative analysis method, previous research and the concepts of inclusion and exclusion. The results show that the majority of the respondents experience that they can not give equal care to the elders regardless of which language the elders speak. The nursing staff experience also shows that the resources the municipality has in place is not enough to manage language barriers in elderly care. The result also shows that elders who do not manage the Swedish language are at risk of being affected by exclusion. Through Emmabodamodellen’s unique work, the municipality can in some ways promote the needs of the individual at the center and also promote inclusion. Our conclusion is that the right to equal care remains but it will take further more research to investigate which resources is needed to make it possible for the nursing staff to offer equal care, contribute to inclusion and counteract exclusion.

Title: The real estate agent’s creation of trust in customer meetings and the importance of communication in housing deals - A study that highlights language barriers in the real estate industry. Subject: Real Estate Science, Bachelor Thesis 15 credits Authors: Olivia Kultanen & Yasmine Osman Supervisor: Peter KarpestamDate: Spring term 2022 Aim: The aim of this study is to investigate how real estate agents create trust in customer meetings and what problems that can arise in the sales agreement between the broker and the seller, but also how brokers deal with difficult communication in terms of language barriers. Method: This study has applied a qualitative approach. The empiricism is based on six in-depth interviews with real estate agents who are operating in Sweden. Result & conclusions: The result shows that real estate agents create trust through clear feedback in their communication, but also how sincere and adaptable the agent is to the customer and his needs. The study establishes the approach of brokers when language barriers occur by being extremely clear, giving examples, shortening and using simple language in order for the message to reach the customer. The real estate agent adapts their language to the customer's conditions Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of how to bridge miscommunication in the real estate industry between active real estate agents and customers and the creation of trust in customer meetings. Finally, suggestions are presented over how real estate agents handle language barriers that have arisen. Suggestions for future research: As a suggestion, future research could investigate the customers perspective regarding the influence of trust on the choice of brokerage firm. A3comparison between a smaller brokerage firm and a larger one could be made to see if there are differences regarding the trust of the various businesses. From a customer perspective, do you have more trust in the large, well-known brokerage chain or the smaller brokerage firm in the local area? / Titel: Fastighetsmäklarens skapande av förtroende i kundmöten och kommunikationens betydelse i bostadsaffärer - En studie som belyser språkbarriärer inom fastighetsmäklarbranschen. Ämne: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hp Författare: Olivia Kultanen & Yasmine Osman Datum: VT 2022Handledare: Peter Karpestam Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur fastighetsmäklare skapar förtroende i kundmöten och vilken problematik som kan uppstå i förmedlingsuppdrag, samt hur fastighetsmäklare går tillväga för att hantera försvårad kommunikation i form av språkbarriärer. Metod: Föreliggande studie har applicerat en kvalitativ forskningsansats. Empirin är baserad på sex djupgående intervjuer med fastighetsmäklare som är verksamma runt omkring i Sverige. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att fastighetsmäklare skapar förtroende genom tydlig återkoppling i sin kommunikation, men även hur uppriktig och anpassningsbar mäklaren är efter kunden och dennes behov. Studien fastställer fastighetsmäklares tillvägagångssätt när språkförbistringar förekommer genom att vara väldigt tydlig, exemplifiera, korta ner och använda sig av enkelt språk för att budskapet ska nå fram till kunden. Fastighetsmäklaren anpassar sitt språkbruk till kundens förutsättningar. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till djupare förståelse kring hur man kan överbrygga misskommunikation inom fastighetsmäklarbranschen mellan verksamma mäklare och kunder samt vikten av skapande av förtroende i kundmöten. Slutligen presenteras förslag över hur1fastighetsmäklare hanterar uppkomna språkbarriärer.Förslag på framtida forskning: Förslagsvis skulle framtida forskning kunna undersöka uppdragsgivarens perspektiv gällande förtroendets påverkan på val av mäklarfirma. En jämförelse mellan ett mindre fastighetsmäklarföretag gentemot ett större skulle kunna göras för att se om det finns skillnader kring de olika verksamheternas förtroende. Har man utifrån ett kundperspektiv mer förtroende för den stora välkända mäklarkedjan eller det mindre mäklarföretaget som finns på den lokala orten?

Denna uppsats undersöker användningen av bildstöd i socialtjänstens utredande samtal med vårdnadshavare med begränsad kunskap i det svenska språket. Genom en kvalitativ forskningsansats, där intervjuer med erfarna socialsekreterare är centrala, syftar denna uppsats till att förstå hur bildstöd kan främja delaktighet, kommunikationens effektivitet, och bidra till en autonomistödjande process. Studien försöker bidra till en ökad förståelse av bilstödets möjligheter och utmaningar, vilket förankras i teoretiska ramverk, inklusive symbolisk interaktionism samt begreppen kommunikation och delaktighet. Analysen bygger på intervjuer som undersöker socialsekreterarnas uppfattningar och erfarenheter om bildstödets roll och effektivitet. Studiens resultat illustrerar att användningen av bildstöd främst är riktad mot arbete med barn och individer med kognitiva svårigheter, snarare än vuxna med språkförbristningar, vilket synliggör en signifikant kunskapslucka. Resultatet indikerar dock att bildstöd kan vara ett värdefullt verktyg för att förbättra kommunikationen och främja klienters delaktighet i utredningsprocessen. För framtida forskning föreslås en mer djupare analys kring hur bildstöd kan anpassas och integreras inom socialtjänstens rutiner och arbetsflöden. / This thesis examines the use of visual aids in the social services' investigative conversations with guardians with limited knowledge of the Swedish language. Through a qualitative research approach, in which interviews with experienced social workers are central, this thesis aims to understand how visual aids can promote participation, communication efficiency, and contribute to an autonomy-supportive process. The study attempts to contribute to an increased understanding of the opportunities and challenges of visual aids, which is anchored in theoretical frameworks, inclusive symbolic interactionism and the concepts of communication and participation. The analysis is based on interviews that explore the social workers' perceptions and experiences of the role and effectiveness of visual aids. The study's results illustrate that the use of visual aids is primarily directed towards work with children and individuals with cognitive difficulties, rather than adults with language deficiencies, which reveals a significant knowledge gap. However, the results indicate that visual aids can be a valuable tool for improving communication and promoting clients' participation in the investigation process. For future research, a more in-depth analysis is suggested on how visual aids can be adapted and integrated within the routines and workflows of social services.

Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer.  Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden.  Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. / Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers. Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient. Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model.  Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care. Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.