<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former av lekar, sånger, rytmer, skapande, samt elevens egen motivation var betydande för elever med tal- och språksvårigheter i deras språkliga utveckling.</p>

<p>Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen.</p><p>Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.</p>

<p>Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder.</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

No description available.

Föreliggande examensarbete handlar om elever med diagnosen språkstörning. Syftet medden här studien är att få ökad kunskap genom att utforska nio pedagogers erfarenheter i attstödja lärandet hos dessa elever. För att uppnå syftet har arbetet riktats in mot följandefrågeställningar:1. Hur bör skolmiljön vara utformad, enligt några tillfrågade pedagoger, för att stödjaelevernas lärande och utveckling?2. På vilka sätt kan, enligt några tillfrågade, pedagoger stödja läsinlärningsprocessen?Den teoretiska delen tar upp grundskolans styrdokument, tankar kring lärandemiljö ochläsinlärningsprocessen. En central plats tar presentationen av diagnosen och dekonsekvenser det kan få i de olika språkliga delarna i sambandet med flerspråkighet ochanpassningar i skolmiljön.Datainsamlingsmetoden som användes var kvalitativa intervjuer med semistruktureradefrågor, med nio utvalda pedagoger i en mellansvensk kommun. Resultatet på frågeställningett sammanfattas enligt följande teman: klassrumsmiljö där ett individanpassat och varieratarbetssätt poängteras, struktur och förhållningssätt lyfter fram tydlig struktur ochkontinuitet, kompensatoriska hjälpmedel tar fram vikten av individanpassade hjälpmedel,samt sociala relationer betonar vikten av vuxnas närvaro. Resultatet på frågeställning tvåenligt följande teman: språklig medvetenhet där Lundberg &amp; Sterner (2010)Bornholmsmaterial lyfts fram samt läsinlärning där ljudningsmetoden anses framgångsrik.Diskussionen visar på en tydlig samstämmighet mellan den lästa teorin och informanternaerfarenheter.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen. Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om språkstörning som begrepp och dess påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö elever med språkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras också utifrån olika synsätt på specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och även till valt analysförfarande. Resultatet visar att språkstörning som begrepp uppfattas mångfacetterat, individuellt och svåravgränsat. Skolan anses behöva mer kunskap om begreppet. Det uppfattas finnas ett starkt samband mellan språkstörning och läs- och skrivsvårigheter men detta ses inte som absolut. De intervjuade menar att det många gånger handlar om språkförsening. Dyslexi används som begrepp för något språkstörning kan utvecklas till. Dyslexi uppfattas också som en del av en språkstörning. På frågan om vilken lärmiljö eleverna bör erbjudas är svaren ganska lika med störst vikt vid individnivån. Enskild undervisning anses nödvändig och elevens svårigheter är i fokus. Specifika språkstörningskunskaper, skolorganisation och elevkännedom är tre delar alla på något sätt uppfattar som viktiga, dock i varierande grad beroende på yrkestillhörighet och/eller plats i organisationen. Alla menar att samarbete över yrkesgränserna är mycket viktigt för att skolan ska kunna erbjuda eleven med språkstörning goda utvecklingsmöjligheter.

Barn med någon form av språkstörning är förekommande i förskolan. Dock är det inte förrän när barnet är runt 4-5 års ålder som dessa språkstörningar brukar upptäckas. Då de kan vara svåra att upptäcka innan eftersom det är svårt att säga om det rör sig om en störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är det viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barns språkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt språk. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetet med barn som har språkstörningar inom förskolan bedrivs så som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbättras. Resultatet visar att förskolan ofta arbetar så som forskningen anser att man bör göra, men att det finns punkter som förskolorna kan förbättra för att barn med någon form av språkstörning ska utveckla sitt språk.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder.