Abdulkarim Ismail, Amna & Fellnäs, Ingela (2014). Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med vårt arbete har varit att studera skolsituationen för en tvåspråkig elev med grav språkstörning genom att ta del av pedagogers berättelser och därigenom ta reda på hur pedagogerna skapar en gynnsam lärandemiljö för eleverna. Vi ville också undersöka hur eleven och föräldrarna upplever skolsituationen.Preciserade frågeställningarHur skapar pedagoger en gynnsam lärandemiljö för flerspråkiga elever med språkstörning? Hur upplever eleven och föräldrarna skolsituationen? Hur tar eleven till sig undervisningen?Teoretisk ramVi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori (1934) vid analysen av studien men även använt oss av ett specialpedagogiskt perspektiv. MetodVi har använt oss av en fallstudieundersökning och med kvalitativa forskningsfrågor som grund intervjuat elev, föräldrar och undervisande pedagoger. Vi har även observerat eleven vid sju olika tillfällen i klassrumssituationen och på en rast.Resultat och analysSyftet med vår undersökning har uppfyllts genom att vi fått ta del av informanternas berättelser och upplevelser. Resultatet visar på att föräldrarna haft ett stort behov av att berätta om sina upplevelser. Eleven har också berättat om sina upplevelser och vi menar att genom berättelserna fått bekräftat att eleven tagit till sig den undervisning som bedrivs överensstämmer med hennes behov. Pedagogerna har berättat om framgångsrika metoder för arbete i kommunikationsklasser.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad vår undersökning kommit fram tillVi har funnit att pedagogerna försöker använda sig av forskning om undervisningsmodeller som beskrivs i tidigare forskning kring språkutvecklande arbetssätt (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). Föräldrarna vittnar i likhet med tidigare forskning (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) i sina berättelser om den klyfta som finns mellan skolan och föräldrar med en annan kulturell bakgrund än den svenska. Vi menar att det finns ett behov av att öka förståelsen mellan föräldrar och den svenska skolan. Specialpedagogiska implikationerAtt undervisa elever med språkstörning i särskilda undervisningsgrupper menar vi har många fördelar även om det sker under exkluderande former. Det är dock viktigt att sprida den kunskap som finns bland personalen där till pedagoger i alla förskolor och skolor för att alla barn ska kunna undervisas under inkluderande former. / Language Impairment in a multilingual perspective A case studyAbstract/ Summary Amna Ismail, Abdulkarim & Fellnäs, Ingela (2014) Language Impairment in a multilingual perspective. A case study. School development and leadership, special education, learning and society, Malmö Highschool.Purpose The purpose of our research has been to study school situation for a bilingual pupil with specific language impairment by taking part of the teachers experience and through that we get to know how teachers create a beneficial learning environment for pupils. We also wanted to know how the pupil and her parents feel about the school situation.The main questions in the researchHow do teachers create a beneficial learning environment for bilingual pupils with specific language impairment? How do the parents and the pupil feel about the school situation? How does the pupil learn and understand during lessons?Theoretical frame Vygotskijs social cultural theory (1934) was our main theory that we used when we analyzed this research. We also used special educational perspective. MethodOur research is a case study about one pupil with Specific Language Impairment. Our interview questions were based on quality methods when we interviewed the pupil, her parents and her teachers. We have also observed the pupil at seven different occasions. Result and analysesThe purpose of our research was achieved by taking part of the participants’ stories and experiences. The results show that the parents were in a real need of talking about their feelings and experiences. The pupil has talked about her feelings and experiences and we believe that through these stories we are now assured that this pupil gained the help and support that suited her needs. The teachers have talked about their successful methods which they used in the communication class.Knowledge contribution in a relationship to what has already been researched and what does our examination reachedWe have found that the teachers use researches of teaching models which are described in previous research about language development work (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). In their stories parents testify as in previous research (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) the gap between the school and the parents with another cultural background than the Swedish. We believe that there is a need to increase the understanding and the cooperation between the parents and the Swedish school. Special educational implicationsWe believe that teaching pupils with specific language impairment in specific teaching groups has many advantages even if it occurs in excluding forms. However, it is important to spread the knowledge that exists among the staff to the teachers in all preschools and schools in order to enable all children to get the chance to be taught in inclusive forms. Keywords: multilingualism, parental perspective, communication class, language impairment

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer. Den tidigare forskning som presenteras berör språkstörning, konsekvenser av att testa barns språkutveckling samt samhällets till synes ökade behov av att ställa diagnoser. De teoretiska utgångspunkterna har varit Michel Foucaults teori om normalitet och avvikelser samt processbarhetsteorin som är en teori om andraspråksinlärning. Vår slutsats i arbetet är att testerna ej tar hänsyn till kultur, etnicitet och flerspråkighet, men testens syfte att kartlägga och bedöma barns språkliga förmåga framför allt fonologi, morfologi och syntax samt att ge en bild av barnets språkliga förmåga uppfylls.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn medspråkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativaintervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att denspråkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typiskspråkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genomatt pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i”klartext”, förklara tydligt och säga ”landet Sverige” istället för ”Sverige”. Vi kom också framtill att i stort sett alla barn med språkstörning har läs- och skrivsvårigheter av något slag.

Vi fokuserar i vår studie på begreppet språkstörning och har undersökt förutsättningarna som förskollärarna har för att uppmärksamma och ge stöd till barn med språkstörning. Malmö Stads gemensamma mål ”Alla barns rätt till stöd” tillsammans med läroplanens mål fick oss att fundera över vilket ansvar förskollärare egentligen har att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. I samband med egna erfarenheter där vi upplevt att kunskapen kring begreppet språkstörning har varit varierande funderade vi vidare på vilken förkunskap förskollärare har om stödinsatser för barn med språkstörning. Vidare var vi intresserade av förskolans resurser gällande språkstöd och vilken inverkan dessa har på förskollärarens förutsättningar att uppmärksamma och ge stöd till barn med språkstörning.I vår kvalitativa studie har vi intervjuat sex förskollärare, tre av dessa jobbar på en språkavdelning och tre på en icke språkavdelning. Teoretiska utgångspunkter som vi har använt oss av är specialpedagogiska perspektiv samt det nyinstitutionella perspektivet. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att majoriteten av förskollärarna, i undersökningsgruppen, efter utbildningen inte kände till begreppet språkstörning. Samtliga har i arbetslivet kommit i kontakt med barn i behov av språkstöd. Flertalet förskollärare uttryckte att de önskade mer resurser och redskap för att skapa en mer språkstimulerande miljö för alla barn.

Tunek, Karin (2017). ”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit - en studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning” (”I should daily feel that it is important for someone that I´m here” – a study about Preschool learning environment for children with specific language impairment). Specialpedagogprogrammet, Institutet för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärmiljön i förskolan kan utformas för barn med språkstörning genom att studera några pedagogers uppfattningar. Studiens teoretiska inramning utgår ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. I modellen är miljön i förskola, skola och fritidshem uppdelat i fysisk, social, pedagogisk miljö, samt förutsättningar för lärande. Samspelet mellan delarna är avgörande för utveckling. Till modellen finns värderingsverktyg och lärmaterial som personal i förskola, skola och fritidshem kan använda för att nå en mer tillgänglig miljö. I kombination med tillgänglighetsmodellen har studien utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där Säljö (2014) anser att kunskap förs vidare i samspel mellan människor. Lärande finns i alla mänskliga verksamheter, så som ett samtal eller i en händelse. Säljö (2014), anser att lärande sker inte bara i skolsammanhang, utan hela tiden i vårt samhälle. Studien har tagit inspiration från en fenomenografisk ansats. Empiriinsamlingen har gjorts med halvstrukturerade, tematiska intervjuer. Resultatet visar att det finns en variation i resonemangen om vad som ingår i den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön i förskolan för barn med språkstörning, men också likheter. Tydlighet och anpassning av lärmiljön, olika hjälpmedel till kommunikation, så som bildstöd och TAKK, kompetens och ett varierat arbetssätt är några likheter. Variationen i resonemangen handlade om vad i lärmiljön som ingår i fysisk-, social,- och pedagogisk lärmiljö. Resultatet visade också att samspelet genomsyrar hela verksamheten och alla dess delar. Samspel i olika former är nödvändigt för lärande och det är av stor vikt att pedagoger i förskolan ger barnen möjlighet till samspel i alla situationer under dagen. Dessutom framgår det i tidigare forskning och i intervjuerna att omsorg, kompetens och engagemang är viktiga egenskaper hos pedagoger som arbetar med barn med språkstörning, dessa begrepp behandlas inte i tillgänglighetsmodellen. Med dessa egenskaper hos pedagogerna i kombination med att aktivt arbeta med att kartlägga de individuella förutsättningarna, leder till en tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Studien bekräftar således Perssons (2015) resultat om att fokus på individuella förutsättningar har för liten plats i tillgänglighetsmodellen. För att barn med språkstörning i förskolan ska få vistas i en så tillgänglig lärmiljö som möjligt är tillgänglighetsmodellens lärmaterial och värderingsverktyg ett tydligt och systematiskt sätt för pedagoger att ta sig an. Dock finns det fler aspekter att beakta utöver de som behandlas i tillgänglighetsmaterialet, pga. att de individuella förutsättningar kan se mycket olika ut. Omsorgstrygghet, pedagogers kompetens om språkutveckling och språkstörning och engagerade pedagoger är begrepp som skulle kunna ge en mer tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Resultatet för studien bidrar till att pedagoger som arbetar med barn med språkstörning får nya perspektiv på lärmiljön i förskolan. I förebyggande insatser för barn med språkstörning kan den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön göras tillgänglig med tillgänglighetsmaterialet från Specialpedagogiska Myndigheten. Enligt studien är dessutom samspelet mellan pedagoger och barn, i lärmiljön, något som behöver få större plats då det är en förutsättning för lärande. Omsorgstrygghet och kompetens om språkutveckling och språkstörning är också viktiga för att kunna ge de bästa individuella förutsättningarna för barn med språkstörning.

SammanfattningRegner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (pragmatik). Redan det ofödda barnet tar del av språket genom mammans ljud och rytm och när det är fött börjar det kommunicera med omgivningen för att få sina behov tillgodosedda. Efterhand förfinas detta till ord, meningar och ordförråd. De flesta barns språkutveckling följer samma mönster, men i olika takt där de barn med mest avvikande utveckling anses ha en språkstörning. Tidigare forskning pekar på att mellan 7-46% av förskolebarnen i en årskull har en språkstörning, 1-2% har en grav språkstörning (Westerlund 1994). Studien utgår från kognitiv, sociokulturell, behavioristisk och naivistisk teori.Metod: Studien bygger på enskilda intervjuer med en förälder och olika aktörer som har erfarenhet av att arbeta med barn som har en språkstörning. Denna metod valdes för att kunna höra olika röster med olika erfarenheter kring barn med språkstörning. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra de olika aktörernas arbete och samarbete i relation till barn med språkstörning i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa förbättringar inom samarbetet för framtida arbete. Frågeställningar:•Hur beskriver aktörerna sitt arbete kring barn med språkstörning?•Hur beskriver aktörerna sitt samarbete kring barn med språkstörning?•Vilka hinder har aktörerna träffat på?Resultat: Resultatet visar att det finns en gemensam syn på vad ordet språkstörning står för och hur de olika aktörerna arbetar med detta. Vidare är samarbetet aktörerna emellan komplext och består av flera olika moment där alla respondenter ingår för att hjälpa barnet med språkstörning. Ett samarbete innebär inte att alla per automatik har kontakt med alla utan vilka aktörer som är involverade beror på språkstörningens art. Genomgående så läggs fokus i samarbetet på att aktörerna har en god dialog så i syfte att barnet med språkstörning ska få möjlighet utvecklas så långt det är möjligt.Nyckelord: förskola, samarbete, språkstörning, språksvårigheter

Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från enspråkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hurövergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnensspråk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning iförskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstruktureradeintervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger somalla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare,förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade. Resultatet visar attflertalet pedagoger i studien upplever en positiv utveckling hos barnen som kommer frånspråkförskola till förskoleklass/skola trots de språkliga svårigheter som finns. Hur man arbetarför att stimulera barnens språkutveckling i klasserna varierar. Resultatet visar att ett"överlämnande" till de mottagande skolorna och pedagogerna kan spela en betydande roll ihur man utformar arbetssätt, förhållningssätt och miljö.

Specialpedagogiska skolmyndighetens kartläggning (2018) visade att elever med språkstörning nådde kunskapskraven i begränsad omfattning i grundskolan. Denna studie belyser därför tidigare forskning kring framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Mot den bakgrunden är syftet att undersöka i vilken utsträckning framgångsfaktorerna används i skolan samt om användandet skiljer sig åt mellan olika yrkeskategorier. En kvantitativ metod användes och datainsamlingen gjordes med hjälp av en digital enkätundersökning. Resultatet visade att flera framgångsfaktorer användes mer än andra som inte användes i lika stor utsträckning eller inte alls. Pedagoger framhöll även behov av mer kunskap kring språkstörning. Sammanfattningsvis visar studien att framgångsfaktorerna används till viss del, men att det fortfarande saknas en del för att undervisningen ska ses som framgångsrik. Det behövs därför fortfarande mer kunskap om språkstörning i skolan.

Studien har som ambition att öppna upp för en diskussion om likvärdighet för elever med språkstörning i den svenska skolan. Studien har en kvalitativ ansats och fokuserar på informanternas erfarenheter och tankar om två kommuners organisation av verksamheten som bedrivs för elever med språkstörning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex informanter verksamma på förvaltnings- och/eller skolnivå i de två undersökta kommunerna samt en representant för Statens Specialpedagogiska Myndighet, SPSM. Urvalet skedde genom målstyrt urval samt snöbollsurval och därefter analyserades det transkriberade intervjumaterialet genom att använda tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de båda kommunerna valt att organisera arbetet kring elever med språkstörning på olika sätt, genom tal- och kommunikationsklass respektive reguljär klass. Resultatet visar att de elever med språkstörning som får en placering i tal- och kommunikationsklass får mer stöttning än elever i reguljär klass, då personaltätheten är bestydligt högre i tal- och kommunikationsklasserna. Trots detta framkom ingen ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass jämfört med elever med språkstörning i reguljär klass, utan måluppfyllelsen ses som generellt låg i elevgruppen oavsett placering. Resultatet visar att resurser såsom kompetens hos lärare, tillgång till professioner såsom logoped och specialpedagog, SPSM och ekonomi, påverkar verksamheten och därigenom den undervisning och det särskilda stöd eleven med generell språkstörning får. Brist på resurser ansågs utgöra ett hot mot dessa elevers utveckling och lärande.  Studiens slutsats betonar vikten av att se till helheten för eleven. Den viktiga sociala aspekten, det trygga sammanhanget där eleven vill vara, kan ibland vara viktigare än att eleven får "skräddarsydd" undervisning, i synnerhet då informanterna inte ser någon ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass. Var går gränsen, vad och vems röst ska avgöra? Utifrån resultatet i studiens analys framkommer att ingen av de båda kommunerna har kunskap och kompetens i tillräcklig utsträckning, för att uppnå likvärdighet för denna elevgrupp.

Språkstörning är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan vara expressiva, svårigheter med att uttrycka sig eller impressiva vilket berör förståelsen. Denna studie avser undersöka hur anpassningarna samt arbetet kring dessa anpassningar tar sig i uttryck i den svenska skolan idag. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Materialet är sedan bearbetats utifrån analysmetoden fenomenografi där uppfattningar kategoriserats. I resultatet framgår fyra huvudkategorier, anpassningar, samverkan, förbättringar samt utmaningar. Under dessa huvudkategorier framkommer det, i bearbetningen av materialet, underkategorier samt ytterligare uppfattningar kring dessa underkategorier. De slutsatser som studien kommer fram till är att olika uppfattningar ger konsekvenser i hur arbetet på skolan ser ut gällande elever med språkstörning. Uppfattningarna har betydelse för vad som anses vara anpassningar, vilka inkluderas i samverkan kring en elev med språkstörning och vad som anses vara en förbättring. Det har även visat sig att samtliga specialpedagoger anser att kompetensen om språkstörning saknas i skolan i den omfattning som specialpedagogerna menar att den behövs.