InledningSpråk i samspel med barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten kan möjliggöra en språkutveckling tillsammans med medvetna pedagoger i en stimulerande lek och lärmiljö. Pedagogernas förhållningssätt är betydande för barns språkliga utveckling och de ska se till att barn kommer i kontakt med språket på ett varierat och lustfyllt sätt. SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på språkutveckling, lek och lärmiljö samt hur pedagoger stimulerar barns språkutveckling i lek och lärmiljö på förskolan utifrån förskolans uppdrag. MetodI den här undersökningen valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data. ResultatSamtliga pedagoger i resultatet hävdar vikten av arbete kring språkutveckling på förskolan. Undersökningen påvisar betydelsen av samspel samt pedagogernas förhållningssätt. Det vill säga närvarande, stöttande och aktiva pedagoger i arbetet med språk samt dess utveckling. Pedagogerna är medvetna om lek och lärmiljöns betydelse för en språkutveckling ska ske. Resultatet visar att pedagoger uttrycker betydelsen av goda kunskaper kring språkets betydelse och uppbyggnad samt vikten att möjliggöra språkutveckling på förskolan.

InledningTecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett sätt för pedagoger att förstärka det verbala språket. Det bidrar till barns språkutveckling då barn får ytterligare en möjlighet att förstå och kunna uttrycka sig. Studien utgår från den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger som arbetar med barn i ett till tre års ålder resonerar kring användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, samt på vilket sätt de använder TAKK.MetodStudien utgår från den kvalitativa metoden där redskapen observationer och gruppintervjuer använts. I studien ingår åtta pedagoger, förskollärare och barnskötare, från småbarnsavdelningar på två olika förskolor.ResultatResultatet av studien visar att pedagogerna använder TAKK i olika situationer, exempelvis sångsamling, måltider och leken. Tecken används då i form av förstärkning av det verbala språket då de tecknar och betonar specifika ord. Den förstärkningen menar pedagogerna kan leda till att de lättare når fram till barnen och även att barnen kan göra sig förstådda trots att de inte har ett fullt utvecklat verbalt språk. De flesta pedagogerna upplever att TAKK-användningen gynnar alla barns tidiga språkutveckling, att det utvecklar ordförrådet och språkljuden. Tecken kompletterar och förtydligar även det verbala språket eftersom det blir mer konkret för barnen.

Detta examensarbete handlar om några förskollärares inställning till muntligt berättande i förskolan. Syftet med studien var att få kunskap om vilken syn några förskollärare har till berättande, hur ofta berättandet sker samt olika former av berättande som används på förskolorna. För att synliggöra detta har enkäter skickats ut till 20 verksamma förskollärare, svaren har sedan analyserats och sammanställts.    Resultaten visar att förskollärarna målmedvetet använder muntligt berättande samt högläsning i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Berättande aktiviteter äger i de flesta fall rum minst en gång varje dag. Resultaten visar också att det finns en stor variation av berättande aktiviteter på de berörda förskoleavdelningarna.

Statistik visar att andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. Ettproblem som synliggjorts är att de flerspråkiga eleverna inte får tillräckligstöttning i skolan för att deras språkutveckling ska gynnas. Vi har även, ute iverksamheten, uppmärksammat att det finns en bristande kunskap kring hurman stöttar de flerspråkiga eleverna. Syftet med denna studie är att undersökaflerspråkiga elevers talutrymme i gruppdiskussioner. Ansatsen för denna studieär aktionsforskning då vi initierat gruppdiskussioner i de två berörda klasserna.Aktionerna planerades och utfördes i en årskurs två och en årskurs tre.Diskussionerna dokumenterades, under tre tillfällen, via video- ochljudinspelning och observationer. Resultatet för denna studie visar att elever tarsig talutrymme på olika sätt. Den övergripande slutsatsen som dras är attmånga av de flerspråkiga eleverna tar talutrymmet i klassrummet. Dedidaktiska implikationer av studien är att hitta andra metoder för att stötta deflerspråkiga elever som inte stöttas genom gruppdiskussioner, då det är av viktför dessa elever att stöttas i sin språkutveckling.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av att skapa språkstimulerande miljöer för barn med annat modersmål än svenska, och på vilket sätt de anser att det kan få betydelse för dessa barns språkutveckling och lärande. För att samla in datamaterial används intervju som metod och studien bygger på åtta förskollärares uppfattningar, sett från ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar av uppdraget är att skapa en trygg miljö med rikliga kommunikationsmöjligheter i samspel med andra och att de förstår att deras förhållningssätt och ageranden får betydelse i samspelet mellan barnets hemkultur och förskolans nya kultur. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på kunskap när det gäller att synliggöra barns språkliga utveckling. Denna studie har som ambition att öka medvetenheten kring förskollärares kunskaper och strategier för att kunna möta barn med annat modersmål än svenska.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk. Ytterligare ett hinder för språkutvecklingen är de kulturella och pedagogiska skillnaderna mellan elevernas erfarenheter från tidigare skolgång och svensk skola vilket skapar dolda förväntningar, både från lärarna i svensk skola och från de nyanlända eleverna. Ett sista hinder som uppsatsen lyfter fram är att moderna språk är ett ämne som inte prioriteras så högt. Det har stora elevavhopp som inte analyseras vilket skapar antaganden om att eleverna måste ha en viss intelligens för att läsa språk.

Inledning: Att barn får utveckla sitt språk är viktigt. Det finns många möjligheter att arbeta utifrånbarnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. Barnlitteraturen medför dessutomflera andra möjligheter för barnen som att få inblick i olika perspektiv och uppleva olika världar,stimulera fantasin men även att kunna relatera till sig själv och till vardagslivet. När man dessutombearbetar barnlitteraturen genom att använda sig av sagopåsar, sång, musik, dramatisering, digitalaverktyg samt att rita och måla m.m. ökar förståelsen om innehållet i litteraturen.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur några pedagoger arbetar med barnlitteratur för attfrämja barns språkutveckling med särskilt fokus på samspelet mellan pedagog och barn samt hurarbetssättet innefattar förskolans uppdrag och de mål som berör barns språkutveckling i Läroplanför förskolan 98 (rev. 10).Metod: Två kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på en litteraturprofilerad förskola hargenomförts. Observation av den fysiska språkmiljön samt samspelet mellan pedagoger och barnunder högläsningssituationer har även gjorts.Resultat: I resultatet av studien kan man se att pedagogerna är medvetna om hur de ska användaspråket i vardagen med barnen för att främja barnens språkutveckling. Samarbetet med biblioteketär bra, men problem i arbetet med den litteraturprofilerade verksamheten som visar sig är attbarngruppen är för stor, att det dessutom finns för många andra uppgifter som måste genomförasoch att pedagogerna upplever tidsbrist. Under högläsningssituationerna samtalar tre av de fyrapedagogerna om textens innehåll och om böckernas bilder samt uppvisar stor språklig medvetenhet.Pedagogerna visar medvetenhet om Läroplanen för förskolan 98 (rev. 10), uppdrag och målgällande språkutveckling. Pedagogerna och barnen samspelar under högläsningstillfällena genomatt berätta och diskutera med varandra. De stöttar barnen till att utveckla en positiv uppfattning omsig själva genom att uppmuntra dem. Barnen får hjälp att lita till sin egen förmåga och att tänkasjälva utifrån intellektuella, språkliga och estetiska aspekter under lässituationerna. Barnen fårmöjlighet att utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, berätta, uttrycka tankar, ställafrågor, argumentera och kommunicera med varandra och med pedagogerna. Pedagogerna arbetarför att barnen ska utveckla intresse för skriftspråk, texter och bilder genom att samtala kring textoch bild. I intervjuerna framkom det att pedagogerna ibland använder sig av olika medier när debearbetar litteraturen. Barnlitteraturen bearbetas ibland enligt pedagogerna men för tillfället görsdock inte detta enligt vad observationerna visade. Enligt pedagogerna har arbetet medlitteraturprofileringen hamnat i skymundan beroende på tidsbrist. Andra prioriteringar behöver gåföre då barngruppen är stor samt att man nu väljer att prioritera övning inför luciafirandet.

The Aim of this study is to examine how newly arrived Somali students use their mother tongue as a method of support for the students to comprehend the Swedish language in a preparation class. The conclusion of my study originates from three key questions:   How do the students use their mother tongue as a method of support in a preparation class? In which situations (with who and when) do they use their mother tongue as a method of support? Which resources do the students use to support them with their mother tongue? To conduct the study I have used the qualitative method called participant observation. This is a technique in which I follow and observe two students in three different times. The study is based on previous research on second language development. The results shows the different ways students use their mother tongue and how all the different aspects prove to be significant in the students language development. The basic knowledge and experience they have from their first language is very helpful for the development of the students second language. The results also shows that the students use various types of code-switching to communicate with each other and how the group support each other through their mother tongue.

Detta är en empirisk studie grundad på erfarenhet från fyra förskollärare som arbetar på skildaförskolor varav alla med flertalet nyanlända barn. Via kvalitativa intervjuer berättade förskollärarnaom sina uppfattningar angående uppdraget att stärka nyanlända barns språkförmåga i förskolan.Resultatet visar hur förskollärarna ställer sig till våra frågeställningar. Vissa hade utförliga svarsom visar på kunskap och engagemang, men vi mötte även förskollärare som inte hade lika mycketatt tilläga i frågan. Gemensamt visade de att uppdraget inom barns språkutveckling låg dem varmtom hjärtat.