No description available.

No description available.

<p>El trabajo a continuación constituye un estudio investigativo de la política que caracteriza al sistema educacional cubano, en el cual abordaremos temas como los principios fundamentales que lo rigen, los valores ideológicos políticos que lo sustentan y la estructura que lo conforma. Ello dentro del contexto teórico que sostiene el estudio y se limita a las siguientes variables: derechos humanos, democracia y educación. Como la arena en que se desarrolla dicho sistema educacional, se vio afectada por un proceso sociopolítico de medio siglo que ha atravesado por diferentes etapas, influyendo a su vez en los métodos pedagógicos y el contenido de la educación en Cuba, hemos hecho referencia a momentos históricos significativos para la sociedad cubana y para su sistema educacional. La investigación se ha realizado con un enfoque crítico, ya que consideramos que principios universalmente reconocidos como son los derechos humanos, las libertades individuales y la democracia resultan elementos esenciales en el ámbito de la educación. Para ello hemos recurrido a autores reconocidos de la filosofía y las ciencias políticas como Robert Dahl, Jack Donnelly y NorbertoBobbio, quienes constituyen referencias fundamentales a la hora de abordar teóricamente y analizar cómo en una sociedad se violan o se respetan estos conceptos. Asimismo, al analizar la democracia y a otros defensores de ella, hacemos referencia a los trabajos de John Locke, Immanuel Kant y Carlos Alberto Montaner, cuya literatura en relación con la educación es valorada internacionalmente, aunque cada uno ha vivido en épocas y ambientes sociales y políticos diferentes. Hemos utilizado además documentos conocidos y normativos internacionalmente en temas de derechos políticos, económicos y sociales. De ahí las varias referencias a la Declaración Universal de los Derechos Humanos. La posibilidad de compartir o rebatir las ideas expuestas en este trabajo, nos acercará indiscutiblemente a un conocimiento más cabal del objeto de estudio que constituye el sistema educacional de la República de Cuba.</p>

No description available.

<p>I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.</p><p>     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.</p><p>     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna.</p><p>     Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten.</p><p>     Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund.</p>

<p>The following essay is an analysis of a translation from English into Swedish of two articles concerning tourism, travelling and the environment. The language of the articles is expressive and rich in metaphors, which evokes images in the mind of the reader. The translation was performed with the aim to transfer this effect into the translated texts and the aspects to be examined in the analysis were chosen with this in mind.One of the three aspects to be examined is the use of metaphors and how they are translated into Swedish. Many of the metaphors bear reference to travelling and the environment which gives them a function of enforcing the message and engaging the reader in the text. In order to obtain the same effect in the Swedish translations several translation strategies had to be used.The second aspect to be examined is the terminology used within tourism and the environment.  The environmental concern is a growing trend which inevitably influences the language and requires a new set of useful and understandable terms. This becomes clear when reading and translating the articles at hand. The environmental terms are fairly new and sometimes hard to distinguish. In this study focus is set on the translation strategies and the procedures used in order to find the Swedish equivalents of the terms in this context.The third aspect is the translation of hyphenated pre-modifiers. This aspect is particularly interesting, since the phenomenon is more or less unknown in Swedish. Of the fifteen hyphenated pre-modifiers in the source texts none were translated into hyphenated pre-modifiers in Swedish although five of them were translated into regular pre-modifiers. The analysis is based on the translation strategies applied and the comparison of syntactic structures of the expressions in English and Swedish.</p>

<p>Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhållande till de brottsrekvisit som behöver stärkas vid grov kvinnofridskränkning. Texterna består av målsägarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskränkning och har analyserats genom närläsning. Resultatet visar att polisen framför allt använder öppen anföring för att stärka alla rekvisit och därmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt är bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestämmelser som råder, vilket påverkar tillförlitligheten. Studien visar också att dold anföring är lika vanligt som öppen för att stärka rekvisit som rör smärta och vanmakt. Det öppnar upp för tolkningsmöjligheter och påverkar också textens objektivitet. Att polisens sätt att återberätta kan påverka läsarens bedömning av kvinnans, och därmed också berättelsens, trovärdighet är studiens slutsats.</p>

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

<p>The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children’s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are. The questions at issue are:</p><p>What kind of folk expressions occur in the children’s books by Astrid Lindgren?</p><p>What contextual and pragmatic functions do the expressions have?</p><p>How are the expressions integrated into the text?</p><p>To be able to answer the questions, folk expressions were excerpted from the books with the help of close reading. The contextual and pragmatic functions of the expressions were determined by analysing the communicative context, the senders and the receivers of the expressions, the senders’ purpose in using the expressions. Furthermore, the changes in the structure of the expressions were analysed in order to determine how the expressions were integrated into the text. The result shows that the 52 folk expressions found in general are used in dialogues between adults as senders and children as receivers. The senders use the expressions mainly to comment on anything or anyone with the purpose to explain, i.e. a didactic purpose. The majority of the expressions have not changed their formulaic standard structure, and the expressions that have changed are used as allusions, paraphrases or ellipses of folk expressions.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se hur ordet <em>grym</em> används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet <em>grym</em> i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp.</p> / <p>The aim of this study is to see how the Swedish word <em>grym</em> is used in non-traditional sense. The research is based on eleven newspaper corpuses from Språkbanken between the years 1965-2004. By studying factors like meaning, genre, user and part of speech the conclusion is that the word has gone from something negative before the 1970s to be used as reinforcement or for something nice, cool and positive. The research shows that the word mainly is used within the sport and music genre in the newspapers and the majority of the users are men. In the result the word is never used as another part of speech other than the ones presented in the word books, which is adjective and adverb.</p>