Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.             Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning?   Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta.

No description available.

Förväntat kunskapsbidrag I Sverige har 1 av 14 barn språkstörning därför är det av intresse att få kunskap om förskollärarnas upplevelser och olika framgångsfaktorer i arbete med barn som har språkstörning. Pedagoger behöver kunskap och kompetenser kring vad språkstörning är för att kunna möta dessa barn och ge adekvat stöd (Sjöberg, 2014; Nettelbladt 2007; Hallin 2019). Kunskap och kompetens hos förskollärare är nödvändiga för att skapa en tillgänglig lärmiljö för barn med språkstörning (SPSM, 2018). Studien avser att öka förståelsen kring förskollärares uppfattningar när det gäller språkstörning, deras kunskaper samt vilka metoder som är framgångsrika i mötet med barn med språkstörning som gynnar deras lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva förskollärares uppfattningar om deras erfarenhet av barn som har språkstörning. Ytterligare ett syfte är att identifiera framgångsfaktorer som upplevs bidra till språkutveckling hos barn med språkstörning. Hur definierar förskollärarna språkstörning?Vilka erfarenheter har förskollärare av arbete med barn som har språkstörning?Vilka uppfattningar har förskollärare om svårigheterna som följer språkstörning?Vad anser förskollärarna är framgångsfaktorer i arbetet med barn som har språkstörning? Teori Barn med språkstörning är ofta i behov av särskilt stöd. Förskollärares bemötande av barn i behov av särskilt stöd kan kopplas till olika synsätt inom specialpedagogiken. Den teoretiska utgångpunkten i de specialpedagogiska perspektiven är det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2007). Studien tar även avstamp i teorin om salutogena perspektivet myntat av Antonovsky (2005) som handlar om känslan av sammanhang vilket är applicerbart för barn med språkstörning som behöver möta en lärmiljö som är meningsfull, hanterbar och begriplig. Metod I studien används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att identifiera olika tankar och upplevelser kring ett fenomen hos fem förskollärare. Vidare tar studien avstamp i fenomenologin för att undersöka förskollärarnas uppfattningar kring framgångsfaktorer i arbetet med barn med språkstörning. Fenomenologin är lämplig att använda när undersökningen syftar till att skapa en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom att tolka deltagarnas subjektiva erfarenheter och tankar. I analysen av det empiriska materialet har kvalitativ innehållsanalys använts.  Resultat Studien visade att det finns en variation av uppfattningar kring vad språkstörning är och hur förskollärarna definierar begreppet. Deltagarna kopplade ihop språkstörning med språkförsening, flerspråkighet och att barn saknar verbalt språk. Ingen av deltagarna förknippade språkstörning med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kunskapen och kompetensen gällande språkstörning på arbetsplatsen ansåg samtliga informanter vara bristfällig. TAKK och bildstöd anses vara framgångsfaktorer för att kunna tillgängliggöra lärmiljön. Deltagarna beskrev att det relationella förhållningssättet var en framgångsfaktor. Goda relationer och intresse för barnet ansågs vara nödvändiga för att kunna arbeta mer förebyggande. I mötet med barnet beskrev deltagarna att viktig information kan erhållas och som är nödvändig för barnets framtida språkutveckling.  Specialpedagogiska implikationer Förskolans förebyggande arbete med barn som har språkstörning kräver kunskap om barnets svårigheter och behov och det bör omfatta all personal. Risken finns att svårigheterna som följer med språkstörning uppstår om inte fokus ligger på förebyggande arbete, vilket kräver relationellt perspektiv. Arbetet med språkstörning hos barn är en utmaning för förskolepersonalen. Lösningar och åtgärder är inte alltid enkla att hitta, vilket kan leda till förskolan hamnar i dilemmaperspektiv.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka och få mer kunskap om hur lärare säger sig använda olika ordförrådsutvecklande undervisningsmetoder samt vilka förutsättningar olika lärarkategorier beskriver som viktiga för att realisera dessa metoder i skolans undervisningspraktik så att språkligt sårbara elevers olika behov och förutsättningar tillmötesgås. Studien är uppdelad i en förstudie och en huvudstudie. Via förstudien, som hade en kvantitativ ansats, undersöktes studiens första forskningsfråga vilken ville ha svar på hur lärare säger sig använda olika forskningsbaserade undervisningsmetoder för ordförrådsutveckling. I förstudien användes som forskningsdesign en surveyundersökning med webbenkät som metod. Webbenkäten skickades ut till samtliga lärare på fyra kommunala skolor i en medelstor svensk stad.  Den lades också ut på kommunens nätverk för prioriterade områden. Enkäten kom att besvaras av 20 lärare. För att ta reda på vilka och hur många metoder lärare säger sig använda i sin ordförrådsundervisning användes en kvantitativ innehållsanalys. Resultaten av enkäten visar att samtliga metoder och strategier som tidigare forskning lyft fram som effektiva användes av lärarna i olika omfattning. Slutsatsen kan utifrån resultaten dras att flertalet av lärarna bör bredda sin ordförrådsundervisning genom att använda fler metoder för att ge elever med språkstörning de rätta förutsättningarna att utveckla sitt ordförråd och därigenom nå målen.  Att lärarna använde metoderna i olika omfattning gjorde att vi blev intresserade av att få djupare kunskap om vad denna skillnad grundar sig i. Huvudstudien kom så att undersöka vilka faktorer på individ-, grupp-, och organisationsnivå olika lärarkategorier säger påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisning och hur dessa hänger samman. För detta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Två lärare valdes utifrån en subjektiv urvalsprocess ut från förstudiens webbenkät. För att finna speciallärare till studien användes ett snöbollsurval då kollegor på olika skolor vidarebefordrade vår för förfrågan om att delta i studien. Lärarna och speciallärarna kom från fyra olika skolor. Genom att använda en tematisk innehållsanalys kategoriserades lärarnas beskrivningar över olika faktorer som de menar påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisningspraktik. Huvudstudiens resultat visar att lärarna anser att kompetens har störst inverkan på hur ordförrådsutvecklande undervisning bedrivs. För att utveckla en sådan kompetens menar lärarna och speciallärarna att det krävs ett strukturerat kollegialt lärande samt intern och extern fortbildning. Speciallärarna i studien menar att de i sin roll kan vara en länk i detta. För att realisera kompetensutveckling menar lärarna och speciallärarna att en viktig förutsättning är att rektor har specialpedagogisk kompetens och på olika sätt prioriterar och driver språkutvecklingen på skolan. Lärarna framhåller också vikten av samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper, en medveten möblering, och kompetens kring digitala verktyg.  Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) har vi genom vår forskning kunnat visa på hur dessa olika faktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå måste samverka för att lärarna ska ha möjlighet att bedriva en ordförrådsundervisning som möter alla elevers behov.    Nyckelord: Specialpedagogik, grundskolan F-9, enkätsvar och intervju, kvantitativ innehållsanalys, tematisk innehållsanalys

Abstract Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att inkludera barn med språkstörning i leken. För att få svar på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fem personer, tre förskollärare och två specialpedagoger som har erfarenhet av att arbeta inkluderande i förskolan, vissa mer än andra. Vi har utgått från sociokulturell teori i hela vår studie och använt oss av tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. I våra intervjuer kom vi fram till att beroende på vilken utbildning man hade, samt år erfarenhet i förskolan fanns det olika strategier för att arbeta inkluderande för barn med språkstörning i förskolan. Vi fick reda på att det finns en stor vilja men som begränsas av brist på resurser och tid. Somliga ansåg att inkludera barn med språkstörning i leken kan vara svårt och att dessa barn ofta leker andra lekar än barn utan språkstörning. Huvudfokuset i den valda teorin och i våra intervjuer var att det är av stor vikt att pedagogen är närvarande i leken och finnas som en hjälpande hand.

Syfte: Elever kommer till skolan med stora skillnader i ordförråd. Detta får konsekvenser för elevernas språkförståelse och studieresultat. Kunskapsöversikten undersöker vilka effekter testbaserat lärande har på elevers ordförråd och ifall metoden har särskilda effekter på elever med språkstörning. Metod: En systematisk litteratursökning har gjorts i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Efter relevans- och kvalitetsgranskning valdes 10 artiklar ut, vilka analyserades tematiskt. Resultat: Testbaserat lärande har goda effekter på elevers ordförråd jämfört med upprepat studerande och rich vocabulary instruction. Metoden fungerar väl för såväl elever med språkstörning som elever utan och är i låg grad känslig för individuella skillnader mellan eleverna. Metoden fungerar som bäst när testtillfällena är utspridda. Diskussion: Forskningen pekar mot att testbaserat lärande är effektivt och har en kompensatorisk potential. Vidare forskning behövs för att stärka slutsatserna med större testgrupper samt för att undersöka effekterna av metoden i relation till andra undervisningsmetoder.

Syftet med denna forskningsstudie är att utveckla kunskap om hur lärare definierar begreppet inkludering relaterat till hur de anpassar sin klassrumsundervisning för elever med språkstörning och hur samarbetet ser ut mellan lärare och andra yrkesprofessioner. Valet av metod för studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare i grundskolan som arbetar med elever med språkstörning får svara på frågor om sina kunskaper, anpassningar och om sitt samarbete med andra yrkesprofessioner. Resultatet av analysen är att alla respondenterna uttrycker att det finns en brist på kunskap om den breda diagnosen språkstörning och att anpassningarna i flera fall inte är utformade specifikt för dessa elever. Avslutningsvis diskuteras resultatet av studien i relation till studiens toeretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivets begrepp zone of proximal development, medierande redskap och scaffolding. Resultaten i studien diskuteras också i relation till tidigare forskning.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur samspelet yttrar sig mellan språkbarn, ett barn med en diagnostiserad språkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal språkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som är centrala i vårt arbete, men framför allt i vår analys. Vi kommer att redovisa för hur språkstörning kom på tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij då deras tankar om språkutveckling har spelat stor roll i vår analys. Under metod kan man läsa om metodval, urval samt genomförande av vår studie. Resultat och analys vävs samman i ett kapitel och här har vi med hjälp av litteratur analyserat de svar vi fått av våra kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar på att det finns olika aspekter som spelar en viktig roll vid gynnsam språkutveckling. Slutligen kommer diskussion och slutsats, vi kommer här att reflektera och diskutera över studiens resultat samt kritiskt reflektera över vårt val av metod.

Syftet med vår undersökning var att vi ville ta reda på vilka metoder logopeder använder när de fastställer diagnosen språkstörning hos flerspråkiga barn och om där finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville även ta reda på hur man jobbar med dessa barn i språkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde även att göra en observation av en logoped i arbetet med barn på en språkavdelning på en förskola. Resultatet av vår undersökning visade att det finns för få tester som är anpassade till flerspråkiga barn. Logopederna använder sig hellre av informella test som t.ex. bilder, spel samt samtal med barnet och föräldrarna. Vi kunde också konstatera att det kan finnas en risk för feldiagnostisering och risken är större på skolor och bland logopeder som inte har erfarenhet av flerspråkiga barn. Resultatet visade också på att man arbetar likadant med en- och flerspråkiga barn. Skillnaden är att man måste arbeta på barnets båda språk för att nå bästa resultat. I detta arbete används både modersmålslärare och annan flerspråkig personal.

SammanfattningLena Hallgren och Elisabeth Heringhaus (2016), En skola med språket i centrum, En fallstudie kring språkutvecklande arbete på en specialskola, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFör elever med språkstörning riskerar situationer där språkliga förmågor är i fokus, att bli ett hinder när det gäller att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Skolans utmaning ligger i att möta alla elevers språkliga behov i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Genom att observera språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktion mellan lärare och elever, ville vi belysa språkutvecklande faktorer som gynnar elever med språkstörning. Studien visar exempel på hur språkutvecklande arbetssätt kan se ut på en specialskola.Syfte och frågeställningarSyftet med fallstudien var att undersöka hur det språkutvecklande arbetet kan se ut på en specialskola för elever med grav språkstörning. Preciserade frågeställningar:Hur ser språkinlärningsmiljön ut?Hur ser språkinlärningsmöjligheterna ut?Hur ser språkinlärningsinteraktionen ut?Skiljer sig det språkutvecklande arbetet åt mellan olika stadier?TeoriDenna studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund. Perspektivet gör det möjligt att beakta olika aspekter av språkutvecklande faktorer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv spelar interaktionen enligt Vygotskij (1934; 2001) och Säljö (2014) en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen. MetodI denna fallstudie användes en metodkombination av strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet togs fram genom observationer utifrån ett observationsverktyg för det kommunikationsstödjande klassrummet (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2015), samt genom intervjuer med pedagoger och en logoped.ResultatDet fanns en medvetenhet hos samtliga lärare och logopeden kring vikten av en väl genomtänkt fysisk miljö för att stötta elevernas språkutveckling, vilket vi även såg under observationerna. Språkutvecklingsmöjligheterna varierade på skolan, men samtliga intervjuade, hade en medvetenhet kring vikten av språkutvecklande faktorer. Det fanns vuxna som stöttade elevernas interaktion genom att använda strategier som att anpassa språket och använda tecken och bilder som stöd. Att det fanns en logoped i arbetslaget ser vi som en framgångsfaktor.ImplikationerMajoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i andra skolformer än special-skolan, varför det är viktigt att kunskap och beprövad erfarenhet kring språkutvecklande arbets-sätt sprids, så att det gynnar så många elever som möjligt. Vår uppfattning är även att genom att kunskap kring språkutvecklande arbetssätt sprids utanför specialskolan, kan tidiga interventioner sättas in på andra skolor, för att på så vis skapa möjligheter för fler elever med språkstörning, att gå kvar i grundskolan.Nyckelord: språkinlärningsinteraktion, språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter, språkstörning