Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling? Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.   De förskollärare som hade en stor arbetserfarenhet visade sig ha bättre kunskaper   i arbete med flerspråkiga barn jämfört med de andra. Förskollärarna påpekade   att barn är olika och tar till sig språk på olika sätt. Modersmålet har en   stor betydelse vid inlärning av det svenska språket för flerspråkiga barn. Det   finns flera orsaker till varför  ett   barn utvecklas olika bra språkligt; det kan bland annat vara den stimulans   han/hon får från hemmet, vilka barnet umgås med samt de resurser som finns   tillgängliga på förskolan.

Sammanfattning Bakgrund Tal- och språksvårigheter är inte ovanligt bland barn i förskoleåldern. För att få hjälp med dessa svårigheter krävs en logopedisk bedömning. På grund av långa väntetider kan barn tvingas vänta länge på logopediska insatser. Detta har resulterat i flera utvecklingsarbeten inom barnlogopedi runt om i Sverige. Syftet med dessa utvecklingsarbeten är bland annat att effektivisera vården för att barn med språkliga svårigheter ska få tillgång till tidiga insatser. Vid Norrlands universitetssjukhus utgör en språkstimulansföreläsning en del av utvecklingsarbetet men den har ännu inte blivit utvärderad, vilket motiverar denna studie. Syfte Syftet med denna studie var att utvärdera en del av utvecklingsarbetet inom barnlogopedi som infördes under början av 2022 vid logopedmottagningen i Umeå. Detta genom att undersöka vårdnadshavares upplevelser av språkstimulansföreläsningen som är obligatorisk för vidare logopediska insatser. Metod Vårdnadshavares upplevelser undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 deltagare. Utöver detta användes en webbenkät för att vidare undersöka vårdnadshavares upplevelser av föreläsningen. Webbenkäten besvarades av 42 vårdnadshavare. Samtliga intervjuer transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys tillsammans med svaren från webbenkäten. Resultat Innehållsanalysen för intervjuerna resulterade i fem teman; innehåll, utförande, känslomässiga intryck, resultat och följder och förbättringsförslag. Innehållsanalysen av webbenkäten resulterade i tre teman; styrkor, följder och förbättringsförslag. Deltagarna lyfte både föreläsningens styrkor och nackdelar. Deltagarna var sammantaget nöjda med föreläsningen och framförde förbättringsförslag främst gällande föreläsningens innehåll men även dess utförande. Slutsats Vårdnadshavarna upplevde föreläsningen som informativ och ansåg att den innehöll väsentlig information inför vidare logopediska insatser. Författarna framför förbättringsförslag grundande i deltagarnas upplevelser. Detta med förhoppning om att vidareutveckla det påbörjade arbetet vid Norrlands universitetssjukhus.

I förskolans styrdokument betonas att förskolan bör sträva efter att stimulera barns språkutveckling i svenska. Det finns olika metoder som förskollärare kan använda sig av för att göra detta. I denna studie har jag velat ta reda på vilka dessa metoder är samt hur de används för att stödja barns språkutveckling. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som underlag för datainsamlingen. Informanterna som deltagit i studien är verksamma lärare inom småbarnspedagogiken i Finland, men deras utbildning motsvarar den svenska förskollärarutbildningen. Två av informanterna som intervjuats arbetar med språkbadsverksamhet vilket innebär att verksamheten bedrivs på ett främmande språk för barnen, där målet är att lära sig antingen det finska eller svenska språket. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med språkstimulans genom bokläsning, dagliga samtal och tydliga rutiner. De stimulerar även barns språkutveckling genom estetiska uttryck som sång, rim och ramsor. Dessa arbetssätt har likheter med det interaktionistiska perspektivet och den sociokulturella teorin som ligger som grund för studien. Jag har även undersökt vilka utmaningar lärarna upplever att finns gällande språkstimulans i verksamheten. I resultatet framkommer bland annat att gruppstorlek och miljön påverkar lärarnas möjligheter att stimulera barnens språkutveckling.

No description available.

No description available.